Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Kognitions- och perceptionspsykologi > Perception > Flashcards

Perception Flashcards

(50 cards)

Start Studying
1
Q

Exteroception

A

Aristoteles 5 sinnen: Syn, hörsel, lukt, smak, känsel.

Hur är världen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Proprioception

A

Balans, kroppshållning, kroppsrörelser. Involverar syn, muskelsinne.

Vad gör jag med kroppen?

Kallas ibland för kroppens 6e sinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nociception

A

Smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Interoception

A

Signalen inifrån kroppen, ex. hunger eller puls.

Hur mår jag?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Transduktion

A

Omvandla signaler (ex. ljud/ljus) till nervimpulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Perception

A

Omvärlden –> stimuli –> transduktion –> the black box (mentala processer i hjärnan) –> respons, upplevelse, beteende. Output.

Perception handlar om att hjärnan skapar en bild av världen utifrån inputs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Veridikal

A

I överensstämmelse med verkligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Inverse optics

A

Baklänges projektionsteknik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Distalstimulus

A

Konfigurationer i omvärlden som orsakar den sensoriska retningen (det som skapar bilden på näthinnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Proximalstimulus

A

Den sensoriska retningen (bilden på näthinnan som skickas till hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är det mångtydigt att bestämma distalstimulus utifrån proximalstimulus?

A
  • Ljus och färg: Många faktorer påverkar intensiteten och färginnehåll hos det ljus som reflekteras mot ögat.
  • Djup: Vi lever i en 3D-värld, men våra näthinnor är 2D. Storleken hos ett objekt på näthinnebilden beror på avstånd och objektstorlek.
  • Rörelse: Rörelse i bilden på näthinnan kan bero på att något därute rör sig eller att jag flyttar blicken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Auditory scene analysis

A

Att från en en-dimensionell rörelse hos trumhinnan dela upp ljudvågen i ljudkällor, deras positioner och tolka ljudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bottom-up

A

Stimulusdriven perception.

Dessa signaler bearbetas progressivt ju högre upp i hjärnan de kommer. Ingen ytterligare information behövs läggas till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Top-down

A

Perception formas av tidigare upplevelser, kontext, förväntningar etc.

Ofta menas att feedback-signaler från högre områden i hjärnan påverkar signaler som kommer från receptorerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad upplever ofta indivier med hög grad av top-down perception?

A

Dessa individer drabbas oftare av hallucinationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

V1

A

Primära synkortex.

Neuroner i V1 har små avlånga receptiva fält som responderar på enkla stimulusegenskaper, s.k “features” vilket innefattar kanters orientering, rörelseinriktning etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dorsala banan

A

Går “upp i hjärnan”. Ansvarar för:
- Lokalisering
- Motorik
- Navigering

Brukar sammanfattas med “var?”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ventrala banan

A

Går “rakt över” hjärnan. Ansvarar för objektigenkänning

Brukar sammanfattas med “vad?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Trikromatteori

A

Färg kodas som relativ aktivitet hos blå, grön och rödkänsliga tappar i näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Troxler fading

A

Består av en cirkel och en punkt i mitten. Om man tittar på punkten i mitten tillräckligt länge, är det många som upplever att cirkeln tillslut försvinner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lågnivå features

Study These Flashcards
A

Detektion av lokala “features” i form av kanter och kurvor, rörelse, textur

(I hjärnan: V1 -> V4)

21
Q

Mellannivå features

Study These Flashcards
A

Global struktur, konturer, segmentering i figurgrund, djup, globala rörelsemönster

I hjärnan: V2 -> V4, MT, MST

22
Q

Högnivå features

Study These Flashcards
A
  • 3D-objekt
  • Strukturell nivå
  • Objektigenkänning
  • Semantisk nivå

I hjärnan: Inferior temporal-cortex, ventral stream

23
Q

Objektagnosi

Study These Flashcards
A

Skada i temporalkortex, som leder till svårigheter att känna igen objekt.

24
Prosopagnosi
Skada på FFA (Fusiform Face Area) gör att man inte längre kan känna igen ansikten. Kan däremot fortfarande bedöma ålder, kön och emotionella ansiktsuttryck.
25
Loudness
Den subjektiva uppfattningen (perceptionen) av ljudstyrka
26
Vad händer om vi ökar ett ljud med 10 dB?
Den upplevda ljudstyrkan dubbleras.
27
The Fundamental
Grundtonen i ett ljud. Ger ljudet sin pitch
28
The missing fundamental
Tas grundtonen bort tycks den upplevelsemässigt finnas kvar ändå, då hjärnan fyller i.
29
Vilka delar överför ljud till det ovala fönstret?
Trumhinnan och bendelar i innerörat.
30
Hur uppstår nervimpulser från ljud?
Hörtröskeln på trumhinnan vibrerar --> vibrationer av membranet i ovala fönstret sätter igång vätskevågor i snäckan (en vätskefylld kanal) --> vågor i vätskan sätter basilarmembranet i svängning som i sin tur aktiverar hårceller (som böjs) --> nervimpulser skapas.
31
Platskodning
Olika tonhöjder aktiverar olika receptorer i snäckan.
32
Interaural time difference
Det tar olika tid för ljud att komma till öronen. Det blir en "ljudskugga" av huvudet som påverkar höga frekvenser, men ej låga basfrekvenser.
33
Hur kan vi särskilja och känna igen flera olika ljud vi hör samtidigt, och separera tal från bakgrundsljud?
Genom: - Ljudkällans plats och rörelse (lokalisering - Klangfärg och tonhöjd - Gestaltlag för ljud - Erfarenheter, kunskap
33
Vad påverkar hur ord uppfattas?
- Syn - Kontext - Tidigare erfarenheter
34
Segmentering
Språkljud överlappar varandra, men vi upplever tal som distinkta ord och meningar. Jämför med språk som man inte behärskar - mycket svårt att höra "glappen" mellan orden. --> Top down process mycket viktig!
35
Kinestesi
Att uppfatta sin egenrörelse (vestibulärsinnet + syn)
36
Proprioception
Att uppfatta sig själv, position och rörelse av armar och ben (förmedlas av taktila receptorer, receptorer i leder, senor och muskler + syn)
37
Vestibulärsinnet
Balansorgan i innerörat, känner av kroppsposition (lutning) och acceleration framåt/bakåt, höger/vänster, upp/ner. Registrerar huvudets läge och rörelse med hjälp av 5 vätskefyllda kammare. Då vätska rör sig aktiveras receptorerna.
38
De fem vätskefyllda kamrarna
- De tre semicirkulära kanalerna, står vinkelrätt mot varandra och kan skilja mellan roterande rörelser. - Saccule och utricle. Registrerar acceleration och huvudets läge mha gravitation.
39
Haptisk perception
Syftar på aktiv utforskning med exempelvis händer (receptorer i muskler, senor tillkommer)
40
Taktil perception
Syftar ibland på enbart hudperception, ibland samma som haptisk perception
41
Primary somatosensory cortex (S1)
- Indelat i fyra band (3a, 2: mestadels proprioceptiv information. 3b, 1: mestadels taktil information) - Organiserad somatotopiskt - S1-celler är känsliga för orientering och rörelseinriktning hos taktila stimulin.
42
Secondary Somatosensory cortex (S2)
- Tar emot input från S1 - Stora receptiva fält - Kan vara involverade i taktiligenkänning av ett objekts form
43
Taktila receptorer
- Myeliniserade axon (snabba signaler, C-trådar) - Omyeliniserade axon (långsamma signaler)
44
Skador på somatosensoriska cortex
Kan resultera i olika symptom: - Oförmåga att lokalisera stimulering (var på handen?) - Defekt proprioception - Taktik agnosi
45
Taktil agnosi
Oförmåga att särskilja form via taktil/haptisk information (håller jag i en gaffel/penna/bok?)
46
Nociception
Upplevelsen av smärta. Färdas med en myeliniserad nervtråd och en icke-myeliniserad. Resulterar ofta i en plötslig smärtblixt och efter en kort tid senare en molande värk.
47
Vad beskriver grind-kontroll teorin?
- Hur smärtan förmedlas av olika sensoriska fiber i interaktion med varandra och hur kognition griper in i upplevelser. - En del smärtsignaler går via substantia gelatinosa (the gate), upp till hjärnan. Denna grind hämmar signalerna till hjärnan. - Large fibers stänger grinden, small fibers öppnar grinden.
48
Fantomsmärta
Upplevd smärta i amputerade kroppsdelar, t.ex hand. Denna smärta skapas i hjärnan, och kan lindras genom att lura hjärnan med mirror therapy.

Kognitions- och perceptionspsykologi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions