Psykodynamiskt perspektiv Flashcards

Question

Malans persontriangel

Answer 1

Teraputeen — Nuvarande relationer Tidigare relationer Något utvecklades med tidiga relationer och de tenderar att upprepas i nuvarande relationer och upprepas med terapueten Används i t.ex. affektbaserad korttidsterapi

Answer 2

Framförallt så lyssnar man på vad patienten berättar om sig och sitt liv, och hur hen gör det! Och så reflekterar man över det man hör och erfar, mot bakgrund av sin teoretiska förståelse!

Answer 3

* Vanligast: via klinisk intervju – Be patienten att beskriva sin sökorsak, sina symptom/sitt lidande, beskriva sig själva, sina liv, viktiga andra personer och relationerna till dem. Anamnes. Vad har hänt och hur formuleras narrativet? Är den koherent och sammanhängande? Den informationen + observationer av hur pat interagerar med behandlaren + behandlarens känslor i mötet analyseras av intervjuaren utifrån sin teoretiska och kliniska kompetens. Svårigheter med detta förfarande? Inslag av subjektivitet för behandlaren motöverföring: förutsätter medvetenhet om sig själv och vet hur man vanligtvis reagerar. * Via klinisk intervju + strukturerat bedömningsformulär * Via strukturerad intervju batteri med frågor som man går igenom * Via performancebaserade test, t.ex. projektiva test

Answer 4

* Är performance-baserade test – patienten får en uppgift att utföra. * Grundas på den projektiva hypotesen – att responser på vag eller tvetydig stimuli färgas av personens egna perceptioner, känslor,erfarenheter. * T.ex. Rorschachtestet och Thematic Apperception Test (TAT) När man ställs inför en ostrukturerad situation, komplexa, eller diffusa bilder, och så ber man patienten berätta vad man ser. Får berätta en historia om. Kodar svaren på olika sätt. Tolkningen färgas av personens egna perceptioner. Rorschachtestet används inom till exempel rättspsykiatrin. Förstå individens perception, självbild, social förmåga, stresshantering och tolkning av djupa psykologiska mekanismer. Man tittar även på beteende i testsituationen.

Answer 5

En diagnosmanual som tar sin utgångspunkt i bl.a. psykodynamiska kliniska modeller, empiriska fynd från neurovetenskap och utfallsforskning för att formulera en ”karta” över olika sorters personlighetsfungerande. Tanken är att man först behöver försöka förstå patientens personlighet för att sedan, i den kontexten, förstå hans/hennes specifika problematik/symtom. Ses som ett komplement till den deskriptiva/kategoriserande DSM-diagnostiken, och kan ligga till grund för fallkonceptualiseringar och behandlingsplanering (och generell – fördjupad förståelse för patienten!) Kom ihåg att ”rätt” kategorisering inte är målet i sig – utan manualen är ett ramverk som vägledning i fördjupad förståelse för patientens fungerande! De deskriptiva kriterierna ger endast en kategorisering av sjukdomstillstånd och diagnosen vilket kan vara fördelaktig ibland och problematiskt ibland. Det är en protoyp som beskrivs. Ingen kan klockrent passa in i dessa beskrivningar.

Answer 6

Vägleder bedömning av: * Personlighetsorganisation – personlighetsfunktion/dysfunktion på kontinuum. Vilken nivå en person fungerar i huvudsak. Man kan vara depressiv och välfungerande men man kan också vara depressiv på en psykotisk nivå * Personlighetstyp – personlighetstypologi/karaktär/stil I syfte att på ett strukturerat sätt skapa en ”psykologiskt rik fallformulering” som kan vägleda behandling. * Jmf Personlighetssyndrom enl DSM – personlighet med patologisk funktionsnivå Det som motiverar personlighetssyndromet är vilken mening det får på de olika nivåerna.

Answer 7

Del I: Bedömning av personlighetsorganisation Fyra aspekter av mentalt fungerande skattas 1-10 1. Identitet, eller förmågan att beskriva/se sig själv på ett sammansatt, stabilt och adekvat vis: är självupplelsen kontinuerlig, realistisk eller skiftande, ytlig- motsägelsefull-kaotisk Hur kan personen beskriva sig själv och uppleva sig själv? 2. Objektrelationer och förmågan att bibehålla intima, stabila och tillfredsställande relationer: är uppfattningen om andra realistisk, nyanserad eller mer ytlig- motsägelsefull-kaotisk? Kan andra upplevas som separata subjekt eller fungerar de snarare som behovstillfredsställande objekt? 3. Försvarsmekanismernas nivå: Primära – sekundära försvar? Flexibilitet? Vanemässig försvarsstruktur? 4. Realitetstestning: Skilja själv från icke-själv, inre impulser från yttre, kunna värdera sina känslor, tankar, beteenden

Answer 8

* Inre konflikter som kan hanteras * Försvar på hög nivå och flexibilitet i försvarsstil. Sekundära/utvecklade försvar. Bred palett av försvar man kan använda sig av. * Väl avgränsad upplevelse av själv i relation till andra * Andra upplevs som avgränsade och kan beskrivas komplext och realistiskt. * Utvecklat ”observerande jag” (förmåga att kunna se sig själv utifrån), eventuella symtom är jagdystona (främmande för det som är ”jag” vanligtvis). Det är inte jag, det här som jag drabbas av ser jag som ett problem som är annat än vad som är jag. Och något jag vill bli av med. Till skillnad från om man ser det som i linje med hur man uppfattar sig själv, och att även andra borde agera på detta vis * God realitetsprövning Välfungerande i arbete och relationer

Answer 9

T.ex. problem med kärleksrelationer eller problem med auktoriteter. * Inre konflikter avseende rädslor, önskningar och förhållande till yttervärlden. T.ex. sexualitet. * Sekundära försvar dominerar * Stabil, kontinuerlig identitetsuppfattning. * Komplexa beskrivningar av själv och andra. Inte förvrängd. Man tål att se både bättre och sämre sidorna. * Observerande jag, jagdystona symptom. Man ser vart “problemet” är.Det är just när de kommer till kärleksrelationer det skapar problem. * Genomförd/god realitetsprövning. * Grundläggande tillit och autonomi, sällan starka motöverföringsreaktioner. Ofta troligtvis lätta att behandla Tenderar att reagera på vissa påfrestningar med ett relativt begränsat utbud av försvar och hanteringsstrategier. Vanliga personlighetsstilar och störningar vid denna tidpunkt på svårighetsgradskontinuumet är depressiv personlighet, hysterisk personlighet, fobisk personlighet och tvångsmässig personlighet. kan känna sexuella frestelser, upplevda som en önskan i konflikt med ett internt förbud, eller så kan de uppleva sig själva återkommande arga och dömande samtidigt som de känner att de "överreagerar". i motsats till patienter med borderline som använder försvar som tenderar att förvränga verkligheten mer globalt (t.ex. förnekelse, splittring, projektiv identifikation, allsmäktig kontroll, allvarlig dissociation), är de rigida eller problematiska försvaren hos patienter på neurotisk nivå mer sannolikt att beröra ett område—problem med auktoritet, till exempel, snarare än problem i alla relationer. Patienter på neurotisk nivå har ofta ett visst perspektiv på sina återkommande svårigheter och kan föreställa sig hur de skulle vilja förändras

Answer 10

motsvarar inte emotionellt instabil personlighetsstörning i DSM utan är ett vidare begrepp Problem med affekt. * Konflikten är inte längre inom en utan tenderar att ge sig ut till andra. Konflikt i relation, insnärjdhet / övergivenhet. Känslighet för att bli avvisad. * Primära försvar – klyvningsbaserade (splitting) Ser världen på ett svart vitt sätt. i skiftande termer. Om man förlitar sig på mer primära försvar (projektioner, klyvningar) får de också konsekvenser för identiteten. Vad som är vad och vem som är vem. Tomhetskänslan. * Identitet – motsägelsefull och icke kontinuerlig (identity diffusion) * Motsägelsefull och oklar beskrivning av sig själv och andra * Outvecklat observerande jag, jagsyntona symptom. Mer i linje med hur jag upplever mig själv som person. Kan börja skilja sig åt mellan vad patienten upplever att problemet är och vad terapeuten upplever det som. * Verklighetsprövande förmåga. Realitetstestning inte helt genomförd. Inte kunna avgöra vad som kommer från en själv och vad som kommer från andra. * Starka motöverföringsreaktioner och ageranden i terapin Adaptiva sätt en gång i tiden, men se vad som skapar problem för personen Upplevelsen kan skilja sig mycket åt från vecka till vecka. När en person är deprimerad kan man känna sig självmordsbenägen men när det är välfungerande så har man känslomässigt svårt att komma ihåg hur det var när det var dåligt för en vecka sedan. I perioder av nöd (t.ex. när ett anknytningsförhållande är hotat) löper de också större risk för självskada, inklusive självstympning, sexuellt risktagande, ackumulering av orimliga skulder och andra självdestruktiva aktiviteter Med tanke på att individer på neurotisk nivå också kan använda primitiva försvar under stress, kan det argumenteras att det som skiljer borderline från neurotisk nivå kan ha mer att göra med frånvaron av mogna försvar än med närvaron av omogna. när de mår bra kan de verka glatt likgiltiga inför det faktum att de var självmordsdeprimerade veckan innan; när de är deprimerade kan de tyckas inte ha någon som helst tillgång till några positiva känslor eller självuppfattningar. Försvarsmekanismer: "Projektiv identifikation" innebär att inte känna igen en störande aspekt av ens egen personlighet, att felaktigt tillskriva den till en annan person (t.ex. läkaren) och sedan behandla den personen i enlighet därmed - tills den till slut framkallar de känslor och attityder som de har projicerat från den andra personen. med sådan övertygelse. "förnekelse" (ignorera eller bortse från saker som är störande, som om de inte fanns); "tillbakadragande" (in i fantasin) "introjektion" (kallas ibland för "introjektiv identifikation" - att i stor utsträckning "ta in" någon annans egenskaper, attityder och till och med manér) "allsmäktig kontroll" (att behandla en annan som en förlängning av sig själv, med lite erkännande av att den andra personen är en separat människa) "acting out" (repetitivt lever ut ett internt drama som inte kan kommas ihåg, kännas eller begreppsliggöras) "somatisering" (utvecklar fysiska symtom under stress) allvarlig "dissociation" (inkongruent avbrott mellan olika erfarenhetsaspekter, eller förändringar av självtillstånd utan någon känsla av upplevelsens kontinuitet) "primitiv idealisering" (att se en annan som all-god och större än livet, som ett litet barn kan se en beundrad vuxen) och "primitiv devalvering" (att se en annan som helt värdelös, utan några som helst försonande egenskaper).

Answer 11

* Primär konflikt är existentiell: liv / död, existens / utplåning, trygghet / skräck Finns jag? Försvaren är otillräckliga. * Primitiva (preverbala, prerationella) försvar som skydd mot skräck, dödsångest och förvirring, hallucinationer, vanföreställningar – otillräckliga försvar. Kan inte skydda sig från ångesten. Psykotisk ångest mer allomfattande och genomgripande. Detaljfattig, osammanhängande narrativ. * Identitetsdiffusion – existerar jag? * Bristande förmåga till självobservation, jagsyntona symptom * Bristande realitetsprövning, magiskt tänkande * Ofta positiv motöverföring Som svar på skrämmande ångest kan de använda primitiva försvar som psykotiskt förnekande, autistisk tillbakadragande, förvrängning, vanföreställningar, fragmentering och konkretisering I alla dessa fall är patienternas "fasta idéer" så absoluta att de närmar sig vanföreställningar. Försök att ifrågasätta den fasta övertygelsen leder ofta till att patienter reagerar med ångest och fientlighet eller upplever sina läkare

Answer 12

Intervjun syftar till bedömning av symtom och att kunna klargöra personlighetsorganisation utifrån: (1) graden av identitetsintegration (2) de typer av försvarsoperationer som vanemässigt kommer till användning (3) den verklighetsprövande förmågan. Tre kategoriseringar av organisationsnivå: Neurotisk – borderline – psykotisk (I PDM finns också ”välfungerande” nivå)

Answer 13

* Structured Interview for Personality Organization (STIPO) Strukturerad intervju med 97 frågor, som adresserar följande domäner av personlighetsfungerande: identitet, objektrelationer, försvar, realitetstestning, coping och rigiditet, aggression och moral (överjag funktioner) + skattning “Hur kommer det sig att du blev någon med en ‘orolig själ’?” * The Shedler-Westen Assessment Procedure (SWAP) Q-sort personlighetstest som scoras av klinikern efter ca 6 sessioner eller ca 2,5 h djupintervju med ett speciellt utformat intervjuformulär; genrerar rik/detaljerad psykologisk bedömning Hur väl påståenden stämmer för personen

Answer 14

* Konstitutionella / utvecklingsmässiga mönster (drifter, affekter, temperament) * Central spänning, primära konfliktens karaktär / upptagenhet * Centrala affekter * Självbild (identitetsintegration) * Upplevelse / av andra (objektrelationer, överföring, motöverföring) * Centrala försvarsstrategier (defensiva och adaptiva processer, verklighetsförankring)

Answer 15

Internaliserande karaktär * depressiv * beroende * ängslig–undvikande o fobisk * tvångsmässig * somatiserande * schizoid Anklagar sig själv för sina svårigheter, Mer risk för depression och ångest Externaliserande karaktär * hysterisk-histrionisk * narcissistisk * paranoid * psykopatisk * sadistisk Andra till ansvar för ens beteende

Answer 16

Terapeuten uppmuntrar patienten att reflektera över hur terapeuten kan känna eller tänka om patienten. * Terapeuten inbegriper sig själv i tolkande länkning av dynamiska element (konflikter), direkta manifestationer av överföring och anspelningar på överföringen. * Terapeuten tolkar repetitiva interpersonella mönster, inklusive genetiska tolkningar, och länkar det till överföring

Psykodynamiskt perspektiv Flashcards

(40 cards)