Sårbehandling och sårbedömning Flashcards

(78 cards)

1
Q

Vad betyder angiogenes?

A

nybildning av blod- och lymfkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder Debridering?

A

borttag av dödvävnad och debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad betyder Debris?

A

”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder Degloving injuries?

A

avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från

underliggande vävnad t ex muskler, skelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad betyder Dehydrering?

A

uttorkning (vattenförlust)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder Devitaliserad vävnad?

A

försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad betyder Hemostas?

A

blodstillning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad betyder Maceration?

A

uppmjukning/uppluckring av vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad betyder Nekros?

A

lokal vävnadsdöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder Ulcus?

A

sår uppkomna genom sjuklig process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad betyder Vasodilatation?

A

blodkärlsutvidgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder Vulnus?

A

traumatiska sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ett annat ord för nybildning av blod- och lymfkärl?

A

angiogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ett annat ord för borttag av dödvävnad och debris?

A

Debridering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ett annat ord för ”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter?

A

Debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ett annat ord för avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från underliggande vävnad t ex muskler, skelett?

A

Degloving injuries

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ett annat ord för uttorkning (vattenförlust)?

A

Dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ett annat ord för försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad?

A

Devitaliserad vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ett annat ord för blodstillning?

A

Hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ett annat ord för uppmjukning/uppluckring av vävnad?

A

Maceration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ett annat ord för lokal vävnadsdöd?

A

Nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ett annat ord för sår uppkomna genom sjuklig process?

A

Ulcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ett annat ord för blodkärlsutvidgning?

A

Vasodilatation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ett annat ord för traumatiska sår?

A

Vulnus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vilka faser består sårläkning av?
Hemostas - Inflammationsfasen Nybildningsfasen (proliferationsfasen) Mognadsfasen - remodellering
26
Beskriv inflammationsfasen
Biologisk rening av såret - Skyddsbarriär av fibrin - Leukocyter migrerar in - rensar bort debris, nekros, främmande ämnen - Frisläppning av tillväxtfaktorer – stimulerar epitel- och kapillärbildning, invandring av fibroblaster m fl celler Pågår tills skadeområdet är återställt, okomplicerade fall ca 3-4 dagar
27
Beskriv nybildnings/proliferationsfasen
Startar efter 2-3 dagar - Angiogenes (nybildning av blodkärl) - Fibroblaster –Kollagen bildar ”byggnadsställning” Granulationsvävnad – skydd mot infektioner, skör, blöder lätt - Re-epitelialisering – epitelcellerna vandrar in från sårkanterna - Sårkontraktion (myofibroblaster) efter ca 5 dagar Pågår i ca 3-4 veckor. Avslutas när såret är täckt med granulationsvävnad och epitel.
28
Beskriv Mognadsfasen (remodellering)
Startar efter ca 3 veckor - Kollagenet mognar och blir starkare - Återställning av hudens hållfasthet 1 vecka – 3 % 3 veckor – 20 % 12 veckor 80 % (maximal styrka i ärrvävnaden) - Ärrkontraktion (bleknar) Pågår månader till år beroende på sårets storlek
29
Ge exempel på skademekanismer
```  Bitsår  Skärsår  Krossår  Punktionssår  Skottsår  Degloving injuries ```
30
Vilka grader av förorening i sår finns?
 Rent  Rent – kontaminerat  Kontaminerat  Smutsigt – infekterat
31
Vad innebär Rent gällande sårförorening?
− Aseptiskt skapade operationssår utan föregående trauma | − Munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar som inte är öppnade
32
Vad innebär Rent - kontaminerat gällande sårförorening?
− Operationssår där munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar har öppnats − Lätt kontaminerade sårskador
33
Vad innebär begreppet Kontaminerat gällande sårförorening?
− Öppna traumatiska sår − Operationssår med otillräcklig aseptik − Operationssår i anslutning till infekterad vävnad
34
Vad innebär Smutsigt – infekterat gällande sårförorening?
− Äldre traumatiska sår (> 6-8 h) − Perforerade inre organ − Kliniskt infekterade sår
35
Vad finns det för förutsättningar för en bra sårläkning?
Rent sår Stark initial inflammation (skilj från infektion som stör sårläkningen) Syresättning (god kärlförsörjning) Optimal fuktighetsgrad Temperatur
36
Vad för faktorer gällande patienten påverkar sårläkningen?
 Djurart − Hund - starkare initial inflammationsfas och snabbare bildning av granulationsvävnad än katt − Hund och katt – ”lösare hud” och generellt mindre sårproduktion än häst  Ras − Ponnyer – starkare inflammationsfas än stora hästar − Häst (ff a stora hästar) - större risk att utveckla svallkött än katt och hund  Ålder − Yngre djur – läker snabbare än äldre djur − Slutresultatet kan bli lika  Nutritionell status och sjukdomar − Undernärd, fetma – ökad risk för fördröjd och försämrad sårläkning − Smärta kan ge minskat näringsintag och sämre sårläkning − Endokrina sjukdomar som Diabetes mellitus, Cushings syndrom, PPID − Hypoxi, hypertoni påverkar blodtillförseln och syresättningen  Mentalitet − Stress påverkar sårläkningen negativt − Aktiva individer – svårt med koppel-/boxvila − Intresse av såret  Medicinering − Antiinflammatoriska läkemedel (kortison, NSAID) fördröjer sårläkningen (ff a i början)
37
Vad för faktorer gällande såret påverkar sårläkningen?
```  Såretiologi  Graden av trauma  Lokalisering − Dragningar/spänningar i såret, rörelse – sår på kroppen läker snabbare (bättre) än sår på ben − Blodförsörjningen  Sårets ålder  Uppkomst av serom eller hematom  Kontaminering  Tidigare behandlingar av såret ```
38
Ge exempel på faktorer som ökar infektionsrisken
```  Dålig blodförsörjning till vävnaden − Omfattande vävnadsskador − Dehydrering − Chock − Spänningar i vävnaden  Lång anestesitid  Dålig kirurgisk teknik − Otillräcklig debridering – devitaliserad vävnad kvarlämnad − ”Dead-space”/ansamling av vätska − Otillräcklig hemostas  Främmande föremål ```
39
Vilka steg ingår i hantering av akut sårskada?
 Klippning av pälsen runt såret − Täck såret genom att hålla för en kompress - förhindrar ytterligare kontaminering − Klipp med ordentlig marginal ut från såret  Steriltvätta huden runt såret − Skydda såret genom att hålla för en kompress − Klorhexidintvål för rengöring och klorhexidinsprit för desinfektion  Sårrengöring − Använd Ringeracetat eller natriumklorid − Spola såret med spruta (och kanyl) eller droppaggregat (och tryckmanschett) − Gnugga inte i såret − Använd kompress (bomull ger fibrer i såret)  Vid rengöring − Använd ej för kraftigt tryck eller vattenslang − Om mycket lera i såret kan rengöring/spolning med vattenslang vara nödvändig
40
Vilka sorters sårtvätt finns det?
Isoton vätska Hypoton vätska Hyperton vätska
41
Vilka egenskaper har/vad är isoton vätska? För och nackdelar?
− Balanserad elektrolytlösning är att föredra | − Ringeracetat, isoton natriumklorid
42
Vilka egenskaper har/vad är hypoton vätska? För och nackdelar?
− Ev. cytotoxiska effekter − Fördröja sårläkningen − Kranvatten − Ingen evidens att kranvatten ökar infektionsrisken
43
Vilka egenskaper har/vad är hyperton vätska? För och nackdelar?
− Används sällan på sår – endast om vätska ska dras ur ett sår − Hyperton natriumklorid
44
Vad ska du tänka på för att jobba hygieniskt?
 Iaktta extra försiktighet vid behandling av − djur på infektions-/isoleringsavdelning − djur med multiresistenta bakterier − postoperativa sårinfektioner − sårinfektioner på antibiotikabehandlade djur  Handskar vid all sårhantering − Basal handhygien − Sterila handskar vid vissa rena operationssår och t ex lednära sårskador  Platsförkläde, plastrock − Vid nära sårkontakt − Vid risk för stänk
45
Vilka aspekter hos patienten ingår i en hollistisk bedömning?
 AT (temp, AF, HF, andning, cirkulation, slmh)  Näring (foder, vitaminer, mineraler, vätska)  Eliminering  Rörelse – smärta - immobilisering  ”Stress” – klinikvistelse/hemma  Sömn – vila
46
Varför läker smärtsamma sår sämre?
 Stresshormoner påverkar kapillärerna i sårets yta -> vasokonstriktion -> syre och näringstillförseln minskar Minskad syretillförsel -> ökad risk för sårinfektioner -> (ytterligare) ökad smärta  Patienten äter sämre  Patienten sover/vilar sämre
47
Vilka sorters debridering finns det?
 Kirurgisk |  Medicinsk
48
Hur görs kirurgisk debridering?
```  Skarp dissektion med skalpell/sax  Ta lager för lager  Skadade vävnader med god kärlförsörjning kan lämnas  Kontrollera och öppna ev. upp fickor/gångar/kanaler ``` Allt på en gång eller avvakta till nästa dag och gör en ny bedömning
49
Vilka varianter av medicinsk debridering finns det?
 Mekanisk  Autolytisk debridering  Biologisk
50
Vilka sorters sårläkning finns det?
1. Primär sårläkning 2. Sekundär - Öppen sårläkning 3. Tertiär sårläkning/ Fördröjd sårläkning a) Primär b) Sekundär
51
Vad är Primär sårläkning?
``` Det är ”Rena” sår • Kirurgiska uppkomna sår • Kontaminerade sår som har debrideras och spolats noga • Sårkanterna har kontakt med varandra – utan vävnadsförlust • Försluts med suturer, staples, suturtejp • Relativ snabb läkning – minimal ärrbildning ```
52
Vad är Sekundär - Öppen sårläkning?
Kontaminerade, infekterade sår, sår som inte kan/bör förslutas • Stor vävnadsförlust - sårkanterna har inte kontakt med varandra • Lämnas öppet • Granulationsvävnad bildas i sårhålan – Sårkontraktion där det finns gott om hud – Epitelialisering där det är brist på hud -> skör, tunn och oelastisk vävnad • Läkt vävnad - ofta hållfast men ärret blir ”fult” • Långsam läkning
53
Vad är Fördröjd primär sårläkning?
Lindrigt kontaminerade sår • Lämnas öppet täckt med sterilt fuktbervarande bandage som byts 1-3 ggr/d • Väntar 4-5 dygn (infl. fas) - ej död vävnad - ej infektion - god blodförsörjning - där sårkanterna har kontakt Såret kan förslutas kirurgiskt
54
Vad är Fördröjd sekundär sårläkning?
Ytligt kontaminerade, infekterade sår – öppningar för dränage, initialt stor vävnadsförlust • Lämnas öppet (täckt med bandage) tills dränage tas • Sekundär öppen sårläkning av sår med stor vävnadsförlust -> granulationsvävnad • Såret rengörs – sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret försluts, finare ärr
55
Vad är "deadspace"
Hålrum som uppstår pga: ► Stora sår ► Stora vävnadsskador ► Lösa sårkanter – fickbildningar ► Djupa sår – fistelbildningar
56
Vad bör man tänka på när man sätter dränering?
``` Att: • Vid dränering skall så få öppningar som möjligt göras/användas • Proximala änden av ett drän fästes i frisk hud • Öppningen distalt görs på sårhålans lägsta punkt - separat öppning • Dränage sätts ej i sårets öppningar -> fördröjd sårläkning ```
57
Vilka sorters dränage finns det?
• Öppen passiv dränering med eller utan drän • Öppen aktiv dränering med drän • Täckt passiv dränering
58
Hur vårdas dränage?
* Dränöppningen tvättas och hålls öppen * Skyddande salva appliceras vid dränöppningen * Kompress och bandage över (drän) -> ingen tvätt * Dränhålan bör inte spolas igenom
59
Vilka lager består bandagering av?
1. Primärlager (kontaktlager) 2. Sekundärlager 3. Tertiärlager
60
Vilka varianter av primärlager finns?
 Lokal behandling |  Förband/kompresser
61
Ange tre varianter av lokal behandling
 Sårgel  Antibiotika  Honung
62
Vad vet vi om lokal behandling med hydrogel?
 Hög fukthalt -> mjuk sårmiljö  Analgetisk och kylande effekt  Autolytisk debridering av nekrotisk vävnad Används för:  Torra sår – nekrotiska  Sårhålor  Fuktgivande
63
Vad vet vi om lokal behandling med antibiotika?
 Ingen fördel jämfört med systemisk behandling med Ab  Ab tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad och ersätter inte dålig hygien  Ab kan öka antalet resistenta bakterier  Undvik lokala Ab-preparat vid sårbehandling, använd om nödvändigt en antimikrobiell kompress
64
Vad vet vi om lokal behandling med medicinsk honung?
• Antibakteriell- och antiseptiskeffekt • Främjar autolytisk debridering – fuktig miljö • Kan användas på många olika sorters sår • Lågt pH -> ökar makrofag- och fibroblastaktiviteten • Verksamt mot multiresistenta bakterier Studier har visat... • Manukahonung effektivare än antibiotika vid infektionsbekämpning • Bakterier utvecklar resistens mot antibiotika men inte mot Manukahonung
65
Vilka egenskaper skulle ett perfekt sårförband ha?
Gas överföring Mekanisk stabilitet Låg vidhäftning på sår Minska sårnekros Smärtlindring Icketoxiskt Kostnadseffektivt Förhindra infektion Ta bort sårvätska Fuktkontroll Biologiskt nedbrytbar Biokompatibelt
66
Vilka egenskaper kan ett förband/kompresser ha?
* Adhesivt/icke adhesivt (med eller utan klisterkant) * Adherent/icke adherent (fastnar mot sårytan eller inte) * Ockluderande/semiockluderande (tättslutande eller delvis tätslutande)
67
Vilka varianter av förband finns?
```  Alginater  Polyuretanskum  Antimikrobiella  Film/folie  Hydrokolloidala ```
68
Vad är alginater och vad gör dem?
- Fibrer från alger - Absorberar 20-30 ggr sin egna vikt - Debriderar - Används till vätskande sår i inflammationsfasen -> där granulationsvävnad önskas - Kort användningstid på häst ->inte för mycket granulationsvävnad
69
Vad är Polyuretanskum (foam) och vad gör det?
- Syntetisk polymer - Många olika former, tjocklekar som har olika permeabilitet - Kan användas på de flesta sår - Olika absorptionsförmåga beroende på kompressens tjocklek - Används när såret är fyllt med granulationsvävnad -> epitelialisering och sårkontraktion vill stimuleras
70
Vad är Antimikrobiella förband/kompresser och vad gör dem?
- Innehåller inte antibiotika - Andra substanser som ej är gynsamma för bakterierna t ex polyhexanid (PHMB), jod, medicinsk honung, silver m fl. - Används på infekterade sår (ej längre än 1-2 v.) - Silver verkar bara på sårytan medan PHMB tränger ner i vävnaden - Finns i kombination med polyuretanskum - Silverförband kan leda till resistensutveckling
71
Vad är Film/folie förband/kompresser och vad gör de?
- Syntetisk polymer (finns även i spray-form) - Vattentäta - Används på rena torra sår (operationssår) som behöver epitelialiseras. - Skapar fuktig miljö men reglerar ej fukten - Används vanligtvis inte till häst, kan vara svåra att fästa på huden
72
Vad är Hydrokolloida förband/kompresser och vad gör de?
- Består av cellulosa och pektin, ytterst en tunn film - Suger åt sig exsudat, omvandlas till gel - Främjar autolytisk debridering - Begränsad vätskeavgivning till såret - Används på ytliga svårläkta sår - Ej till infekterade sår
73
Vad finns det för olika färger på vätskan som kan sugas upp av kompressen och vad innebär dem/beror de på?
 Rött – blödning  Tunn klar/ljusgul vätska – vävnadsvätska  Tjock gul/gulbrun – fibrin eller pus = var  Grön – Bakterieväxt  Blågrå – Missfärgning av silverförband
74
Vad är ett sekundärlager? Vad gör det och hur görs det?
 Polstrande mellanlager - skydda såret - förhindrar maceration av sårkanterna - från ytterligare traumatiska skador  Absorbera exsudat (som inte primärlagret kan ta hand om)  Förhindrar tryck från tertiärlagret  Appliceras runt i en spiral med överlappning - extremiteter över minst två leder
75
Vad är ett tertiärlager? Vad gör det?
 Stöd  Hålla de inre lagren på plats  Skydda mot mekanisk påverkan och/eller nedsmutsning  Immobilisering
76
Hur länge ska ett drän sitta?
Dränen får sitta så länge ”suppurationen” är måttlig/riklig - vanligen 3-5 dagar
77
Hur länge ska suturer sitta på en hund/katt?
Hudsuturer hund/katt 9-10 dagar | Ryggregionen och när hudsåren utsätts för extra ”spänning” ca 12 dagar
78
Hur länge ska suturer sitta på en häst?
Hudsuturer häst på kroppen vanligen 10-12 dagar | Extremiteterna ca 14 dagar