Skum Flashcards

Question

Nu har du en mellaninjektor och ett skumrör dimensionerat för 400l/m på en 38mm slang, hur gör du?

Answer 1

Du gör ingenting. Det blir skit. En mellaninjektor tillåter bara ett uttag på 200l/m vid användning av 38mm slang. Skall du få korrekt skummedelsblandning så använder du 42mm slang till 400l/m skumrör.

Answer 2

Premix, uttalas Prämix. Vilket kan användas med god effekt på fibrösa material då ytspänningen sänks så pass att vattnet letar sig in i materialet.

Answer 3

Det är när man genom en botteninföring pumpar in skum som får flyta upp och lägga sig på ytan av bränslet. Subsurface är ett rör rakt upp och ner som pumpar in släckmedel. Semi sub surface är du använder dig av en slang som kommer flyta upp och distribuera släckmedel på ytan. Vilket är en fördel vid brand i polära vätskor om man inte vill ha gelé i hela utrymmet utan på ytan.

Answer 4

Samma som tungskumsrör fast du tillåter större inblandning av luft. Vilket ger en expansionsfaktor kring 70-100. Det finns något som heter kombirör vilket är relativt vanligt, då kan man efter eget tycke och smak ändra från mellanskum till tungskum och vice versa.

Answer 5

Vi tar vår fläkt på släckbilen och fäster fast lättskumsaggregatet, dvs, ansluter skumslangarna till fläkten som sedan jobbar upp ett skumflöde. Detta leds in i byggnader via en dörradapter. En välridgt stor slang/påse som i mitten är extra bred för att kunna fylla ur ett dörrhål t.ex.

Answer 6

Skummet breder ut sig på ytan, det första skummet kommer förbrukas av lågorna vilket skapar vattenånga och stjäl energi från branden. Detta medför att bränsleytan och flammorna kyls och koncentrationen av bränsleångorna minskar. När flammorna kyls så strålar de inte lika mycket tillbaka ner på bränsleytan, och skummet fungerar som ett isolerande material vilket gör att strålningen från flammorna isoleras från bränslet. Det filmbildande egenskaperna gör även att bränsleångorna minskar då diffusionen genom skumskiktet sänker koncentrationen bränsleångor. Ju mer skummet breder ut sig desto mindre yta avger gas och mindre andel brand som kan uppehålla temperaturen. Bränslen med högt ångtryck trycker igenom skummet och branden fortgår, t.ex. polära vätskor. Då kan man få ett brinnande skikt ovanför skummet. Samtidigt som polära bränslen käkar skum.

Answer 7

Du avslutarskumpåföringen och inväntar resurser. En spillbrand är antingen 100% släckt eller inte alls. Skulle du ha en liten liten yta kvar som inte är släckt när du är klar så kommer den växa i storlek och skummet kommer sakta men säkert förbrukas tills dess att det äts upp helt igen.

Answer 8

Har du metalldelar som exponerats för värme och försöker släcka en brand med skum så kommer skummet vid metallen att förbrukas väldigt snabbt i insatsen då vattenmängden inte är tillräcklig för att få ner temperaturen lokalt. Dessutom kan temperaturen vid metallen få bränslet att koka vilket skapar ett högre ångtryck av vätskan i närheten och går igenom skummet och fortsätter brinna. Det blir kort sagt svårtsläckt.

Answer 9

Antingen lägger du på ett skumtäcke för att förhindra antändning och avångning från bränslet. Men snabbaste sättet att möjligtvis kunna göra en insats torde vara att helt enkelt spola bort bensinen med vatten till dikeskanten. Snipp snapp snut, nu va insatsen slut.

Answer 10

Finns det ingen fara för liv och egendom förutom det objekt som är skadedrabbat. Låt det brinna, bättre att få bort bränslet och spillbranden i luften än att dels få ner det i marken, dels lägga på skum som inte är så populärt. Annars så får vi ta i beaktande vilken mängd det rör sig om, om det kommer sluta brinna innan vi ens hinner få igång en insats. Här kanske fokus blir på att stoppa spridning av branden genom att kyla omkringliggande egendom snarare än att släcka branden. Om det finns fara för liv, så gör vi det vi kan för stunden, det gör ingenting om det blossar upp senare om vi kan starta en insats och få bort personen därifrån.

Answer 11

Det brinner ungefär 15 minuter, sen är bränslet slut. Bensin brinner med 4,5 mm per minut och en 500m^2 pöl med bensin blir i genomsnitt 60mm djup.

Answer 12

Ungefär 3-6 l/m^2 oexpanderad skumblandning. | Dvs 1500-3000 l/m vattenåtgång på en 500m^2 brand i ungf 15 minuter.

Answer 13

Huvudregel: Mjuk påföring, vind i segel, kraftsamla. Är det en insats mot en brand med hög strålningsvärme, slå ihop era tungskumsrör och börja på samma ställe, studsa ner skummet i bränslet. Kör tills ni fått fäste och börja sedan röra er från varandra. Gör stora svep och när intensiteten lagt sig så ni kan närma er branden så gå över till påföring med mellanskum som alltid ger mjuk påföring. Skulle vi ha föremål i pölen som värmer upp bränslet så börja från föremålet om möjligt, låt skummet rinna ner längs föremålet och släck från föremålet och ut.

Answer 14

Källare: När du inte kommer åt en källare på grund av för hög brandbelastning och osäkerheter i vad som finns i källaren. Så kan man efter en riskbedömning besluta sig för att lättskumsfylla en källare. Speciellt om den enda inträngningsvägen är ovanför branden. Hangar/lager: Stora utrymmen som behöver snabb släckning och där manuell släckning inte är möjlig på grund av för hög brandbelastning. i kombination med långa inträngningsvägar. Det kräver en annan typ av rökdykarorganisation med avlösningsgrupp samt skyddsgrupp, vilket är ett krävande arbete för insatt personal. Djurstallar: Om evakuering av djuren inte är möjligt, testa och lättskumsfylla stallet. Det går alldeles utmärkt att andas trots lättskum.

Answer 15

Skuminsatsen dimensioneras med hjälp av sambandet: R = A * v * T där, R [l] Vätskeåtgång A [m2] Spillyta v [l/m2min] Påföringshastighet T [min] Påföringstid

Answer 16

Lättskuminsatsen kan dimensioneras med hjälp av sambandet: R = V / T * CN * CL där, R [m3/min] Erforderligt skumflöde V [m3] Fyllnadsvolym T [min] Fyllnadstid, normalt 5 min CN [-] Kompensationsfaktor för skumnedbrytning CL [-] Kompensationsfaktor för läckage Kompensationsfaktorn för skumnedbrytning är satt till 1,1 för rum som är opåverkade av brand. För rum som är fyllda av brandgaser används 1,2 och vid övertänd brand används faktorn 1,4. (NFPA1,15) Den amerikanska standarden föreslår fyra gånger fyllnadsvolymen, dock som mest för 25 min drift (NFPA 11A, 1994). Kompensationsfaktorn för läckage är satt till 1,0 och förutsätter att inget läckage finns. Expansionsfaktor sätts till 800 i särdqvist exempel.

Answer 17

Skapa öppningar, 1m^2 per aggregat som minst i slutna utrymmen, krångliga utrymmen kräver mer. Är det en vind så kan det finnas ett naturligt flöde ut ur utrymmet och lättskummet letar sig då istället in i luftspalter och annat, vilket är bra Vinden ute, du vill inte få ett mottryck i dina öppningar. Temperaturen ute, du vill inte att ditt lättskum fryser.

Answer 18

Lägger ett skumsegel. DVS att vi lägger på skum på väggen eller objektet vi vill skydda. CAFS är exemplariskt på detta. CAFS har möjligheten att lägga på "Torrskum" vilket är en skumblandning med mindre mängd vatten i. Kanon för vidhäftning och det rinner inte av lika lätt som vanligt skum.

Answer 19

Personskador: Möjligtvis uttorkande och ohälsosamt, men du dör inte. Miljöskador: Fluortensider är inte nyttigt för miljön och kan göra vattentäkter otjänligt. Ofta köper man in Fluorfria alternativ på A skum. Men Fluortensider finns allt som oftast i B-skum. Användningen av B skum är nästan helt borttagen och man tittar på andra alternativ istället. Men visst, det finns insatser som kommer kräva B skum även i framtiden. Egendomsskador: Förutom fula ringar som blir när skummet torkar så kan det uppkomma korrosionsskador på oskyddad metall osv.

Skum Flashcards

(44 cards)