Psykos1 Flashcards
Vilka är de dopaminerga banorna, hur går dom, och vilka psykiska funktioner regleras?
Mesokortikala banan [VTA –> Kortex, ffa fontralloberna]
• Kognitiva funktion i frontallob, bl.a motivation och emotioner.
• Nikotin stimulerar DA utsöndring i banan, en av anledningarna till Schizofrena rökar som bortbindare
Mesolimbiska banan [VTA –> NAc (ventrala striatum)
• Belöningssystemet – viktig för motivation (och hyperaktivitet*).
Nigrostriatala banan [Substania Nigra –> Neostriatum (Putamen och Nuc Caudatus]
• Funktion: Motorik (ffa initiering av rörelse)
TuberoInfundibulära banan [Hypotalamus (arkuatkärnan) – Adenohypofysen
o Funktion: Reglerar prolaktin utsöndring (PRL) via hämmande påverkan, således antipsykotika PRL stegring.
Var är en psykos och vad är schizofreni då?
Psykos (def) innebär en störd uppfattning av verkligheten ( där förmåga att uppfatta och bemöta omgivningen brister )
Schizofreni: Idiopatisk, vanligen kronisk (i vart fall minst 6 månader med symtom), psykossjukdom.
Riskfaktirer för schizofreni (psykossjukdom)
[Ärftlighet, Man, Ålder] Hög ålder hos fadern Förlossningskomplikationer Infektion pre eller perinatalt. Bo storstad jmf landsbygd, migration Psykosicala faktorer Cannabis eller centralstimulantia
I vilken ålder insjuknar man i schizofreni?
Alla åldrar, men incidenstopp ses 15-35 års åldern. Män 5x
Hur stark påverkan har ärtlighet?
Enäggtvilling 41%, Tvåägg 5%, Förälder 10%, Bägge föräldrarna 29, Syskon 7%, Andragradsläkting 2%.
Vad är orsaken till schizofreni?
En följd av ärftliga- och omgivningsfaktorer.
I närmare detalj okänd, men flera hypoteser (mer eller mindre)
Pathway disease – störd dopaminerg, glutaminerg och sertonerg neutotransmission
Utvecklingstörning – rubbningar uppkommer tidig hjärnutveckling men blotläggs först tidig vuxenliv då ökade krav ställs på hjärnans funktion, vanl i samband med sista mognaprocessen i tidig vuxenålder.
Degenerativ sjukdom: Tes schizofreni utvecklas till föld av degenerativa processer leder till förlust grå och vit substans.
Symtom vid schizofreni, enkelt tänkande
Tänk positiva, negativa samt kognitiva och affektiva
Ange några vanliga symtom inom varje kategori av symtom
Positiva: Hallucination (typisk rösthallucinos), Vanförställningar, Desorganistion, Tankestörning*, Katatoni
Negativa symtom: Alogi (svårt finna ord), Avolition (viljestörning, motivationsbrist), Anhedoni (glädjelöshet).
Kognitiva: Nedsatt frontallobfunktioner – uppmäksamhet, planering /exekutiva funktioner, minne etc
Affektiva: Affektiv avflackning. Depressivitet, Dysfori, hopplöshet, sucidialitet.
I psykisk status – nämn tre viktiga saker (egen för inte glömma oavsett symtomalogi)
Bedöma sjukdomsinsikt och suicidalitet
Schizofrenifaser / utveckling och vad kännetecknar dem
Premorbidfas, prodromalfas, akut psykotisk fas, (återhämtningsfas), residual fas (äv stabil fas, remissions fas)
Premorbidfas: Subtila sjukdomstecken utan funktionsnedsättning, smygande utveckling. T.ex antydda motoriska störningar, språkliga störningar, dyslexi, social störning, intellektuell eftersläpning i pubertet.
Prodromalfas: Sjuktomstecken med funktionsnedsättning, utvecklas gradvis. T.ex avvikande idéer och intressen, ovanligt/udda tal, förändringar i känsloyttringar, bissarra sinnesupplevelser. Intensifiering eller utveckling av premorbidfasen subtila symtom.
Pskotisk fas: Positiva symtom dominerar över negativa symtom
[Återhämtningsfas- realtitetsprincipen har återtar sin styrande funktion av jaget.]
Residual fas: Negativa symtom dominerar över positiva symtom
Viktigt notera: Inte sällan saknas premorbid och/eller prodromalfas. Vidare särskiljs inte alltid premorbidfas och prodromalfas, beror på littertur.
Diagnoskriterier Shizofreni
Under minst 1 månad (kortare om lyckad behadnling) ska minst 2 av följande 5 symtom föreligga, varav minst 1 av de 3 första, föreligga
o Hallucinationer
o Vanföreställningar
o Desorganiserat tal eller beteende (del tankestörning)
o Katatont beteende
o Negativa symtom (t.ex flacka affekter, alogi, avolition, anhedoni)
Vidare krävs följande kriterier uppfylls
• Signifikant nedsatt funktion (ADL, skola/arbete eller socialt)
• Duration vara minst 6 månader (attenuated symtom, residualsymtom)
• Inte orsakad av somatisk sjukdom ink Lm eller substansmissbruk, eller bättre förklaras av annan psykatrisk störning
Vilken typ av hallucination är vanligast vid schizofreni?
Vid shizofreni är klart vanligast hörselhallucinos och av typen rösthallucinos. Rösterna kan vara samtalande och/eller kommenterande. Ibland imperativa, i.e ge befallningar. En annan form av hörselhallucinos är tankeeko, dvs röster som upprepar patient tankar. Att höra en röst som identifieras som ens egen är dock ett normalfenomen och inte rösthallucinos).
Vad är skilladen mellan en hallucination och en illusion?
Hallucination (def) sinnesförnimmelse som inte är orsakad av ett yttre stimuli
Skiljs från Illusion (def) som innebär förvrängd perception av ett yttre stimulus, t.ex en klädhög i mörk rum tolkas vara en människa
Kent bejakar att han hör röster. Vad bör du fråga?
Hur många röster? Vad säger dom (kommenterande, samtalande - med dig och/eller med varandra), Ger dom uppmanigar - isf vad för uppmaningar och följer du det dom befaller dig?
Vad är en vanförställning?
• Vanföreställning (def): Föreställning som är orimlig (för de flesta), delas inte av patients kultur eller subkultur, orubblig (går inte påverka med argument och bevis), hävdas ihärdigt.
Hur kan du journalföra en vanföreställning och vad bör du ta reda på, fundera över då en patient uppvisar vanföreställning (avseende specifikt då själva vanföreställnignarna)
Beskrivs (journalförs) tematisk (paranoida-, megalomana, eromatösa-, religiösa vanföreställning etc), samt om bissarra eller icke-bissara.
Vidare skall notera grad systematisering (hög eller låg) och om de, ifall möjligt, är primära eller sekundära.
Grad systematisering – hög eller låg (vilken grad de inkoperars och påverkar patietns verklighet**)
