Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 > Psyk > Flashcards

Psyk Flashcards

1
Q

Specifik fobi. Diagnostik

A

Uttalad rädsla/ångest inför specifikt objekt eller situation
Rädslan utlöses så gott som alltid av fobiskt stimulus och stimulus undviks som med tiden begränsar patientens liv
Rädslan ej proportion till verklig fara
Ihållande >6månader
Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Specifik fobi. Behandling

A

KBT
Systematisk desensitisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Social fobi. Samsjuklighet

A

Depression, alkoholberoende och drogberoende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Social fobi. Diagnostik

A

Uttalad rädsla/ångest inför situationer av kritisk social granskning
Fruktar att inför andra uppvisa ångest eller beteende som kan framkalla negativa omdömen
Rädslan utlöses så gott som alltid av situationen och socialt undviks som med tiden begränsar patientens liv
Rädslan ej proportion till verklig fara
Ihållande >6månader
Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Social fobi. Behandling

A

Träning. Exponering. Kognitiv omstrukturering
SSRI. MAO hämmare. SNRI. Gabapentin/pregabalin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Paniksyndrom. Samsjuklighet

A

Depression, beroende och agorafobi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Panikattack. Symptom

A

Plötsligt framvällande våg av intensiv rädsla som når en topp inom minuter.
Palpitationer. Svettning. Darrning. Känsla av att tappa andan. Bröstsmärta. Illamående. Svindel. Parestesier. Derealisation. Dödsskräck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Paniksyndrom. Diagnostik

A

Återkommande panikattacker minst 2 gånger under 1 månad
Betydande och maladaptiv beteendeförändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Paniksyndrom. Behandling

A

Eliminera utlösande faktor
Psykoedukation
Trygghetsskapande rådgivning
KBT
Antidepressiva. SSRI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Agorafobi. Diagnostik

A

Uttalad rädsla/ångest inför 2 situationer (Färdas på allmän kommunikation, öppen plats, slutna platser, står i kö, ensam utanför hemmet)
Rädslan utlöses så gott som alltid av fobiskt stimulus och stimulus undviks som med tiden begränsar patientens liv
Rädslan ej proportion till verklig fara
Ihållande >6månader
Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

GAD. Samsjuklighet

A

Depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

GAD. Diagnostik

A

Överdriven rädsla och oro infär flertal olika händelser
Oron finns flertalet dagar underminst 6 månader
Två eller fler av (rastlös, uppskruvad, helspänn, lätt att bli uttröttad, irritabel, muskelspänning, sömnstörning, svårt att koncentrera sig)
Signifikant lidande eller försämrad funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

GAD. Behandling

A

KBT. Kort sikt
Duloxetin. Pregabalin. Venlafaxin. Escitalopram
BDZ. Sämre tolerabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Akut svår ångest. Behandling

A

Antihistaminer - atarax, theralen, lergigan
Buspiron
BDZ
Propavan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Depression. Definition

A

Kardinalsymptom och 5 övriga symptom måste föreligga
Minst 2 veckors duration
Lidande och eller funktionsinskränkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Depression. Symptom

A

Kardinal - Nedstämdhet. Anhedoni
Brist på energi
Ökad/minskad motorik, mimik och gester
Aptitstörning. Viktförändring
Nedsätt självkänsla.
Tanke och koncentrationsstörningar
Meningslöshetstankar
Sömnstörningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Depression. Melankoliska drag

A

Anhedoni och oavledbar
Uttalade överdrivnad skuldkänslor
Syntyma vanföreställningar
Hypotalamiska symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Depression. Atypiska drag

A

Reaktivt stämningsläge
Omvända vegetativa symptom (viktökning och hypersomni)
Blytyngdkänsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Depression. Skattningsskalor

A

MINI. Diagnostik
SCID. DIagnostik
PHQ-9. Självskattning diagnos
MADRS. Depressionsdjup

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Depression. Behandling. Psykologisk

A

Beteendeaktivering
Fysisk aktivitet
Psykosociala åtgärder
Psykopedagogik
KBT, IPT, psykodynamisk terapi
Uppföljning efter 1-3 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Depression. Behandling. SSRI. Preparat och biverkningar

A

Sertralin. Citalopram. Paroxetin. Fluoxetin
GI besvär. Illamående. Agitation. Sedation. Huvudvärk. Viktuppgång. Sexuella besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Depression. Behandling. SNRI. Preparat och biverkningar

A

Venlafaxin. Duloxetin
PSEUDOantikolinerga effekter. Arrytmipotential för venlafaxin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Antikolinerga symptom

A

HÄMMAR PARASYMPATIKUS
oro, ångest, hallucinationer, excitation, agitation, delirium, dysartri, plockighet. Torr hud och torra slemhinnor, flush, feber, sinustakykardi, högt blodtryck, urinretention och nedsatt tarmmotorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Depression. Behandling. TCA. Preparat och biverkningar

A

Amitryptilin
Antikolinerga. Antihistaminerga. Anti alfa adrenerga. Blockad av Na/K kanaler. Hög toxicitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Depression. Behandling. NaSSA. Preparat och biverkningar

A

Mirtazapin. Mianserin
VID SAMTIDIG SÖMNPROBLEM
Somnolens. Ökad aptit. Viktuppgång. Få sexuella biverkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Depression. Behandling. NDRI. Preparat och indikation

A

Bupropion. Voxra. Zybran
MDD. Säsongbunden depression. Rökavvänjning. Ingen viktuppgång eller sexuella besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Depression. Behandling. SARI. Preparat

A

Vortioxetin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Depression. Behandling. MAO-I hämmare. Preparat

A

Tranylcypromin. Fenelzin. Moklobemid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Depression. Behandling. Litium. Indikation

A

Reducera risk för suicid. Potentiera effekt av antidepressiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Depression. Behandling. Ketamin. Indikation

A

Akut antisuicidal effekt. Behandlingsrefraktär depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Serotonergt syndrom

A

Ökad neuromuskulär aktivitet - hyperreflexi, klonus, muskelryckningar. tremor
Ökad autonom aktivitet - hypertermi, takykardi, svettning, hudrodnad, mydriasis
Mental påverkan - agitation, hypomani, ångest, konfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Utsättningssymptom

A

Illamående. Sömnbesvär. Svettningar. Domningar. Myrkrypningar. Yrsel. Slöhet. Nedstämdhet. Oro

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Depression. Behandling. TMS. Indikation

A

Medelsvår till svår depression
Ej lika effektivt som ECT men mindre biverkningar och slipper narkos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Depression. Behandling. TMS. Biverkningar

A

Skalpsmärta. Övergpende huvudvärk. Muskelryckningar i ansikte och arm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Depression. Behandling. ECT. Indikation

A

Svår depressiv episod med psykos
Tidigare god effekt av ect
Akut cykloid psykos
Postpartumpsykos
Katatoni
Svår depressiv episod utan psykos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Bipolär sjukdom. Mani. Symptom

A

Triad:
Ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning
Abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi
Minst en veckas duration, kortare om sjukvård krävs
Fler symptom (minst 3):
Grandiositet, minskat sömnbehov, ökad pratsamhet, tankeflykt, distraherbarhet, ökad målriktad aktivitet, engagemang i riskfyllda aktiviteter
Vid psykos per definition en mani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Bipolär sjukdom. Behandling

A

Litium (snävt terapeutiskt intervall)
Valproat
Lamotrigin - förebygger depressiva återfall. Bipolär typ 2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Schizofreni. Samsjuklighet

A

Hjärt och kärlsjukdomar
Överdödlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Schizofreni. Riskfaktorer

A

Ärftlighet. Prenatal svält, infektion. Obstetriska komplikationer. Skalltrauma under barndom. Cannabis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Schizofreni. Positiv symptom. DSM

A
  1. Hallucinationer
  2. Vanföreställningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Schizofreni. Negativa symptom. DSM

A
  1. Anhedoni. Alogi. Avolition
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Schizofreni. Andra symptom. DSM

A
  1. Desorganiserat tal
  2. Desorganiserat beteende eller katatona symptom
  3. Funktionsnedsättning
  4. Duration mer än 6mån. 1mån (ICD)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Schizofreni. Andra symptom

A

Bristande sjukdomsinsikt. Affektiva symptom. Kognitiva symptom (exekutiva funktioner. Nedsatt abstrakt och logiskt resonerande. Arbetsminne. Uppmärksamhet. Reaktionstid. Impulskontroll). Fientlighet. Neologismer. Parkinsonism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Cykloid psykos (akut polymorf psykos). Symptom

A

Instabil bild. Mer konfusion. Affektiva blandsymptom
Svarar snabbt på ECT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Schizofreni. Behandling. Profromalfas

A

Alliansskapande. Utredning. ev SSRI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Schizofreni. Behandling. Aktiv fas

A

Symptomkontroll. Anxiolytika (bdz), sömnreglering, antipsykotika, ev stämningsstabiliserande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Schizofreni. Behandling. Återhämtningsfas

A

Seponera bdz, dostitrering, biverkningsmonitorering. Stressreducering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Schizofreni. Behandling. Första generation. Preparat

A

Haloperidol. Flufenazin. Perfenazin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Schizofreni. Behandling. Första generation. Mekanism

A

D2 antagonister. God effekt på positiva symptom. Bidrar till negativa dock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Schizofreni. Behandling. Första generation. Biverkningar akut

A

ON taget:
Parkinsonism. Akatisi
OFF target:
Antikolinerga effekter
Dystoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Schizofreni. Behandling. Första generation. Biverkningar långsiktig

A

Tardiva dyskinesier
Chorealiknande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Schizofreni. Behandling. Andra generation. Mekanism

A

D2 antagonist och 5 HT-2 receptor blockad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Schizofreni. Behandling. Andra generation. Preparat

A

Olanzapin. Klozapin. Quetiapin. Risperidon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Schizofreni. Behandling. Andra generation. Klozapin. Indikation

A

Terapiresistenta (2 tidigare antipsykotika varav en olanzapin). Svår EPS. Beroendesamsjuklighet. Allvarlig aggression. Allvarlig suicidalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Schizofreni. Behandling. Andra generation. Biverkningar

A

Mindre EPS
Tardiva dyskinesier
Metabola syndromet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Schizofreni. Behandling. Biverkningar

A

EPS
Malignt neuroleptikasyndrom
Kardiella: QT förlängning, takykardi, myokardit
Metabola: viktuppgång, diabetes, prolaktinstegring
Antikolinerga: muntorrhet, förstoppning
Histaminerga: sedering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Schizofreni. Behandling. Psykisk.

A

Psykoedukation
KBT, social färdighetsträning
Familjestöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

EPS

A

Parkinsonism. Akinesi. Akut dystoni. Akatisi
Muskelkramper, muskelstelhet och skakningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

PTSD. Symsjuklighet

A

Beroendesjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

PTSD. Symptom

A

Återupplevande
Undvikande beteende
Negativa tankar och sänkt sinnesstämning
Minnesförlust om centrala element av traumat
Ökad retbarhet. På helspänn
Aggressivitet. Koncentrationssvårigheter. Sömnstörningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

PTSD. Behandling. Psykisk

A

Exponeringsterapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

PTSD. Behandling. Läkemedel

A

Lågt stöd
Prova behandla depression (SSRI SNRI) och sömnproblematik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Substansbrukssyndrom. Diagnostik

A
  1. Kontrollförlust
  2. Försöker sluta
  3. Tar mycket tid
  4. Stark begäran efter drogen
  5. Misslyckas med att fullgöra skyldigheter
  6. Återkommande sociala problem
  7. Överger andra aktiviteter
  8. Drogintag i farliga situationer
  9. Fortsätter trots negativa effekter
  10. Abstinens
  11. Tolerans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Alkohol. Diagnostik

A

AUDIT
CIWA (abstinens gradering)
Biomarkörer: ASAT/ALAT. CDT. Peth. EtG urin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Alkoholabstinens. Symptom

A

Tremor, svettning, takykardi
Abstinenshallucinos
Delirium tremens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Alkoholabstinens. Behandling. Akut

A

TIAMIN
Bensodiazepiner + haloperidol vb
Propofol om otillräckligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Alkoholabstinens. Behandling. Förebyggande

A

KBT. Community reinforcement. MI samtal
Disulfiram (antabus)
Axamprosat (campral)
Naltrexon (ReVia)
Nalmefene. Ondansetron. Baklofen. Topiramat

68
Q

Alkoholabstinens. Behandling. Antabus. Kontraindikationer

A

Kognitiv svikt
Hjärtsjukdom
Leversjukdom

69
Q

Alkoholabstinens. Behandling. Naltrexon. Indikationer

A

Kick av alkohol, ung, familjeanamnes och man. Tidig debut av alkoholproblem
Genetiska markörer

70
Q

Wernicke korsakoffs syndrom. Symptom

A

Wernickes triad:
Konfusion. Ataxi. Ögonsymptom (abduscenspares)
Korsakoffs sjukdom:
Kronisk axial amnesi
Brist på insikt
Konfabulation
Nekros i corpora mamillia och talamus

71
Q

Wernicke korsakoffs syndrom. Diagnostik

A

Bekräftas av tiaminsvar
Lesion på MR
Ge ej glukosdropp

72
Q

Opioidabstinens. Symptom

A

Influensaliknande
Dysforisk sinnesstämning. Illamående och kräkningar. Muskelvärk. Ökat tårflöde och rinnande näsa. Diarre. Vidgade pupiller, gåshud och svettning. Gäspningar. Feber. Sömnsvårigheter

73
Q

Opioidöverdos. Symptom

A

Mios. Andningsdepression. Medvetandesänkning
Bradykardi
Hypotension
Urinretension

74
Q

Opioidabstinens. Diagnostik

A

Objective opioid withdrawal scale

75
Q

Opioidöverdos. Behandling

A

Naloxon
Buprenorfin. Partiell agonist
Metadon. Full agonist

76
Q

Opioidberoende. Behandling

A

Metadon. Otympligt
Buprenorfin
Suboxon

77
Q

Centralstimulantia. Abstinens. Symptom

A

Dysforisk sinnesstämning. Utmattning. Livliga obehagliga drömmar. Sömnstörningar. Psykomotorisk hämning elelr agitation

78
Q

Centralstimulantia. Abstinens. Behandling

A

Symptomatisk behandling
BDZ vid behov
Undvid neuroleptika

79
Q

Personlighetsstörningar. Etiologi

A

Socioekonomiska aspekter
Psykosociala faktorer. Bristande omsorg

80
Q

Personlighetsstörningar. Diagnostik

A

Kognitiv funktionsnivå.
Social utredning
Diagnostiska intervjuer
Självbedömningsformulär (DIP-Q, Marke-Nyman, KSP)
Suicidalitet riskbedömning
Mycket samsjuklighet

81
Q

Personlighetsstörningar. Behandling

A

KBT. MBT. DBT. Psykodynamisk terapi
Behandla samsjuklighet

82
Q

Personlighetsstörningar. Kluster A

A

Paranoid form
Schizoid form
Schizotyp form

83
Q

Personlighetsstörningar. Kluster B

A

Antisocial form
Borderline form
Histonisk form
Narcissistisk form

84
Q

Personlighetsstörningar. Kluster C

A

Ängslig form
Osjälvständig form
Tvångsmässig form

85
Q

Beteendesyndrom. Indelning

A

Trotsyndrom
Uppförandestörning

86
Q

Beteendesyndrom. Riskgrupper

A

Pojkar. Låg SES klass. Utsatta områden

87
Q

Beteendesyndrom. Diagnostik

A

MINI intervju
Internaliserade symptom. Misshandel och trauma. Alkohol och droger
Psykolog utredning (kognitiv test)

88
Q

Beteendesyndrom. Behandling

A

Behandla samsjuklighet
Träna föräldrarfärdigheter
FFT
MST

89
Q

ADHD. Symptom

A

Kärnsymptom:
Hyperaktivitet. Uppmärksamhetsstörning. Impulsivitetsproblem
Andra symptom:
Svängning i känslor, energi, motivation, apatit, sömn
Svårt med exekutivt som planera, organisera, genomföra, komma igång, prioritera

90
Q

ADHD. Diagnostik

A

Symptom från ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet
Minst 6 månader, minst 2 livsområden
Flera symptom innan 12 års ålder
Symptom stör eller försämrar funktion socialt
Förklaras ej bättre av annan psykiatrisk diagnos

91
Q

ADHD. Behandling. Barn

A

PSYKOEDUKATION
<6 år. Psykosociala interventioner
>6 år. Psykosocial och farmakologisk

92
Q

ADHD. Behandling. Vuxna

A

Farmakologisk beh + psykoedukation + behandla annat
Hjälp med känsloreglering DBT

93
Q

ADHD. Behandling. Centralstimulantia. Preparat

A

Metylfenidat (concerta, medikinet, equasym, ritalin)
Amfetaminpreparat (elvanse, attentin)

94
Q

ADHD. Behandling. Centralstimulantia. Biverkningar

A

Kardiovaskulära - hjärtklappning, hypertoni
Psykiska - sömnstörning, ångest, depression, psykos
Nedsatt aptit

95
Q

ADHD. Behandling. Icke stimulantia

A

Atomoxetin (strattera)
Guanfacin (Intuniv)

96
Q

Autism. Symptom

A

Depression, ångest, suicidalitet.
Problem på arbete, utmattning
Sömnproblem, smärta, somatiska besvär

97
Q

Autism. Samsjuklighet

A

Ångest. ADHD. Aggression/beteendeproblem. Tics/tourettes. Epilepsi

98
Q

Autism. Diagnostik

A

Brister i förmåga till social kommunikation och social interaktion verbalt och icke verbalt i flera sammanhang
Begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse eller aktiviteter
Symptom under den tidiga utvecklingsperioden
Symptom orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktion

99
Q

Autism. Diagnostik. Frågeformulär

A

Social communication questionnaire. Autism Quotient
ADI-R. ADOS

100
Q

Autism. Diagnostik. Utredning

A

Psykolog utreder kognitiv och social kognition
Arbetsterapeut för sensorik och perception
Fysioterapeut för motorik
Logoped för språk och tal

101
Q

Autism. Behandling

A

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
TBA
Social färdighetsträning. KONTAKT metod
Habiliterande insatser

102
Q

Tics. Enkla

A

Rickningar i ansiktet, huvud, kroppen
Klick ljud, grymtning, sniff, hostning, fnys, tjut

103
Q

Tics. Komplexa

A

Känna på/röra vid. Sitta på huk. Knäböj. Fram och bak steg
Ord och fraser. Koprolali

104
Q

Tourettes syndrom. Diagnostik

A

Multipla motoriska och voakal tics. Flera gånger periodvis
Ger stort lidande och nedsatt social, arbetsförmåga
Tillståndet uppträtt före 18 års ålder

105
Q

Tourettes syndrom. Etiologi

A

Genetik
De novo+ omgivningsfaktorer
Hormoner, psykosocial stress, infektioner
Pre, perinatala faktorer

106
Q

Tourettes syndrom. Samsjuklighet

A

ADHD, OCD

107
Q

Tourettes syndrom. Behandling

A

Habit reversal training - KBT
Exposure and response prevention - KBT
Farmakologisk:
Klonidin, antipsykotika, ADHD mediciner
Botox
Neuroleptika
Noradrenerga preparat - atomoxetin, klonidin, guanfacin

108
Q

Åtgärder vid bristande allians med patienten

A

Validering
Väcka frågan om allians öppet
Anpassa former av vårdkontakt
MI
Behandla utan allians?

109
Q

Hypotes om atypiska antipsykotika mekanism?

A

5HT2A blockad är viktig för att minska negativa symptom
5HT2C och H1 bakom metabola effekter

110
Q

TCA. Mekanism

A

Hämmar återupptag av monoaminerna serotonin och noradrenalin. Hämmar också histamin och acetylkolin

111
Q

SSRI. Insättning

A

Trappa upp till måldos på 1 vecka. Utvärdera effekten efter minst 4 veckor
Kan sättas in med bdz de första veckorna

112
Q

Metylfenidat. Mekanism

A

Binder till NET och DAT vilket hämmar återupptag av noradrenalin och dopamin.

113
Q

Amfetamin. Mekanism

A

Binder till NET och DAT vilket hämmar/reverserar dem. Transporteras också av DAT och NET vilket konkurerar med signalsubstanserna
Går in i presynaptiska monoaminvesikeln och orsakar utflöde av neurotransmittorer från vesikeln. Påverkar VMAT
Höga doser inhiberar MAO

114
Q

Atomoxetin. mekanism

A

Binder till NET och hämmar återupptag av noradrenalin

115
Q

Guanfacin och klonidin. Mekanism

A

Binder och aktiverar alfa 2A adrenerga receptorer

116
Q

Rädsla. Fysiologi

A

Stimulus -> talamus -> sensoriska hjärnbarken
Stimulus -> talamus -> Amygdala -> PAG, LH och PVN och ventrala striatum för motorsystem
PAG - freezing
LH - autonom
PVN - endokrin

117
Q

Extinktion rädsla. Fysiologi

A

vmPFC för att lära om
Endocannabinoider också viktigt för utsläckning av rädslominnen

118
Q

Beroende. Belöningscentrum anatomi

A

Beroendesubstanser aktiverar DA belöningssystem.
Mesolimbiska nerver med ursprung i ventrala tegmentum och projicerar terminaler ner till nucleus accumbens. Men också till prefrontalbarken

119
Q

Beroende. DA-D2 receptor

A

Låg D2 receptor densitet associerad med eufori från centralstimulantia. Större skillnad mellan dopaminstimulering från rusmedel och vanliga belöningar
Assoicerat med lågt socioekonomiskt status

120
Q

Beroende. Återfallsfaktorer

A

Priming
Drogminnen (kontextuella eller distinkta)
Stress

121
Q

Beroende. 3 mekanismer som gör det till beroende

A

Snabbare upptag i hjärnan ger mer uttalad drogeufori
Förskjutning från reward till relief
Bristande “top down” kontroll och impulsivitet (action impulsivity, waiting impulsivity)

122
Q

Beroende. Markus holy trinity

A

Motivation, emotion och kognition
Approach, positive reinforcement
Avoid, negative reinforcement
Think about it, temporal discounting

123
Q

Alkohol. Stimulering. Mekanism

A

G protein kopplade receptorer på Mu opioid och dopaminerga receptorer
Alkohol ger frisättning av kroppsegen beta endorfin som verkar på MOR. Hämmar GABA interneuron och tar bort bromsen på mesolimbiska neuronen som blir aktiv. Frisätter dopamin i NaC

124
Q

Alkohol. Sedation. Mekanism

A

CNS hämning genom jonkanaler genom två sätt:
1. Potentiering av GABA transmission. Hyperpolariserar celler och dämpar CNS aktivitet
2. Hämmar glutamat transmission i NMDA receptorer. CNS hämning

125
Q

Alkohol. Farlig sprit

A

Metanol - akut bilateral blindhet
Etylenglykol - akut njursvikt. anuri
Isopropanol - akut pulmonell ödem

126
Q

Alkohol. Tiaminbrist. Orsaker

A

Malnutrition
Bristande upptag i jejunum p.ga skada på GI kanalen
Leverskador
Metabola defekter

127
Q

Alkohol. Behandling. Antabus. Mekanism

A

Aversionsbehandling. Disulfiram hämmar aldehyddehydrogenas som ger ackumulation av acetaldehyd som ger flush, hjärtklappning

128
Q

Alkohol. Behandling. Campral. Mekanism

A

Dämpning av glutamat transmission genom remodullering av NMDA receptorer

129
Q

Alkohol. Behandling. Naltrexon. Mekanism

A

Opioidantagonist. Främst mu. Blockerar beta endorfin

130
Q

Centralstimulantia. Mekanism

A

Blockad av monoamintransportörer: DAT, NET, SERT
Förstärkning av monoaminerg transmission

131
Q

Strukturerad suicidbedömning

A

Suicidtrappan
Tidigare suicidförsök
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Information från anhöriga

132
Q

Suicid. Riskfaktorer

A

Psykisk sjukdom
Tidigare försök
Suicidtankar, planer och beteende
Suicid hos nära anhörig
Hopplöshet
Svårt med relationer
Impulsivitet
Negativa erfarenheter på vård
Fientlig
Man, medelålder eller äldre, arbetslös

133
Q

Psykisk status

A

Yttre/allmänt beteende
Vakenhet
Klarhet
Orienteringsgrad
Formell kontakt
Emotionell kontakt
Stämningsläge
Affekter
Ångest
Psykomotorik
Tal
Psykotiska symptom
Tankeförlopp
Tankeinnehåll och vanföreställningar
Perceptionsstörningar
Suicidtankar
Sjukdomsinsikt

134
Q

Patientlagen

A

Sjukvård får inte ges utan patientens samtycke. Patienten får när som helst ta billnaka sitt samtycke. Presumerat samtycke

135
Q

Nödvarn

A

Vid nödvärn får man ingripa och avbryta en farlig situation förutsatt att man inte
tillgriper mer våld än nöden kräver. Denna lag regleras också i brottsbalken.

136
Q

LPT. Kriterier

A
  1. Allvarlig psykisk störning
  2. Oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård
  3. Patienten motsätter sig sådan vård
    (4. Akut farosituation)
137
Q

LPT. Allvarlig psykisk störning

A

Förvrängd verklighetsuppfattning
Svårartad personlighetssyndrom
Depression med hög självmordsrisk
Allvarlig krisreaktion eller substansbruk som ger bristande verklighetsuppfattning och nedsatt funktionsnivå

138
Q

LPT. Vårdintyg

A

Legitimerad läkare. Grundas i läkarundersökning. Gäller i 4 dagar
Patient till psykiatri

139
Q

LPT. Kvarhållningsbeslut

A

Utfärdas av läkare från psykiatri. Inom 24 timmar ska chefsöverläkare bedöma

140
Q

LPT. Intagningsbeslut

A

Tvåläkarprövning
Chefsöverläkare (eller specialist med erfarenhet) bedömer patient och vårdintyg och tar ställning till intagning inom 24 timmar från patienten anländer. Håller i 4 veckor eller 4 dagar om patienten konverterades.
Chefsöverläkare kan ansöka om förlängd tvångsvård via förvaltningsrätten

141
Q

LRV

A

Lag om rättpsykiatrisk vård

142
Q

LVM

A

Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Kompletterar socialtjänstlagen

143
Q

Kluster A. Paranoid form

A

Misstro mot andra. Svårt att komma överens med. Fientlig. Kylig. Kritisk. Rigid

144
Q

Kluster A. Schizoid form

A

Lik autism. Avståndtagande från sociala relationer. Sällan njutning

145
Q

Kluster A. Schizotyp form

A

Sociala och interpersonella svårigheter. Missuppfattar verkligheten. Vagt tal

146
Q

Kluster B. Antisocial form

A

Många i fängelse. Män. Missbruk
Bristande respekt för andra. Aggressiv. Impulsiv. Brist på ånger

147
Q

Kluster B. Borderline

A

Impulsiva. Starka humörsvängningar. Negativ självbild. Stormiga relationer. Hög suicidrisk. Emotionellt sårbar
Mycket samsjuklighet
DBT. KBT. MBT

148
Q

Kluster B. Histonisk form

A

Överdriven emotionalitet och strävan efter uppmärksamhet. Förföriska. Charmiga. Lättpåverkade

149
Q

Kluster B. Narcissistisk form

A

Lättkränkta. Uppblåsta. Fantasier om begåvning och framgånger. Vänskap i nyttotermer. Dålig empati

150
Q

Kluster C. Änglig form

A

Rädsla i sociala sammanhang. Ensamma trots önskan om gemenskap

151
Q

Kluster C. Osjälvständig form

A

Klängiga. Undergivna. Passiva

152
Q

Kluster C. Tvångmässig personlighetssyndrom

A

Ordning och kontroll. Fixering vid detaljer. Beslutsoförmåga. Ineffektivitet. Brist på flexibilitet. Snåla. Envisa

153
Q

Schizofreni. Neurotransmittorteori

A

Dopaminstörning:
Hypofrontalt - negativa symptom
Hyperstriatalt - positiva symptom
Glutamat Störning:
NMDA-R hypofunktion

154
Q

Schizofreni. 4 dopaminvägar

A
  1. Mesolimbisk. Ökning i DA ger positiva symptom
  2. Mesokortikal. DA hypoaktivitet ger negativa, kognitiva och affektiva symptom
  3. Nigrostriatal. EPS och TD bieffekter
  4. Tuberohypofyseal. Hyperprolektinemi bieffekter
155
Q

Katatoni

A

Katalepsi
Stirrande blick
Stupor/excitation
Mutism
Stereotypier
Negativism
Ekolali
Autonom dysfunktion
Tappar viljemässig motorisk styrning

156
Q

ADHD. Behandling. Beteendemodulering för barn

A

Struktur i vardagen
Tydliga gemensamma regler
Korta och tydliga instruktioner
Framförhållning
Konsekvent omedelbar feedback
Konsekvent belöningssystem

157
Q

ADHD. Behandling. Psykisk

A

Psykoedukation
Omgivningsanpassning
Beteendemodulering
Beteendeterapi
KBT
MOTION

158
Q

Autism. Svårigheter. Wings triad

A

Kommunikation
Beteende
Social funktion

159
Q

Depression. Indikation för återfallsförebyggande beh

A

Tre eller flera depressionsepisoder
Sen eller tidig debut
Täta recidiv
Svåra depressiva skov

160
Q

NaSSA. Mekanism

A

Presynaptisk alfa 2 receptorblockad samt postsynaptisk serotoninreceptorblockad

161
Q

Monaminhypotes

A

Hypotesen säger att depression orsakas av en brist i monoamintransmittorer i centrala nervsystemet medan mani orsakas av en alltför stor mängd

162
Q

Varför mår man mycket sämre i början av en SSRI beh?

A

OKLAR. SSRI ger ökad serotonin i synapsen omgående vilket ger biverkningar (effekt på fel plats) men den antidepressiva effekten uppträder vanligen efter någon vecka och ökar successivt när Serotoninautoreceptorer nedregleras i dendriter och axonet skickar ut mer serotonin

163
Q

Depression. ECT. Kontraindikationer

A

Instabil eller allvarlig hjärtsjukdom
Tillstånd med risk för ökat intrakraniellt tryck
Grav osteoporos
Mycket dåligt tandstatus
Nedsatt lungfunktion
Glaukom
Övriga tillstånd med narkosrisk

164
Q

Depression. ECT. Biverkningar

A

Mild träningsvärk, huvudvärk, tandskador
Närminnepåverkan. Axial amnesi
Kortvarig konfusion
Illamående. Kräkning

165
Q

Litiumintox. Symptom

A

Lindring: GI, tremor
Måttlig: Cerebellär. Dysartri, ataxi
Svår: Cerebrala med somnolens/konfusion

166
Q

Litiumintox. Orsak

A

Vätskebrist p.ga minskat intag, infektioner, feber, klimat
Interagerande läkemedel som antiinflammatoriska och antihypertensiva

167
Q

LVM

A

1.Närnågontillföljdavettfortgåendemissbrukäribehovavvårdförattkommaifrånsittmissbruk.2.NärvårdbehovetkanintetillgodosesenligtSocialtjänstlagenellerpåannatsättoch:3.Närhentillföljdavmissbruket:a) Utsättersinfysiskaellerpsykiskahälsaförallvarligfara.b) Löperenuppenbarriskattförstörasittlivellerc) kanbefaraskommaskadasigsjälvellernågonnärstående.

K9 (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions