Sammanfattning kurs Flashcards

1
Q

Vad händer om vi flyttar KOP nedströms vs uppströms?

A

om man flyttar kundorderpunkten långt nedströms är man tvungen att göra väldigt mycket mot prognos ledtidsgapet ökar. Då har vi fått gissa hur mycket som kommer att gå åt och gör en prognos och tillverkar allting efter prognosen. vilket resulterar i hög kapitalbindning och lite flexibilitet MEN korta ledtider. Har vi kundorderpunkten längre uppströms istället så tillverkar vi mot order (JIT) resultatet blir istället låg kapitalbindning hög flexibilitet MEN långa ledtider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är ett ledtidsgap? och bör man ha ett långt eller kort sådant? och varför?

A

Ledtisgap är den tid som infinner sig innan KOP. Alla aktiviteter som görs under ledtidsgapet genomförs mot prognos (osäkerhet). Ju kortare ledtidsgap vi kan få desto mindre blir osäkerheten och därmed minskar vi kapitalbindningen och ökar flexibiliteten. Med ett kort ledtidsgap kan man ställa om snabbare om behoven ändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn en sak vi måste göra prognos på oavsett ledtidgapets storlek?

A

kapaciteten - Hur mycket ska vi klara av att göra?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur minskar vi på PIA ?

A

minska på partistorlekarna och HK. Sättet att minska partistorlekarna är att minska på ställtiderna och/eller ställkostnaderna. Kan vi ställa om snabbt enkelt och billigt då kan vi ställa om ofta och då kan vi köra produktionen i små skvättar. Ställkostnaderna är det absolut avgörande för partistorlekarna. mycket och sällan är sämre än lite och ofta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur uppnås korta genomloppstider? (punktform)

A
  • Korta ner ställtiderna
  • Minska partistorlekarna
  • Minska köer och styr PIA (Ha ett effektivt förhållande mellan PIA och kapacitet)
  • Minska antalet köpunkter (Minskar lagret) •Flöderorientera verkstaden
  • Lägg ut order så sent som möjligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kännetecknar det goda flödet?

A
•Små partier 
•Korta ställtider (Inställning, omsättning, anpassning) 
•Lite PIA 
•Styrt PIA 
•Korta ledtider och genomloppstider 
•Säkra ledtider 
•Säkra processer 
= jämna flöden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är LEANS grundläggande filosofier?

A

Kunden först: Utgå från kundkort, anpassa produkter och tjänster efter kunden - oavsett om det innebär en totalt skräddarsydd produkt eller korta ledtider.

Respekt för individen: Inte utnyttja snälla människor som lätt ställer upp utan att bry sig om hur det är för den individen. Respekt för den anställdas privatliv. Kan gälla även för kunder. På djupet undersöka förbättringsmöjligheterna vad gäller individens behov, vem det än må vara.

Eliminering av slöseri: Tex överproduktion, onödigt lager, väntetider, onödiga transporter, rörelser och förflyttningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är det för skillnad på takt och takttid ?

A

Takt = Verklig utleverans till kund (Det viktigaste) Takttid = Hur lång tid det får ta i varje operation/del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn 9 stycken Lean-verktyg

A
5S 
JIT 
Kaizen 
Kanban
Poka yoke
six sigma
SMED
Takt 
Värdeflödesanalys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv 5s

A

Sortera, Strukturera, Städa, Standardisera, Självdisciplin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv JIT

A
  • BARA OCH ENDAST göra det som behövs

står för en strävan att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv Kaizen

A

ständiga förbättringar på ett strukturerat och ordnat sätt.
Grundelement:
Teamwork, Självdiciplin, Moralförbättring, Kvalitetscirklar & Förbättringsförslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv KanBan

A

Synliggöra materialbehov.

Beställningspunktsignal som talar om att nu behövs det mer. Ett bingesystem.
KanBan betyder kort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv Poka Yoke

A

Inget som är fel kan föras vidare i systemet, en typ av felförsäkring. Exempel på Poka Yoke – USB, går inte att sätta in på mer än ett sätt. Pantmaskinen, kvittoavläsare i snabbkassor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv Six Sigma

A

betyder “inga fel” Ett statistiskt verktyg för att säkerställa den absolut minsta tänkbara felprocenten. Avvikelseverktyg. Fem faser i Six Sigma: Definera -> Mäta -> Analysera -> Förbättra -> Styra
Med detta verktyg menar man att 3,4 fel får inträffa av 1 miljon fel möjligheter – då anses det tillräckligt bra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv SMED - Single minute exchange of die

A

Förbättra ställtiderna på maskinerna samt effektivisera produktionen. Syftet är att hålla maskinerna igång och minska antal stop. Mindre en 10 minuter ska det ta att byta verktyg i en press. Metoden kan beskrivas i 4 steg: 1 observera processer videofilma gärna för att upptäcka detaljer. 2 separera interna (maskin står still) och externa aktiviteter3. Gör om interna aktiviteter till externa aktiviteter 4 standardisera och dokumentera de nya processerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur definierar man logistik?

A

Logistik innefattar alla förutsättningar (finns massor, personal, kapacitet, ledtider, transporter etc) som påverkar flödet. Huvudsyftet med logistiken är att öka lönsamheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är den latinska definitionen av logistik?

A

Logisticus - Något som är baserat på sunt förnuft, kombinationen med den grekiska definitonen ger en optimal logistik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är den grekiska definitionen av logistik?

A

Logstikos - Skickligheten i att beräkna, kombinationen med den latinska definitonen ger en optimal logistik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur definierar man ett flöde?

A

Ett flöde definieras som en serie av aktiviteter som är ordnade i en sådan följd att verksamhetens uppgift fullgörs på bästa sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tänk dig pizzerian, om de har KOP långt nedströms i flödet och ska beställa degen, anser du att det är en pull eller pushprincip och varför?

A

Push, för du behöver beställa mot prognos. du vet inte hur många beställningar från kund du får in.
ledtidsgapet är en prognos och massproduceras. (push)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Tänk dig pizzerian. om kunden gör en beställning och du har alla råvaror färdighackade och klara, anses de då vara pull eller push princip?

A

Pullprincipen ex kunden ska hämta pizzan om 15 min. Då är leveranstiden 15 min kundbehovsstyrt från KOP dvs Pull!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka är logistikens tre hörnstenar och hur hör de ihop?

A

Det gäller att få dessa hörnstenar att samverka för att få en effektiv och lönsam logistik. “Service” i detta fall står för tillgängligheten i lager och är inte samma sak som Servicegraden till kund som står för leveranskvalitet, leveransprecision, leveranstid. “Kapital” är t.ex. lager, har vi en hög service (tillgänglighet) får vi korta ledtider och därmed får vi mindre kapitalbindning. Ska lagret vara ett centrallager, eller ska vi ha små utspridda lager? Och vad kostar denna lagerhållning oss? Det är “kostnad” i tre hörnstenarna. Servicegraden kan vi mäta när produkten kommit ut från oss, Har vi levererat i tid? Har de fått produkterna de skulle ha? Har emballaget hållit som det ska?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv värdeflödesanalys

A

Värdeflödesanalys används för att kartlägga ett värdeflöde för en tjänst eller produkt. Genom en värdeflödesanalys kan eventuellt slöseri upptäckas, och framhäva samband mellan olika flöden.
Syftet är att eliminera icke värda skapande aktiviteter. Man ritar upp flödet i detalj för att få en översikt över flödet. både material och informationsflödet. Ickevärdeskapande aktiviteter är de moment i flödet som kunden inte är villig att betala för såsom tid – väntetid- fördröjning.
Ex överproduktion, väntan. Gör en värdeflödeskartläggning. Genom att gå runt igenom hela processen sen när du ska tillbaka då ritar du upp hela flödet och då ser man förbättringsmöjligheter. Fyll på med fakta efter du ritat upp. Gör ett nuläge och ett börläge det ger vår förbättringsplan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur hör logistikens tre hörnstenar ihop?

A

Det gäller att få dessa hörnstenar att samverka för att få en effektiv och lönsam logistik. “Service” i detta fall står för tillgängligheten i lager och är inte samma sak som Servicegraden till kund som står för leveranskvalitet, leveransprecision, leveranstid. “Kapital” är t.ex. lager, har vi en hög service (tillgänglighet) får vi korta ledtider och därmed får vi mindre kapitalbindning. Ska lagret vara ett centrallager, eller ska vi ha små utspridda lager? Och vad kostar denna lagerhållning oss? Det är “kostnad” i tre hörnstenarna. Servicegraden kan vi mäta när produkten kommit ut från oss, Har vi levererat i tid? Har de fått produkterna de skulle ha? Har emballaget hållit som det ska?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

När man ska rita upp ett flöde inom logistik, vilka symboler använder man sig av och vad står de för?

A
  • Triangel: Står för lager/lagerhållning
  • Cirkel: Förädling, värdeskapande aktivitet
  • Rektangel: Funktion, avdelning/verksamhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur definierar man begreppet “Totalflöde”?

A

Handlar om allt det som vi ska betrakta som vår angelägenhet. Allt det som vi kan och vill påverka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur definierar vi begreppet SCM?

A

Supply Chain Management innebär en samverkan och integration i varuflödet. En närhet till både leverantör och kunder alltså både framåt och bakåt i flödet. Är en av de viktigaste bitarna i logistiken. Alla aktörer, beslut, aktiviteter eller resurser i kedjan omfattas och påverkas av SCM. SCM är ett verktyg för att på ett effektivt sätt kunna fokusera på kundtillfredsställelse och lönsamhet samtidigt. Sammanfattningsvis kan vi säga att SCM söker och utvecklar metoder för bättre integration och samverkan mellan ”funktionsmässigt oberoende” aktiviteter såsom försäljning, orderhantering, inköp, tillverkning, hantering av färdiga varor, distribution och eftermarknad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur kan vi förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom logistiken?

A

Syftet med logistiken är att skapa en högre lönsamhet (Lönsamhet=Vinst/kapital). Har vi en låg kapitalbindning, låga kostnader (högre vinst) och hög flexibilitet så ökar vi lönsamheten. Vi måste ha en liten administrativ del i kedjan. För att vi ska kunna reagera snabbt, så måste vi administrera mindre. Alternativt att det sker automatiskt eller elektroniskt. Sker det en snabb administration så får vi en högre flexibilitet och därmed lägre kapitalbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Tänk dig pizzerian, om de har KOP långt nedströms i flödet och ska beställa degen, anser du att det är en pull eller pushprincip och varför?

A

Push, för du behöver beställa mot prognos. du vet inte hur många beställningar från kund du får in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Tänk dig pizzerian. om kunden gör en beställning och du har alla råvaror färdighackade och klara, anses de då vara pull eller push princip?

A

Pullprincipen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Nämn några åtgärder som skulle kunna förbättra vårat totalflöde

A
  • Ledtider
  • Minska antal leverantörer
  • Integration/koncentration
  • Samverkan
  • Se över sortimentet och produkter
  • Organisation som kan fatta snabba beslut
  • Information/IT-lösningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur beräknar man när du ska beställa och vad kallas det?

A

Det kallas beställningspunkt och beräkningen är:

Förbrukning x Ledtid + SL (SL=Å/50, 12 elr 360 x 1/2 ledtiden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur definierar vi begreppet SCM?

A

Supply Chain Management innebär en samverkan och integration i varuflödet. En närhet till både leverantör och kunder alltså både framåt och bakåt i flödet. En av de viktigaste bitarna i logistiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur kan vi förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom logistiken?

A

Syftet med logistiken är att vi ska få en ökad lönsamhet. Låg kapitalbindning, låga kostnader och hög flexibilitet. Vi måste ha en liten administrativ del i kedjan. För att vi ska kunna reagera snabbt, så måste vi administrera mindre. Alternativt att det sker automatiskt eller elektroniskt. Sker det en snabb administration så får vi en högre flexibilitet och därmed lägre kapitalbindning

36
Q

Vad är skillnaden på planering och styrning ?

A

planering är utifrån ett långt perspektiv, styrning är utifrån ett kort perspektiv som styr efter verklighet, “Nyttja det vi har nu på bästa sätt”

37
Q

Vad menas med begreppet “den japanska sjön”?

A

Den japanska sjön beskriver situationer där du har underliggande problem, som ligger “under ytan”, som kommer fram när man kanske ska göra en förändring i en verksamhet. Om vi t.ex. ska öka lönsamheten genom att minska kapitalbindningen så kanske det kommer fram under ytan att servicegraden därmed blev sämre, för att kunden tycker att denne inte får sin produkt i tid eller liknande.

38
Q

Vilka två frågor är viktiga att ställa sig själv när det kommer till lagerstyrning?

A
  • När ska jag beställa?

- Hur mycket ska jag beställa?

39
Q

nämn 2 planeringsprocesser

A

orderplanering och kapacitetsplanering

40
Q

beskriv kapacitetsplanering

A

Behandlar grupper av artiklar., målet är att säkerställa hög servicenivåer korta ledtider låga nivåer av PIA. Och korta väntetider. Man vill se vart flaskhalsar kan förekomma. vi utgår från fabrikens totala kapacitet och beaktar hela sortimentet av slutprodukter. Den övergripande planen blir styrande för den kapacitetsplanering som skall göras för vare enskild avdelning i produktionen och med den grupp av artiklar som tävlar om avdelningens tillgängliga kapacitet. Planeringen bör ligga max 1 år framåt då efterfrågan ändras ständigt.

41
Q

beskriv en orderplanering

A

Orderplaneringen syftar till att besvara hur den tillgängliga kapaciteten skall fördela sig mellan artiklarna för den närmaste tidsperioden;
•Vilka av artiklarna är det som skall beordras nu? (BP)
•Hur mycket av dessa artiklar är det som skall beordras? (EOQ)
Om en order läggs ut till ett avsnitt i produktion, skall den levereras från det avsnittet en ledtid senare. Planeringsintervallen för order är ofta en vecka men beroende av bl.a. ledtidens längd så kan detta variera. Med väldigt korta genomloppstider t.ex. en dag så är det naturligt med ett kortare planeringsintervall, kanske en dag. Är det tvärtom med väldigt långa genomloppstider, så är det antagligen tillräckligt med att orderplaneringen sker på veckobasis.

42
Q

vad menas med baslager principen

A

Principen innebär att man etablerar en lagernivå, det s.k. baslagret. Vid planeringstillfället läggs sedan order ut för varje artikel så att baslagernivån hålls. I praktiken innebär det att man vid varje planeringstillfälle lägger ut påfyllningsorder som motsvarar precis det som har förbrukats under föregående period. Kräver extremt korta och säkra ledtider, låga ställkostnader och ordersäkostnader. Hög tillförlitlighet i produktionsprocessen.

43
Q

Vad är P-tal för något?

A

P-talet anger när vi behöver: leverera till kund; produkten ska vara färdig, fylla på lagret. P-talet anger hur många dagar det är kvar innan vi måste agera. Datorn sorterar i P-talsordning = enkelt planeringsunderlag. Enkelt att distribuera planeringslistor till resp. arbetsplats så att vi kan planera nära behovet
finns p-tal 1 och 2.
P-TAL 1 är ett prioriteringstal som berättar när en vara tar slut. Hur många dagar den räcker. P-tal 2 tar hänsyn till säkerhetslagret. Det är samma som beställningspunkten. Man räknar ut i p-tal för att kunna se i vilken rangordning man behöver beställa. Vilka som är mest kritiska att ta hem. Det blir en operativ beställningssignal om man jobbar som inköpare

44
Q

Vad för beräkning kan man använda sig av när man ska beräkna hur mycket man ska beställa av en vara?

A

Wilsonformeln, EOQ (Economic order quantity), alltså den mest ekonomiska fördelaktiga orderkvantiteten.
√ 2 x Å x OS / r x P

45
Q

beskriv täcktid

A

Hur länge räcker lagret? P-tal och täcktid är besläktade med varandra, En såkallad beställningspunkt. Man räknar först på wilson när man ska räkna på hur mycket man bör beställa in men sen behöver man ta i akt vad artikeln har för täcktid. Så det vi köper in räcker längre än en ledtid och förbrukning/ vecka

46
Q

Hur definieras begreppet “Fjärdepartslogistik”?

A

Beskrivs som strategisk funktion som skapar integration i försörjningskedjan, genom samordning, styrning och ledning av resurser. Vi som importörer och distributörer av varor, outsourcar hela vårt logistikflöde till en extern aktör. Denne aktör tar sedan emot bokningar, förfrågningar, håller koll på data och logistik och blir således er externa logistikavdelning. De skräddarsyr lösningar efter era behov.
• Äger inga fysiska produktionsresurser.

• Erbjuder operationella aktiviteter på flera områden som rör logistik

• Kunskap om informationssystem för effektiv kontroll och styrning av transporter

• Kan genomföra effektiva förändringsarbeten.

• Kompetens för analys och omstrukturering av försörjningskedjor.

47
Q

beskriv täcktid 2

A

((Lagersaldo- Reserverade kundorder + beställda inleveranser -SL) / föbrukning under ledtid ) - Ledtid

48
Q

Hur beräknar man när du ska beställa och vad kallas det?

A

Det kallas beställningspunkt och beräkningen är:

Förbrukning x Ledtid + SL (SL=Å/50, 12 elr 360 x 1/2 ledtiden)

49
Q

Hur beräknar Omloppslager?

A

EOQ eller HK / 2

50
Q

Hur beräknar man Säkerhetslager?

A

Å/50, 12 elr 360 x 1/2 ledtiden

51
Q

Hur beräknar man Medellager?

A

OL+SL

52
Q

Hur definierar man begreppet “Distribution”?

A

Distribution är ett begrepp som främst används inom handeln och innebär att en vara eller en tjänst förmedlas, det vill säga att den distribueras.
Distributionssystemet baseras på information från slutkund till leverantör

53
Q

Vad är syftet med distribution?

A

Distributionens syfte är att göra verksamhetens produkter och tjänster tillgängliga för kunden.
Rätt/hög tillgänglighet ska skapas till låga kostnader och med så låg kaptialinsats som möjligt

54
Q

Nämn minst tre av de viktigaste aktiviteterna inom distribution

A
  • Lagring
  • Lagerbokföring
  • Ordermottagning
  • Orderberedning
  • Leveranstidsättning
  • Plockning
  • Val av transportsätt
  • Emballering
  • Framställning av dokument
  • Utlastning
  • Transport
  • Fakturering
55
Q

Vad menas med “inbound distribution”?

A

Det menas med distribution som sker från leverantör till oss.

56
Q

Vad menas med “outbound distribution”?

A

Det menas med distribution som sker från oss ut till slutkund

57
Q

Nämn minst tre kostnader inom distribution

A
  • Transportkostnader
  • Hanteringskostnader
  • Utrustning
  • Lagrings- och lagerhållningskostnader
  • Administration
  • System/IT
58
Q

ledtidsröret 3 delar bör ha samma dimension och kapacitet om det inte har det vad händer då?

A

om de inte har det kommer det bli köbildning. Uppstår en flaskhals. och PIA ökar.

59
Q

beskriv arbetsorganisation

A

hur vi har ordnat personalen i den tillverkningen. antingen efter kompetens, eller i ett flöde, team, teamledare

60
Q

Hur räknar man ut Genomloppstiden?

A

Genomloppstid = PIA/KAPACITET
, ett mått på arbetsorganisationens effektivitet, (tid i produktion) hur mycket ligger ute köer, bearbetningstid. För att minska GLT måste vi minska PIA.

61
Q

Nämn minst tre faktorer för beslut kring transportsätt

A
  • Pris
  • Frekvens, hur ofta behöver vi köra ut
  • Hastighet, hur snabbt går transporten
  • Tillförlitlighet på transporten.
  • Last, hur mycket last kan transportsättet ta
  • Planerbarhet
  • Ledning
  • Kundens / leverantörens förutsättningar och behov
  • Miljöpåverkan
62
Q

Hur ser möjligheten för returfrakt ut där det är glest befolkat?

A

Möjligheten för returfrakt där det är glesbefolkat blir sämre då behovet för detta inte är lika stort och därför väljer vissa transportföretag att inte leverera uppåt i Sverige eftersom det kostar mer pengar och kapacitet då möjligheten för returfrakt inte är lika stor.

63
Q

Hur definieras begreppet “Tredjepartslogistik”?

A

Tredjepartlogistik innebär att en tredje part, utöver säljare och kund, övertar vissa eller alla logistiska funktioner, till exempel att ett företag låter ett annat företag sköta leveransen av varorna, så kallad utlokalisering av verksamheten. Utöver transporter och lagerhantering också innefatta en kundanpassad långsiktig logistiklösning som innefattar kringaktiviteter som till exempel montering, paketering, lagerstyrning och informationshantering

64
Q

beskriv 2 olika produktionstekniker inom flöden

A

klassiska oldschool “funktionellt” (grupperade efter maskintyp) men de ger besvärlig planering hög kapitalbindning och lång genomloppstid. Istället så ställer vi dem i den ordning som funktionerna ska användas “Flödesorganisation” detta ger enklare planering, lägre kapitalbindning och kort genomloppstid MEN sämre maskinutnyttjande då viss överkapacitet krävs.

65
Q

beskriv hur en produktionsstruktur kan se ut på ett micro och makro plan

A

makroperspektiv vart har vi våra fabriker mikro vart står våra maskiner någonstans. Vart hittar vi kompetent arbetskraft? då uppstår oftast kluster där flera arbetsgivare finns. E-handel behöver ha liknande infrastruktur och då kan man gå ihop med andra. Pga. SCM vi vill placera våra fabriker marknadsnära, där behovet är ex. zara tog hem sin produktion från Asien för att vara nära sin europeiska marknad.

66
Q

vad stå WCM för och vad är det?

A

Working capital managemnet WCM – RÖRELSEKAPITAL. Pengar i företagets rörelsekapital. (cashflow) .
-kassa varulager kundfodringar.
DET ÄR KAPITALET SOM FÖRETAGET BEHÖVER FÖR ATT FINANSIERA DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Vi vill betala så sent som möjligt för att ha pengarna kvar i kassan. Och korta betaltider till kunden. Kapitalrationalisering WCM är alltid att öka lönsamheten. Man kan reducera rörelsekapitalet då förbättras kassaflödet vilket ger resultat på nedersta raden. Ex köpa hem mindre oftare. Att vi får betalt av våra kunder snabbare, längre betalningstider till leverantören att vi minska PIA på lagret etc..

67
Q

vad står ccc - dagar för och vad är det och hur räknar man ut det?

A

Cash conversion cyceldays CCC- dagar
- Hur många dagar tar det att konvertera till pengar. CCC = # dagar mellan utbetalning av kontanter och insamling av kontanter i samband med genomförande av en verksamhetsenhet.
Man börjar med att räkna ut vad en CCC.dag är värd  den kan vi översätta till lager
ccc= kostnad sålda varor på ett år /360 ex. 266 msek/360 =739 000 kr
hur många dagar behöver vi ligga ute med pengar? En ccc-dag är det vi behöver för att klara 1 dags verksamhet. Vi vill minska varornas tid i lagret – minska täcktiden med 5 ccc-dagar 739 000 *5.
Man använder detta för att engagera alla människor i företaget ex jag ska fakturera på fredag istället för på måndag, öka effektiviteten i verksamheten.

68
Q

varför ska vi minska kapitalbindningen

A

för det ger utrymme till:

  • ökad kassa buffert
  • betalning av lån
  • nyinvesteringar
  • förvärv
  • utdelning till ägare
  • investeringar i affärsutveckling
  • investeringar i kompetens utveckling
  • forskning och utveckling
69
Q

nämn 9 olika avropstekniker och förklara dessa

A

Kundorder JIT – beställ bara mot verkligt behov ex pizzeria
Beställningspunkt – gäller lagerartiklar som ska hamna på lager
Dagstakt /dagsbehov – bullarna, stående beställning
Takt – utleverans i samma takt som vi levererar ut.
Sekvens – kundorderstyrd serietillverkning, ex hytter
Cykliskt – stålindustrin går från artikel a längden 1 till längden2 etc. sen artikel b ex cykel 14 dagar. Desto längre cykel desto längre får man vänta och desto större kapitalbindning.
Baslager – Principen innebär att man etablerar en lagernivå, det s.k. baslagret. Vid planeringstillfället läggs sedan order ut för varje artikel så att baslagernivån hålls. Kräver extremt korta och säkra ledtider, låga ställkostnader och ordersäkostnader. Hög tillförlitlighet i produktionsprocessen.
Satsavrop – reservdelar , vi satsar i kitt.
Kanban – beställningspunkt system fysiska kort som signalerar nu är det dags,binge
Leveransplan/nettobehov – push, huvudplanering stora felaktiviteter. Det vanligaste i våra digitala system. Push-styrning. När det står att det är ett nettobehov är det i dessa system som jobbar med nettoberäkning/leveransplan/huvudplan alltihopa olika ord för samma sak.

70
Q

Hur definieras begreppet “Fjärdepartslogistik”?

A

Beskrivs som strategisk funktion som skapar integration i försörjningskedjan, genom samordning, styrning och ledning av resurser.
• Äger inga fysiska produktionsresurser.

• Erbjuder operationella aktiviteter på flera områden som rör logistik

• Kunskap om informationssystem för effektiv kontroll och styrning av transporter

• Kan genomföra effektiva förändringsarbeten.

• Kompetens för analys och omstrukturering av försörjningskedjor.

71
Q

vad räknar vi ut om vi räknar på totalkostnaden ?

A

en artikels årstotalkostnad i inköpspris (landed cost)

72
Q

Vad betyder ordet “Åkare”?

A

Åkare är den personen som kör lastbilen, flyget eller kanske tåget som transporterar varorna. Har samma betydelse som Transportör (Carrier).

73
Q

Vad betyder ordet “Speditör (forwarder)”?

A

Den aktör som ansvarar för bokning av transport och/eller hantering av dokument åt annan aktör. Fixar alla dokument, fixar alla tullhandlingar och anlitar åkaren.

74
Q

Vad innefattar “Tjänstevikt”?

A

Fordonet i driftsfärdigt skick inkl. verktyg, reservhjul, bränsle och föraren

75
Q

Vad innefattar “Totalvikt”?

A

Tjänstevikt + den maxlast som registreringsbeviset anger

76
Q

vad är ordersärkostnaden ?

A

Ordersärkostnaden (OS) är den sammanlagda kostnad vi har för att beställa en vara/artikel så att den blir tillgänglig/disponibel för den egna verksamheten. Till OS hör också de kostnader vi har för att kontrollera, registrera, ta emot och betala varorna.
beställning
bevakning
betalning
mottagning
Ordersärkostnaden är ingen äkta särkostnad. Den beräknas ofta istället som en total årskostnad för att göra ovanstående arbete. Denna summa fördelas därefter t ex per utlagd order/orderrad eller dylikt. Vanligt är att man skiljer mellan OS för Inrikes köp respektive Inrikes avrop och Utrikes köp respektive Utrikes avrop.

77
Q

Vilka mått har en Sjöpall?

A

Bredd: 1m Längd: 1,22m Yta: 1,22 m^2

78
Q

Vilka mått har en EU-pall?

A

Bredd: 0,8m Längd: 1,20m Yta: o,96 m^2

79
Q

Vad betyder “flakmeter”?

A

En flakmeter definieras som en kubikmeter, alltså hela ytan i kvadratmeter och hela volymen, alltså upp till taket.

80
Q

Vilka tre olika flödesprinciper brukar man använda sig av inne på ett lager?

A
  • U-flöde = In- och utflöde på samma byggnadssida
  • Vinkelflöde = In- och utflöde vinklade mot varandra
  • Rakt flöde = In- och utflöde rakt genom byggnaden.
81
Q

Det är inte alltid så att en avvikelse från EOQ måste leda till en kostnadsökning. Nämn några exempel på fall där det är fullt motiverat att inte följa EOQ

A

Om företaget har fasta kundorder för leverans inom en snar framtid och dessa fören artikel är större än fysiskt saldo plus EOQ. I sådana fall är det naturligt att hemtagningskvantiteten åtminstone måste täcka den mest akuta efterfrågan. Den blir då större än EOQ.En lika naturlig avvikelse från EOQ är anpassning till givna förpackningsstorle-kar. Att bryta en förpackning eller avvika från naturliga lastbärare, innebär oftastora fördyringar.Vid lansering av nya produkter kan det ofta vara en fördel att köpa hem mindrepartier än vad EOQ rekommenderar. Gärna i kombination med möjligheter attgöra kompletteringsköp!Engångsköp och köp av modevaror är andra exempel på när ett strikt tillämpandeav Wilsonformeln inte fungerar.

82
Q

Vad består lagerräntan av ?

A
Byggnader, hyra, lokaler.
Inventarier, hyllor, inredningar etc.
KAPITAL = varorna.
Personal
Truckar, hanteringsutrustning.
Drift, underhåll mm.
Datorkostnader, administration.
Inkurans, kostnad för förstörda varor.
Svinn – stöld och administrativt.
Försäkringar
Vanligt är att den sammanlagda verkliga årskostnaden för lagerhållning ligger mellan 40 – 60% av lagrets värde! Idag räknar många företag med en lagerränta på 30%.
83
Q

vad är ordersärkostnaden ?

A
Ordersärkostnaden (OS) är den sammanlagda kostnad vi har för att beställa en vara/artikel så att den blir tillgänglig/disponibel för den egna verksamheten. Till OS hör också de kostnader vi har för att kontrollera, registrera, ta emot och betala varorna.
beställning 
bevakning 
betalning 
mottagning
84
Q

Vad menas med begreppet “Totalkostnad”? Och hur beräknar du detta?

A

Totalkostnad innebär en artikels totala kostnad under ett år. Pris/år (Total landed cost för artikeln under året) + Ordersärkostnader/år (Summa orderkostnad per år dvs antal beställningar x OS) + Lager/flödeskostnader/år (summa kostnader för medellagret (OL+SL))

  • Det som ingår i kategorin ”Pris” är allt vi förhandlar med leverantören om.
  • Det som ingår i kategorin ”Ordersärkostnader” är beställning, bevakning, mottagning, betalning alltså personalkostnaden för alla dessa kategorier.
  • Det som ingår i kategorin ”Lager” är summan kostnader i % av lagrets värde.

Formel: PxÅ + Å/EOQ x OS + (EOQ/2+Å/360,50,12 x (1/2) LT) x r x P

85
Q

låg kapitalbindning = liten produktionsadministration, Sant eller Falskt?

A

Sant

86
Q

hur gör man en lageranalys ? vilka analyser kan vi göra (punktform)

A
–Volymvärdeanalys
–Lagermålberäkning
–Täcktidsanalys
–Sortimentsanalys
–Pris/uttagsanalys