Respiration

Question 1

Ventilation

Answer 1

När lungorna tar in luft

Question 2

Respiration

Answer 2

Processen där lungorna tar in luft, syresätter blodet och vävnaderna och tar upp avfallsämnen

Question 3

De övre luftvägarna

Answer 3

Näsa, munhåla och svalg

Question 4

De nedre luftvägarna

Answer 4

Struphuvud, luftstrupe, luftrör och lungor

Question 5

Var finns stämbanden och struplocket?

Answer 5

I struphuvudet

Question 6

Funktionen hos respiratoriskt epitel

Answer 6

Epitelet har cilier där partiklar fastnar för att ge lungorna ren luft. Cilierna transporterar partiklarna till magsäcken

Question 7

Vad omges luftvägarna av och varför?

Answer 7

De omges av brosk för att förhindra att de kollapsar. Ju längre ner man kommer i luftvägarna desto mindre brosk

Question 8

Tracheas funktion

Answer 8

Trachea kan vidga sig med mha muskelceller som får signaler från nervsystemet. Den delar upp sig i de två primära bronkerna.

Question 9

Bronk till terminal bronkiol

Answer 9

Bronkerna delar upp sig i de sekundära och tertiära bronkerna som sedan övergår till bronkioler och 6500 terminala bronkioler.

Question 10

Bronkiolens funktion och utseende

Answer 10

Bronkiolen omges av glatta muskelceller som möjliggör bronkodilation och bronkokonstriktion. De övergår i 150 miljoner alveoler.

Question 11

Alveolens funktion och utseende

Answer 11

Alveolen är en liten tunn vätskefylld blåsa bestående av ett mycket tunt lager epitelceller som omges av ett tätt kapillärnät och elastiska fibrer. Här sker gasutbytet med blodet. På alveolens yta finns alveolmakrofager som fagocyterar eventuella partiklar som tagit sig hit

Question 12

Alveolväggens surfaktant

Answer 12

I alveolväggen finns specialiserade epitelceller som utsöndrar en surfaktant som ger vätskan i alveolen mindre ytspänning. Utan surfaktanten hade alveolen kollapsat

Question 13

Lungsäckarnas utseende och funktion

Answer 13

Lungan omges av en något vätskefylld lungsäck. Den består av den viscerala hinnan som har kontakt med lungan och den parietala lunghinnan som har kontakt med bröstkorgen

Question 14

Hur styrs andningen?

Answer 14

Andningen styrs av nervceller från medulla oblongata och pons som innerverar muskelceller. Det ger en volymförändring av lungorna

Question 15

Inandning

Answer 15

Inandningen startar med en vidgning av brösthålan och trycket i pleurahålan sjunker, vilket hör att lungorna dras utåt med bröstväggen. Då sjunker alveolartrycket och blir lägre än atmosfärtrycket. Luft sugs då in tills trycker är utjämnat. Kan skrivas som Patm>Palv

Question 16

Normal utandning

Answer 16

Normal utandning är passiv. Lungorna och bröstkorgen pressas ihop när inandningsmusklerna slappnar av. Diagfragma pressas då upp mot bukhålan. Lungvolymen minskar och alveolartrycket stiger. Då pressas luften ut ur alveolerna och ut i atmosfären tills tryckskillnaden är utjämnad. Kan skrivas som Patm

Question 17

Aktiv utandning

Answer 17

Vid aktiv utandning kontraherar de inre interkostalmusklerna och drar revbenen neråt. Även bukväggsmusklerna kontraherar och trycket i bukhålan stiger. Det gör att diafragma pressas uppåt snabbare

Question 18

Muskler vid inandning

Answer 18

Sternocleidomastoideus, scalene, pectoralis minor, serratus anterior

Question 19

Muskler vid utandning

Answer 19

inre interkostalmusklerna, rectus abdominis

Question 20

Total lungvolym

Answer 20

5-6l

Question 21

Tidal volym (luft som andas in eller ut)

Answer 21

0,5l

Question 22

Inandningsreserv

Answer 22

2-3l

Question 23

Utandningsreserv

Answer 23

1l

Question 24

Vitalkapacitet

Answer 24

tidal volym + in- och utandningsreserver

Question 25

Residualvolym (kvar efter maximal utandning

Answer 25

1l

Question 26

Minimalvolym (lungvolym vid död)

Answer 26

0,1l

Question 27

Luftvolymen i döda rummet (där inget gasutbyte sker)

Answer 27

150ml. Är tidalvolymen 500ml kommer 350ml frisk luft att gå ner i alveolen. 150ml av den friska luften stannar i döda rummet och används vid nästa inandning

Question 28

Transport av O2 i blodet

Answer 28

O2 transporteras till 98,5% bundet till Hb och bara 1,5% fritt i plasman. När blodet passerar genom lungkapillären stiger partialtrycket av O2 och det binds till Hb. Mängden O2 som diffunderar ut i vävnaden bestäms av Hb i blodet, Hbs mättnadsgrad och minutvolymen.

Question 29

2,3-Bisfosfoglycerat och syremättnad

Answer 29

2,3-Bisfosfoglycerat bildas i glykolysen och binder till betakedjorna i Hb. Det minskar syremättnaden, vilket är väsentligt för dess förmåga att frigöra syre från vävnaden

Question 30

Transport av CO2 i blodet

Answer 30

CO2 transporteras till 70% i form av HCO3-, 23% bundet till Hb och 7% fritt i plasman

Question 31

Andningsreglering

Answer 31

Dorsala respirationsgruppen i medulla oblongata sköter normal inandning och ventrala respirationsgruppen sköter kraftig in- och utandning.

Question 32

Vad påverkar andningens djup och frekvens

Answer 32

Pons

Question 33

Varifrån får andningscentrum signaler?

Answer 33

Kemoreceptorer, som får information om pH, pO2 och pCO2, och baroreceptorer, som får signaler om blodtryck, i arcus aortae och halsartärer. Kemoreceptorer i medulla oblongata Proprioreceptorer i lungorna