perspektiv på sociala problem Flashcards
(24 cards)
Strukturfunktionalism
- samhället ses som ett system där alla delar fyller en funktion.
- dysfunktionella aspekter = normbrott och oönskade beteenden hotar att störa den sociala ordningen
- vidta åtgärder för att återställa balansen och stabilitet.
- avvikande beteenden = en funktion (utveckling)
- vad som är ett socialt problem beror på hur det definieras - vem som tittar på det (kultur, media mm).
symbolisk interaktionism
betonar vikten av indivders interaktioner och hur dessa skapar mening och verklighet. vi konstruerar den verklighet vi lever i.
sociala problem - symbolisk interaktionism
sociala problem definieras gneom social interaktion och de etiktter och kategorier som samhället använder för att beskriva olika fneomen. sociala problem konstrueras av alla i samhället - kollektiv definitionsprocess.
exempel sociala problem - symbolisk interaktionism
en person med psykisk ohälsa blir stigmatiserad som “galen”, vi behöver dessa etiketter för att beskriva problem. men problemet i detta blir att vi tillskriver människor de beteenden som de kanske egentligen inte har.
Kritisk teori och maktanalys
fokus på hur sociala problem skapas och vidmakthålls genom ojämlika maktförhållanden i samhället. grundar sig i marx maktteorier (de dominerade och de dominerande).
riktar sig mot de sociala, politiska och ekonomiska strukturer som reproducerar ojämlikhet (upprätthåller orättvisor), och förespråkar ofta strukturella förändringar för att åtgärda problemen.
makt och förtryck - centrala faktorer. Alla faktorer samspelar och skapar en ojämlikhet mellan oss människor = intersektionalitet.
feministiskt perspektiv och genusperspektiv
betonar hur könsmaktordningar och partiarkala strukturer påverkar framväxten och hanteringen av sociala problem.
feministiskt perspektiv och genusperspektiv - exempel
Inom missbruk finns det hierarkier som påverkar hur vi ser på olika typer av missbrukare. Heroinmissbrukare betraktas ofta som den mest utsatta och problematiska gruppen. Men även inom denna grupp finns en inbördes rangordning. En kvinnlig heroinmissbrukare ses generellt som mer avvikande än en manlig, och längst ner i hierarkin återfinns den invandrade kvinnliga heroinisten, som möter både könsrelaterade och etniska fördomar. Dessa hierarkier existerar på en strukturell nivå och påverkar hur samhället bemöter olika grupper av missbrukare. Därför är det viktigt att analysera sociala problem ur ett genusperspektiv, för att förstå hur kön och andra maktstrukturer påverkar vår syn på människor i utsatta situationer. Hur vi ser på och bemöter män och kvinnor i sociala sammanhang är inte neutralt, utan formas av normer och föreställningar som kan förstärka ojämlikheter.
dirskursanalys
används för att undersöka hur olika sociala och politiska aktörer, såsom politiker, media, forskare och allmänheten talar om och definierar sociala problem. Tillbaka till Marx maktteori som de dominerande och de dominerade - de dominerande bestämmer hur vi pratar om ett problem och hur vi väljer att prata om det formar också vad vi tycker om det.
dirskursanalys - exempel
i samhället diskuteras hur invandring ofta presenteras som ett problem i politiska och mediala sammanhang, trots att de faktiska omständigheterna kan vara mer mångfacetterade (= bra med invandring i många aspekter, som t.ex. arbetskraft). När invandring framställs som ett hot mot den nationella säkerheten eller välfärden kan det påverka hur samhället hanterar integration och migration. Men även vilka politiska åtgärder som föreslås. På liknande sätt diskuteras hur vissa grupper, såsom fattiga eller arbetslösa, kan beskrivas på ett sätt som stigmatiserar dem och skapar negativa stereotyper.
konflikt
Tillit till systemet – vi litar på vad som sägs och följer samhällets regler.
Hegemonisk ordning – de dominerades världsbild formas av de som styr, och vi accepterar den rådande ordningen som självklar. Alla tycker lika som naturligt tillstånd.
Harmoni och integration – om ingen protesterar uppfattas samhället som stabilt och enat.
Reproduktion av systemet – normer och maktstrukturer förs vidare genom generationer utan större ifrågasättande.
t.ex. Sverige
konsensus
Misstro mot systemet – ifrågasättande av makten och dess beslut.
Konflikt som naturligt tillstånd – samhället är präglat av ojämlikhet, och förändring kräver att människor kollektivt utmanar systemet.
Ordning = dold dominans – stabilitet kan ses som en fasad där underliggande konflikter undertrycks.
Förändring kräver kamp – utan aktivt motstånd sker ingen förändring.
t.ex. Frankrike
makro
samhällsnivå, samhällsstrukturer.
Tittar på samhället i dess helhet, inget individperspektiv
Fokus på hur alla människor fungerar tillsammans, hur det stora maskineriet ser ut och fungerar.
Förändringar på makronivå = långsiktig process, behövs politiska beslut och satsning av budget.
meso
grupporganisationsnivå, interaktionism (symbolisk)
Utgår från att samhället och problemen skapas i interaktion med andra människor
Gruppen, familjen, skolan, organisationen tillhör denna nivå
Socialpsykologi - binder individen med samhället, hur vi påverkas och utvecklas.
mikro
individnivå
Problemet ligger hos individen och problemlösning kan ske hos individen - t.ex. terapi , psykologer.
kausalitet
hur makro, meso och mikro nivåer hänger ihop och samverkar med varandra
symbolisk interaktionism - språket
Handlar om hur vi människor tolkar och definierar varandras handlingar genom de symboler vi använder.
Den viktigaste symbolen är språket, eftersom vi ständigt skickar meddelanden till varandra via ord.
När en person pratar om ett socialt problem, skapar vi en gemensam förståelse av det problemet genom våra samtal och våra tolkningar.
Om vi övertygar andra att se problemet på samma sätt, kan vi kollektivt definiera något som ett socialt problem.
vilka är de fyra faser vid förändring av beteende?
Ifrågasättande = Detta är den första fasen, när en person börjar fundera på sitt beteende och inser att de inte längre vill fortsätta med det, t.ex. att de vill sluta med droger eller förändra sin livsstil. Här ifrågasätts de gamla vanorna.
Prövande av nya roller = Efter att ha börjat ifrågasätta sitt gamla beteende börjar personen experimentera med nya sätt att leva på och pröva nya identiteter. Detta kan vara svårt, eftersom det innebär att man går utanför sin komfortzon och provar nya sätt att vara.
Vacuum (tomrum) = Detta är en kritisk fas där personen har bestämt sig för att förändra sitt beteende, men ännu inte har en ny, stabil identitet att ta på sig. Här är det lätt att återfalla i gamla vanor, eftersom den gamla identiteten är trygg och välkänd. Det är därför viktigt att stöd från samhället finns här – som jobb, studier, boende eller ekonomisk hjälp – för att hjälpa personen att hitta en ny stabil livsstil.
Ta den nya rollen = Här börjar personen verkligen ta på sig den nya rollen och leva det nya livet. Men detta innebär också utmaningar, som att umgås med nya människor som inte känner till deras gamla bakgrund. Personen måste bestämma om de ska berätta om sin historia och riskera att bli stigmatiserade, eller om de ska dölja det och eventuellt bli avslöjade senare.
mortifikation
Mortifikation handlar om hur en individ “avprogrammeras” eller förändras för att bli en lydig del av ett system eller en organisation. Inom socialt arbete innebär det att vi som professionella ofta vill att våra klienter eller brukare ska anpassa sig till de normer och regler som vi sätter upp. Vi vill att de ska bete sig på ett visst sätt, göra som vi säger, och anpassa sig till det vi ser som “rätt” beteende. Om vi möter någon som gör det vi vill att de ska göra, tenderar vi att ge den personen mer hjälp, eftersom den personen är mer “lydig” och anpassar sig till systemet.
skammens två vägar
- acceptera
- försvara sig
driftpsykologi
Driftspsykologi, en del av psykoanalysen som grundades av Sigmund Freud, fokuserar på hur människans inre drifter påverkar hennes beteende, känslor och tankar. Enligt denna teori styrs vårt beteende av omedvetna biologiska och psykiska drifter, och det finns en ständig konflikt mellan dessa drifter och de krav och normer som samhället ställer på oss.
detet, jaget och överjaget
Detet: Den omedvetna delen av psyket som styrs av lustprincipen, alltså en strävan efter omedelbar tillfredsställelse av drifter och behov.
Jaget: Den del av psyket som försöker balansera drifterna från detet med verklighetens krav och samhällsnormer.
Överjaget: Representerar samhällets normer och värderingar, och fungerar som en slags inre moralvakt.
multipel kausalitet
innebär att flera faktorer samverkar för att orsaka ett visst fenomen eller socialt problem. Istället för att söka en enda förklaring erkänner detta synsätt att orsaker finns på flera nivåer – makro (samhällsnivå), meso (gruppnivå) och mikro (individnivå) – och att de påverkar varandra.
När sociala problem uppstår är de ofta resultatet av en kombination av faktorer på dessa nivåer. För att förstå och hantera ett problem måste man vara medveten om denna komplexitet, även om lösningar ofta fokuserar på en nivå i taget. Multipel kausalitet används inom flera vetenskapsområden, såsom sociologi, psykologi och medicin, för att analysera hur olika orsaker samverkar och påverkar varandra.
skam och sociala band
affekter = fysiska reaktioner på känslor, t.ex. aniksuttryck och kroppsliga reaktioner.
känsla = vi är medvetna om våra känslor
emotion = djupare känslor kopplade till våra affekter och erfarenheter. emotioner påverkar av våra sociala interaktioner och hur vi socialiseras.
skam och stolthet
skam = kroppens känsla av att vara utanför, kännetecknas av svaga och avklippta band. stimulerar till undandragande snarare än deltagande. stimulerar sökande efter miljöer där man inte behöver uppleva skam.
stolthet = känsla av integration i sociala sammanhang. Känsla av att ha rätt resurser och egenskaper, lust till deltagande, lärande glädje och pvåerkan.
