S. 40-100. Flashcards
(80 cards)
1
Q
Hur ser presentativa pronomen ut för ID-verb resp aktiva verb? Och vad är speciellt för dessa?
A
ID: Maangi. Aktiva verb: Maangiy. Det speciella är att de inte betonar en specifik del av meningen. Med aktiva verb motsvarar de “I am writing” alltså något som görs nu.
2
Q
Att sova
A
Nelaw
3
Q
Teblad
A
Warga
4
Q
Carfsman
A
Artisan
5
Q
Myggnät
A
Sanke
6
Q
Fagaru
A
Förebygga
7
Q
Jumtukaay
A
Verktyg
8
Q
Taggat
A
Tränar
9
Q
Din mamma vad heter hon?
A
Sa yaaye numu tudd?
10
Q
Dotter. Flicka.
A
Doom bu jiggeen. Xale bu jiggeen.
11
Q
Grandparents
A
Maam
12
Q
Uncle
A
Niijjay
13
Q
Aunt
A
Tanta
14
Q
Fathers sister
A
Bajjen
15
Q
Kusin
A
Doomu nijjay/bajjen
16
Q
Grandson, granddaughter.
A
Set bu goor/jiggen
17
Q
Att dö
A
Gaañu, faatu.
18
Q
Skiljas
A
Tas
19
Q
Att vara vid liv
A
Dund
20
Q
Vara rädd
A
Ragall
21
Q
Skämmas
A
Rus
22
Q
Gifta sig
A
Sey
23
Q
Ta hand om
A
Toppatoo
24
Q
Hans barn
A
Ay doomam
25
Min mammas yngre syskon
Sama rakku yaaye
26
Hennes pappaas fru
Jabaru baayam
27
Vilka är de enonciativa pronomina och hur används de?
Naa, nga, na, nanu, ngeen, nañu. De används för att böja stativa verb i nutid, och aktiva verb i dåtid.
28
Jag har inte sett dig på länge.
Gëj nala guis.
29
Min familj har inte skickat email på länge.
Sama waajur gëj nañu ma yonne leetar
30
Klassen är lång idagq
Claas bi yagg na tey
31
Jag har inte stannat i Senegal länge för jag är bara här en månad
Yagguma Senegal ndaxte am naa fi 1 weer rekk
32
Jag har aldrig druckit öl
Mësuma naan sangara
33
Att göra
Defar
34
Det här är en affär
Lii bitik la
35
Vad är garab? Garab är ett trä
Luy/lan mooy garab? Garag mooy tree.
36
xxx används för?
xxx lan lay jeriñ?
37
Ni förstår inte Wolopf
Degguleen Wolof
38
Yere
Kläder
39
Xiim
Göra te
40
His friends
Ay xaritam
41
Weccoo xalaat
Utbyta ideer
42
Dekkandoo
Grannar
43
Nog
Bu doy
44
VAd är kenkeliba?
Luy kenkeliba?
45
VAr är min del/share?
Ana sama wall?
46
Var kan kenkeliba hittas?
Fan la kenkeliba am?
47
Vem är din lärare?
Kuy sa jangalekat?
48
Hon är i sitt hus
Mungi ci keram
49
De är under mangoträdet
Nungi ci suufu garabu mango ba
50
Negation för gör inte samt imperativ, vanligt.
Bul dem! Eller Buleen dem! Demal! Demleen!
51
Seetan
Att titta på ngt
52
Möta vänner
Daje/tas ag xarit yi
53
And ag
To go with
54
Skratta
Ree
55
Juli
Be
56
Klä på sig
Solu
57
ñoom
the guys/boys
58
Snäll
Xeet
59
Importance
Njariñ
60
Butiksägare
Borom bitik
61
Du fastar?
Ndax woor nga?
62
Fastar du inte?
Xana wooroo?
63
Mangui ci weer wi
Jag fastar inte
64
Vem hämtar vatten?
Kuy rooti ndox?
65
Jamano bu nekk Naka la mel?
Hur ser den ut säsongen?
66
Fan moo am...?
Var kan jag hitta?
67
Nata la .. di jar?
Hur mycket kostar..?
68
Svart
Njuul
69
Penna
Bik
70
Växel
Weccit
71
Väska
Mbuus
72
Oroa sig
Jaxle
73
Wolof dafa jafe
Wolof är svårt
74
Stora butiker
Butik yu reyq
75
Det finns motiverade bönder i min by men de har inte tillräckligt med verktyg
Sama dekk am na baykat yu sawar wante amunu jumtukay yu doy
76
Vilka är de simpla objektspronomina och vad används de för?
Ma, la, ko, nu, leen, leen. Plus Fa och Ci. Dessa används för stativa verb och negationer i nutid, samt aktiva verb i dåtid. De är också futurum.
77
Vilka är de "aktiva" objektivspronomina och när används de?
May, lay, koy, nuy, leendi, leendi. Samt Fay + Ciy. Dessa används med de pronomen (manguiy, damay, laay, ngay, bumay, bimay samt neutrals typ may, ngay, muy) som har y eller di, men denna ändelse flyttas då över till objektivspronomina.
78
Vilka slutar på -oon?
Objektspronomina för negationer i dåtid.
79
Hur blir imperativ singular med objektivpronmomen?
Ta bort -l eller -al och sätt pronomenet direkt efter verbet, exempelvis joxko istället för joxal sama yaay,Dem fa pur jeli say kayit.
80
Hur blir det om man använder mer än ett objektspronomen i en mening?
la, ko, leen, fa, ci. Third drop: fa, ci. Obs, y:et eller woon:et kommer alltid flytta till sista pronomenet. Och, ko kommer aldrig före leen.
