Självet och Identitet Flashcards
(22 cards)
Looking glass self
Vår kunskap om oss själva kommer från att vi kan se hur andra uppfattar oss. Detta stöds av resultat som visar hur vi bedömer oss själva och andras bedömningar av oss är korrelerade
Self-Discrepancy Theory
Menar att vi skiljer på faktisk-själv, ideal-själv eller borde-själ. Jämförelse mellan dessa motiverar oss i olika avseenden
Vad ingår inom självkonceptet?
Information om till exempel våra attityder, känslor, minnen, sociala roller och grupptillhörighet.
Vad fyller självet för funktioner?
- Organiseringsfunktion
- Exekutiv funktion¨
- Förutsägbarhet
Organiseringsfunktion
Där information om självet lagras och förbereds för att användas vid behov.
Exekutiv funktion
Där självet fungerar som en styrande funktion för vårt beteende, olika val vi gör, planer vi har etc.
Förutsägbarhet
Att ha en (stabil) självbild och konsekventa beteenden (i linje med självbilden) gör att vi blir förutsägbara - vilket kan göra sociala interaktioner och samarbete lite lättare.
Vid vilken ålder börjar vi få självkännedom? Vad kretsar tankarna kring angående oss själv?
Vid 2 års ålder.
Vi börjar tänka kring oss själva angående ålder, kön och intressen.
Hur kan vår kunskap om självet utvecklas?
Genom introspektion, där vi genom att fundera på våra känslor, attityder och annat utvecklar och bygger upp självkonceptet.
Vi kan också utveckla kunskapen genom att observera vårt eget beteende.
Vi kan få kunskap om oss själva genom att studera vårt sociala kontaktnät.
Vi ser oss i själv i andra - “jag är vän med Anna för att vi är ganska lika”
Intrinsic motivation
Motivation som beror på våra inneboende och egna mål
Extrinsic motivation
Motivation som bygger på andras mål
Självkännedom genom attribution
Consistency - “Alltid trevlig i den situationen” (hög/låg)
Distinctiveness - “Trevlig mot alla” / “Trevlig mot vissa” (hög/låg)
Self-schema
Utgör minnet om självet och innehåller information om och generaliseringar av självet baserad på våra tidigare erfarenheter och tankar.
Här görs skillnad på schematiska och icke-schematiska egenskaper. Det som kännetecknar oss väl och det som inte gör det.
Social identitet
Är den del av självet som har formats utifrån sociala kategorier vi tillhör: “jag är student”, “uppsalabor” etc.
Social identitetsteori
Alla strävar efter en positiv självbild.
Grundtanken är att social identitet utgör en stor del av vår självbild och varje identitet sammankopplas med positiva eller negativa egenskaper beroende på vilken (annan) grupp vi jämför med.
Självkategoringsteorin
Vi skiftar mellan olika identiteter beroende på situationen och att vår syn på oss själva bygger på jämförelser mellan olika sociala grupper - att det finns kategorier på olika nivåer. (man, kvinna, student, uppsalabo)
Vilka är de två viktigaste nivåerna vi jämför oss och andra med?
- Personlig identitet
- Social identitet
Personlig identitet
Det som skiljer oss från andra
Social identitet
Den grad till vilken vi identifierar oss och känner samhörighet med en viss grupp
Vilka faktorer beror på vilken typ av jämförelse vi gör med andra?
- Perceiver readiness (mål, värderingar, förväntningar, erfarenheter)
- Fit (hur bra kategoriseringen passar i en situation)
- Depersonalization (det som händer när vi tänker i termer av social identitet)
Self-stereotyping
People adopt the group stereotype as self-defining
Self-anchoring
People use their personal characteristics when they form their views about groups to which they belong.
