Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi och fysiologi > Blodet > Flashcards

Blodet Flashcards

1
Q

Blodets beståndsdelar

A

Blodceller och plasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Blodets celler

A

Erytrocyter, leukocyter och trombocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Blodplasmans beståndsdelar

A

Vatten och plasmaproteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

De vanligaste plasmaproteinerna

A

Albumin, fibrinogen och globuliner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Albumins funktion

A

Upprätthåller det osmotiska trycket och binder fettsyror och steroider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fibrinogens funktion

A

Hjälper koagulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Globuliners funktion (5)

A

Transport, enzymer, hormoner, koagulationsfaktorer och antikroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Procentandel av övriga plasmaproteiner

A

1%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Erytrocytens syfte

A

Transport av 02 och CO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

EPK i blodet

A

4-5x10^12/l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Erytrocytens utseende

A

Den saknar cellkärna och mitokondrier samt är flexibel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Procentandel av erytrocyten som är hemoglobin

A

95%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hemoglobins utseende

A

Består av 4 polypeptidkedjor;4 hemgrupper med en järnjon vardera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Antal 02-molekyler som binds till en järnjon

A

1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad binder polypeptidkedjorna i hemoglobin

A

C02

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Erytropoes

A

Produktion av erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Erytropoetin

A

Glykoproteinhormon som reglerar erytropoes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Erytropoetins funktion och produktionsställe

A

EPO reglerar produktionen av erytrocyter genom att stimulera ökad celldelning hos erytroblaster och ökad hemoglobinsyntes. Det bildas i lever och njurar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Faktorer som ökar erytropoes (4)

A

Låg saturation, hög höjd, sänkt blodtryck till njurarna och lungskador

20
Q

Erytropoesens förlopp

A

Byggstenar till erytrocyter absorberas från kosten. Samtidigt tas järn lagrat i benmärg, lever och mjälte upp. Retikulocyter i benmärgen frisätts och de mognar sedan till erytrocyter i blodet. De lever i ca 120 dagar.

21
Q

Erytrocytens nedbrytning

A

Gamla erytrocyter fagocyteras i mjälten, levern och benmärgen av makrofager. Järn från hemgruppen transporteras till olika lagringsplatser eller benmärgen. Resterande delar av den konverteras till bilirubin, som utsöndras i gallan från levern. Det följer sedan med kroppen ut ur kroppen via feces

22
Q

Blodgrupperna

A

A, B, AB och 0

23
Q

Blodgrupp A:s egenskaper

A

Antigen A samt anti-B antikroppar som attackerar antigen B

24
Q

Blodgrupp B:s egenskaper

A

Antigen B samt anti-A antikroppar som attackerar antigen A

25
Q

Blodgrupp AB:s egenskaper

A

Antigen A+B samt avsaknad av anti-A och anti-B antikroppar

26
Q

Blodgrupp 0:s egenskaper

A

Varken antigen A eller B samt anti-A och anti-B antikroppar som attackerar antigen A och B

27
Q

Effekten av antigen + motsatta antikroppar

A

Agglutination och hemolys

28
Q

Blodtyper

A

Rh+ och Rh-

29
Q

Rh+ egenskaper och blod som kan ges

A

Rh D-antigen och inga Rh D-antikroppar. Både Rh+ och Rh- kan ges

30
Q

Rh- egenskaper och blod som kan ges

A

Inga antigener, men anti-Rh D antikroppar. Rh- blod kan ges.

31
Q

Antal leukocyttyper

A

5, varav 3 granulocyter

32
Q

Neutrofila granulocyternas egenskaper

A

De är aktiva i bekämpning av infektioner och vandrar till det infekterade området och tar hand om infektionen. De ökar kraftigt i antal vid bakteriella infektioner.

33
Q

Eosineofila granulocyters egenskaper

A

De vandrar till parasitinfesterade områden och där allergiska reaktioner skett. De utsöndrar giftiga ämnen, och har svårt att fagocytera.

34
Q

Basofila granulocyters egenskaper

A

De är viktiga vid allergiska reaktioner och utsöndrar även heparin som har koagulerande effekt

35
Q

Monocyters egenskaper

A

De är omogna i blodbanan, men differentieras vidare när de når vävnaderna. De blir då makrofager, vilket innebär att de blir större och kan fagocytera. De är mycket viktiga i immunförsvaret

36
Q

Lymfocyters egenskaper

A

De finns huvudsakligen i lymfvävnad och vandrar från lymfa till lymfkörtlar till blodbana och vice versa. De bekämpar mikroorganismer och cancerceller, och angriper bara de specifika celler de är programmerade för att bekämpa

37
Q

Trombocyters egenskaper

A

De saknar kärna, lever i ca 10 dagar och producerar ett stort antal viktiga ämnen som lagras i vesikler och utsöndras vid kärlskada

38
Q

Trombopoes

A

Trombocyter bildas i benmärgen från megakaryocyter som snör av sin cytoplasma. De avsnörda delarna är själva trombocyten. Produktionen regleras av trombopoetin, som bildas i levern. Det skyndar på utvecklingen av megakaryocyter från stamceller, som då skapar mer trombocyter

39
Q

De tre stegen av hemostas

A
  1. Kontraktion av blodkärl
  2. Bildning av trombocytplugg
  3. Koagulation
40
Q

Kontraktion av blodkärl

A

När de glatta muskelcellerna i kärlväggen kontraherar blir kärlets diameter mindre, vilket minskar blödningen. Större skada ger mer kontraktion

41
Q

Bildning av trombocytplugg

A

När endotelskiktet förstörs vid kärlskada binds trombocyternas till kollagenfibrer i bindväven, vilket leder till att trombocyterna sväller och skickar ut utlöpare. Samtidigt utsöndrar de sina aktiva ämnen, bl.a. ADP som gör trombocytens yta klibbig. Klibbigheten får andra trombocyter att fästa vid den första, och denna process fortsätter i varje trombocyt. De bildar även tromboxan A2 från arakidonsyra i fosfolipiderna, vilket förstärker sammanklibbningen

42
Q

Koagulation

A

Fibrintrådar bildas från fibrinogen, som är ett plasmaprotein, som fångar upp blodkroppar och bildar koagel. Det förseglar kärlskadan. Efter 30-60 minuter drar koaglet ihop sig, vilket får sårkanterna att dras mot varandra

43
Q

Fibrinolys

A

När vävnaden har läkt bryts fibrintrådarna i koaglet och det kan lösas upp. För att lösa upp trombocytpluggen kommer trombin att aktivera faktor XII och endotelceller kommer att bilda tPa som tillsammans med plasminogen bildar plasmin, som sedan löser upp den.

44
Q

Ärrvävnad

A

Ärrvävnad får man när kontraktionen av trombocyter leder till mindre area för det skadade området, vilket aktiverar fibroblasterna som bildar bindväv och därmed ärrvävnad

45
Q

Serum vs plasma

A

I ett provtagningsrör är serum den vätskan som blir när blodet fått koagulera. Plasma bildas när man centrifugerat blodet.

46
Q

Plasma

A

Anatomi och fysiologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions