Socialkognitivt perspektiv Flashcards
(33 cards)
Vad innebär det socialkognitiva perspektivet?
Hur individen processar, lagrar och använder information i relation till andra människor och i sociala situationer. Vi har en aktiv självreglering. Vi kan inte i alla situationer ge uttryck för våra inre impulser
* Innefattar:
– Uppfattningen (perceptionen) av andra människor och hur vi lär oss om dem
– Mentala processer som innefattar perception, minne, tankar och uppmärksamhet i relation till en social omgivning. Det finns en enorm variation. Skapar en subjektiv upplevelse av hur man förstår en situation.
– Varför vi uppfattar social information, hur den lagras i minnet och hur det sedan används i sociala situationer
* Fokus på människans kognition och subjektiva upplevelser
Personligheten är ett resultat av:
– Kognitiva strukturer och processer
– Emotionella/affektiva processer och reaktioner (viktigt, största bidraget) Momentär påverkan, dvs för stunden kan våra emotionella processer påverka personlighet
– Sociala sammanhanget och situationen (ingen/knapp kontroll över) Det finns en interaktion mellan personer som tar sig uttryck på olika sätt
Människor och dess upplevelser kan skilja sig i samtliga av dessa vilket kan skapa unika personlighetsuttryck
Vad är de tre nivåerna av informationsbearbetning?
Tre nivåer av informationsbearbetning:
Perception (Gestaltpsykologi, fältberoende/oberoende)
Tolkning (personliga konstruktioner, Locus of Control)
Målsättningar (reciprocal determinism, kognitiva-affektiva enheter [CAPS])
Perception
att ge ordning till våra sinnesintryck, struktur.
* Människor kan skilja sig stort mellan hur vi uppfattar (perception) samma objekt.
* Olika personligheter kan uppfatta olika saker från samma objekt
Gestalt psykologi
En människa när vi ser olika delar som ett bord, ser vi inte fyra ben och en platt överdel utan vi ser ett bord. Summan är större än delarna.
* Helheten är större än dess delar. Människan är meningsskapande, vi vill skapa mening till saker
* Phi-fenomenet: Typiskt exempel på att människan har kapacitet att se helheten. Man ser rörelsen och inte att varje del släcks
Fältberoende/oberoende
- Finns individuella skillnader i hur vi uppfattar vår omvärld (olika kognitiva stilar)
- Dessa skillnader kan vara stabila,konsistenta och meningsfulla
Fältberoende:
* Beroende av visuell information(fält) Sätter spaken snett
Fältoberoende:
* Tar snarare hänsyn till egen inre information(fält) Sätter spaken rakt för man baserar det på gravitationen och omgivningen
Embedded figure test (EFT)
(experiment) Att kunna bortse från överflödig intryck och hitta boxen
Vilka slutsatser drog man skillnader mellan fältberoende och oberoende människor med avseende för personlighet?
Fältberoende personer tenderar att:
* Ha starka sociala färdigheter
* Mer sociala och uppmärksamma på sociala situationer
Ju fler personer desto svårare att integrera. De personer som det tar längre tid med uppgiften är bättre på att ta in information som kanske är “överflödig”
Fältoberoende personer tenderar att:
* Vara skickliga att analysera komplexa situationer
Mer Kreativa
* Men sämre sociala färdigheter
Mer specialiserad perception
En rimlighet i att detta skulle ha något att göra med en förmåga att inhibera stimuli
Tolkning
att ge mening och förklaring till det som händer omkring oss. Att skapa något mer än bara våra sinnesintryck.
* Tolkningar innefattar ofta frågor kring skuld (vem/vad var orsaken bakom händelsen) och förväntningar på framtiden. Varför ramlade personen på cykeln? Ge mening till något som hänt.
* Hur man tolkar en situation/händelse kan skilja sig beroende på personlighet
Personal Construct Theory
- Främsta motivet för människan är att hitta mening på det som sker runtomkring.
- Alla människor är forskare. Vi vill lista ut vad som händer runt omkring oss. Vi vill förstå vad som kommer hända sen. Vi vill få en händelsekedja.
- Tolkning sker via konstrukt/ mentala representationer= modeller eller strukturer för inre bilder av yttre händelser och situationer. När vi går in på en restuarang har vi en hel händelsekedja framför oss. Det finns en story uppstaplad i hjärnan innan det hänt. Och påverkas av våra erfarenheter och påverkar vårt beteende. Våra representationer avgör hur vi agerar.
– Ofta bipolära (tråkig vs. rolig etc.) - Vi har personliga konstrukt som vi inte delar med andra. Oftast är vi inte medvetna om våra representationer, inget vi tänker på
Här kan olika personer sätta olika emfas (t.ex. viktigt avgöra om någon är ett hot eller ej) T.ex. flygfobi. Av samma objekt så har vi olika mentala representationer (jag är rädd för att flyga men någon annan är inte det) - Personliga konstrukt skapas framförallt av tidigare erfarenheter (inte ett trait)
- Personliga konstrukt skiljer sig med avseende på:
– Innehåll
– Organisation
– Antal
– Hur anpassningsbar man är i att utveckla konstrukt (rigid vs. genomtränglighet)
Skiljer sig hos människor hur anpassningsbar man är för att ändra sina konstrukt
Hur använder man personal construct theory för att förklara psykisk ohälsa?
– Grunden till ohälsa och psykiska störningar är att ha svårigheter med att konstruera sin omvärld på ett adaptivt sätt
– Avgörande är att kunna anpassa sina konstrukt efter en föränderlig omvärld
– Avgörande är också att kunna skapa och vidmakthålla relativt stabila, men flexibla personliga konstrukt. “jag klarar inte av svåra arbetsuppgifter” men det kanske är att man har svårt för en grej men lättare för en annan. Här har jag härlett en oduglighet i att utföra arbete baserat på en domän jag är dålig på. Detta anses vara rigid och behöver ändras
– Vissa sociala relationer kan ifrågasätta personliga konstrukt
Allt beror på att vi är rigida över vår personliga konstrukt. Grunden till KBT behandling. Vi har dåliga mentala operationer som behöver ändras med hjälp av ifrågasättande och erfarenhet
Koppla sin självbild till att lyckas i karriären. Att förlora sitt jobb blir en stor dramatisk upplevelse för mitt värde ligger i mitt jobb. En person som är mer flexibel skulle snarare se det som en möjlighet att hitta nya vägar ut. Nu kan jag fokusera på familjen eller hitta nya jobb. Det ska finnas öppenhet för att saker kan gå dåligt och handlar om att skydda självbilden.
Rotters syn på personlighet
Begreppet förstärkning från inlärningsteori fokus utifrån ett kognitivt perspektiv
* Vi skiljer oss hur vi tolkar olika förstärkningar
* Beteende i en viss situation påverkas av:
– Förstärkningsvärdet, hur konsekvensen/förstärkningen värderas
– Förväntan om hur sannolik konsekvensen/förstärkningen är
* Alla har generella förväntningar(interna/externa) Här personlighet kommer in.
Vi har en beteendepotential, vi har en förväntan, vad får vi för förstärkning? Är den negativ sänker vi beteendepotentialet
Locus of Control (LOC)
hur mycket en person tror att den har kontroll över utfallen av ens handlingar
En persons ”locus” är:
* Intern (mina handlingar påverkar utfallen, jag kan påverka den här situationen, mitt betende har en betydelse)
eller:
* Extern (faktorer jag inte har kontroll över påverkar utfallen. Ödet, allt sker ligger utanför ens egna kontroll)
Är stabila över situationer = generalized expectancies
Målsättningar
Målsättning = vad vi vill ska hända. Lyfter agensen än mer
* Människan är viljestyrda och målinriktade. Inte bara karriär, utan även små saker. Jag går in i en situation pga en förväntan att något bra ska hända mig. Har en vilja och en tanke
* Vi sätter och eftersträvar mål som baseras på våra:
– övertygelser
– värderingar
– förväntningar (rotter)
* Människor (personligheter) kan skilja sig stort i sina målsättningar
* Självkontroll avgörande egenskap för att uppnå målen
Måste ha kapacitet att ta bort dåliga frestelser som gör att man håller sig borta från målet
Banduras syn på personlighet
- Individen är aktiv i att forma sin egen personlighet (personligt agentskap)
- Personligheten formas av interaktionen mellan omgivningen, beteendet och psykologiska faktorer
- Vi lär oss genom att observera andra och utfallen av andras handlingar.
- Ömsesidig (reciprok) determinism
reciprok determinism
Individen - beteende- omgivning
Allt påverkar varandra
Skapar en reaktion hos andra och ger en feedback till individen. Belöning
finns något förväntat men det är reciprok, det sker i utbyte med andra faktorer. Om vi vet alla de här delarna så kan vi förutsäga beteendet.
Self- efficacy
Personens tro på sin förmåga att klara av/kontrollera en specifik situation eller uppgift, dvs både ens egen kapacitet/funktion och yttre omständigheter
Mycket av personligheten ligger här. Stor variation som har stark predicerade kraft på framtida beteendenl
Människans egna tro eller övertygelse om en själv verkar också göra att man klarar av situationen mycket bättre
Vad har self- efficacy för effekt?
- Val av mål – Personer med hög SE väljer mer svåra, utmanande mål. Man går hellre in i en situation som vi tror vi klarar av. Skillnaden mellan detta och locus of control är att self efficacy är mer domänspecifikt. “Jag kan mästra en tenta men jag är dålig på att skriva essäer.”
- Ansträngning, envishet,prestation–Personer med hög SE visar större ansträngning och envishet, presterar bättre än individer med låg SE. Finns själv deterministiskt i det. Om du tror att du kan då kan du.
- Emotioner – Personer med hög SE tar sig an uppgifter med bättre sinnesstämning (upplever mindre oro och ångest)
- Coping – Personer med hög SE hanterar stress och motgångar bättre än personer med låg SE. Jag har kapacitet att ändra läget så som det är.
Vad påverkas self efficacy av?
- Tidigare framgång/misslyckande (performance/mastery experience, delmål).
- Modellinlärning (vicarious experience). Kan hen, kan jag. Om vi ser någon som är lik en själv kan man enklare ta till self efficancy
- Bekräftelse från andra, alt. nedvärdering från andra (verbal persuasion). Feedback som är vägledande. Detta var bra och det här kan du göra mer.
- Emotionell(fysisk) aktivering och humör (mood).
Mischel Personality and assesment
- Beteenden är inte stabila över tid. Enbart 8%
- Skillnader i beteenden beror på skillnader situationsfaktorer
Olika situationer har olika utmaningar, har olika utfall. Beteendet förändrar sig beroende på vad som händer i situationen - Vi uppfattar personlighetsegenskaper som stabila för vi vill att de ska vara det. Det är en social konstruktion. Det skapar en konsistens. En framtida förväntan som är bekväm och trygg för individen att man kommer vara på ett visst sätt i alla situationer. Men kanske finns någon personlighetskärna.
- Dock betoning på globala, nomotetiska traits. De stora övergripande big five osv. En person kan inte beskrivas med de här koncepten.
Idag säger man att situationen har stor betydelse men det finns trots allt en kärna, en personlighet, hos individen.
Mischel och Shodas syn på personlighet:
- Fokus på personlighetens stabilitet OCH variation över situationer. Interaktionen inom personen (interpersonell) och med situationen som kan innehålla andra personer, dvs intrapersonellt.
Sker en interaktion och det avgör beteendet - “Personlighets Paradoxen”-stabil och föränderlig. Finns en stabil personlighet men den kan förändras
- Svarar på frågan:Hur samspelar inre och yttre faktorer i formandet av känslor, tankar och beteenden?
Studien “summer camp”
– Skillnader i beteende i olika typer av situationer, t ex:
Mer verbal aggression än förväntat vid tillsägning från vuxen
Lägre än förväntat vid positiv kontakt från jämnårig
Barnet är stabilt och instabilt samtidigt. Verkar finnas en personlighetskärna. Barnet tolkar jämnåriga på ett annat sätt. Mne negativ situation med vuxen ger mer svar
Likartat beteendemönster över tid
Alltså: Barnen reagerade på situationsegenskaper och triggers på specifika och konsistenta sätt.
Stöttar personlighets paradoxen. Det är inte situationen helt som avgör men det blir olika uttryck beroende på hur situationen blir.
CAPS-teorin
- Ett kognitivt-affektivt personlighetssystem som består av:
”cognitive-affective mediating units”
eller
”CAUs”( kognitiv/affektiva enheter
eller
personlighetsvariabler.
Finns en stor bredd av enheter som bygger upp vår personlighet. Affekt påverkar kognition och vice versa. - Personligheten uttrycks i stabila situation-beteende profiler (beteende signaturer) som beror på:
– Personens läggning (traits, temperament)
– Den psykologiska situationen - allt i en situation uppfattar inte alla. Den psykologiska situationen är det som generellt uppfattas
CAPS-teorin beskriver hur individens beteende och personlighet är resultatet av interaktionen mellan kognitiva och emotionella processer i relation till situationsegenskaper.
(boken)
CAPS består av fem enheter som tillsammans förklarar varför vissa människor reagerar på något sätt under vissa omständigheter. Först kommer kodning, eller sättet som människor kodar eller konstruerar yttre stimuli. Beroende på hur vi kodar eller märker den yttre världen som vi står inför kommer den här världen att ha en annan inverkan på hur den får oss att känna och på hur vi kommer att reagera. För det andra, människor har också kompetens och självreglerande processer som intelligens och de planer vi gör för att nå våra mål. För det tredje, har vi också förväntningar och gör förutsägelser om konsekvenserna av vårt beteende. För det fjärde sätter vi upp mål som vi försöker nå och har värderingar som vi vill leva efter.
Beroende på situationen kan dessa mål och värderingar aktiveras eller frustreras, eller knappast påverkas alls. Slutligen, våra CAPS består av de** affektiva reaktioner **som orsakas av den givna situationen. Tillsammans står CAPS för de processer som avgör hur vårt beteende varierar mellan situationer, beroende på hur en situation låser de olika kognitiva och affektiva processerna.
Fem olika typer av CAUs
- Inkodning Vad ser jag?
Min perception
* Uppmärksamhet och tillgänglighet
– Konstruktioner (Kelly)
– Scheman (Piaget; Beck)
– Kognitiva stilar/bias
– Känna igen emotioner hos sig själv och andra (EQ) Emotionell intelligens - Självkontroll och kompetens
Vad ska jag göra för att lyckas?
– Impulskontroll och självreglering
– Mål, planering, kognitiv återkoppling och emotionell självförstärkning
– Strategier och metakognition (Marshmallowtestet)
– ”Delay of gratification” (Mischel); vänta på en (en senare) belöning
En senare belöning kan vara mer värd än den omedelbara belöningen - Förväntningar och övertygelser
Vad händer om jag gör X?
– Om…så (Mischel)
– Förväntningar om utfall
– Kontrollfokus (Locus of Control)
– Upplevd självförmåga, förväntan (self-efficacy) Hur mycket kan jag klara av. Self efficacy kan dra ner allt - Mål och värden (subjektiva)
Vad strävar jag efter?
– Personliga mål
– Preferenser
– Värderingar
Ffa högst subjektiva ens egen. Hittar mer en djup personlighetskärna - Känslor
Hur känner jag?
– Stabila individuella skillnader (t ex neuroticism)
– Sinnesstämning; positiva respektive negativa affekter
Om ..så profiler
Om situation A, då gör personen X; men om situation B, då gör personen Y.
Till exempel, om en situation skapar frustration (t.ex. att blockeras från ett mål), och personen har ett specifikt kognitivt-affektivt system (t.ex. höga förväntningar på framgång, tron att aggression är tillåtet att få vad du vill), då kan han eller hon svara med fientlighet. Så det är inte så att aggressiva människor skulle vara aggressiva i alla situationer (egenskapssynen) men att aggressiva människor är känsliga för vissa typer av situationer (t.ex. frustration) och först då kommer de att bete sig aggressivt. Därför är den specifika situationen den drivande faktorn bakom beteendet som visas i den situationen, och inte något allmänt drag.
