Slaskkort 3

Question 1

Adenoidhypertrofi - om adenoiden och varför åtgärda

Answer 1

Är som störst i 7-8 årsåldern men ger problem något tidigare eftersom ansiktet då är mindre. Kallas polyper men är ju inte det. Kan påverka hur ansiktsskelettet utvecklas. Kan också ge ökad risk för recidiverande otit.

Question 2

Adenoidhypertrofi - Symtom

Answer 2

Ständig munandning.
Snarkning, orolig sömn och trötthet.
Nasalt tal

Question 3

Adenoidhypertrofi - behandling

Answer 3

Abrasio alltså men skrapar bort adenoidvävnad. Görs i narkos. Kontraindikationer:

• mindre än 2 år
• Läpp gom spalt
• Blödningsrubbning

Question 4

Kort tungband

Answer 4

Besvär med uttal och vid tandrengöring. Åtgärdas kirurgiskt antingen tidigt efter födsel. Annars kan man vänta tills barnet är så pass stort att det kan göras i lokalbedövning.

Question 5

Tungbasthyreoidea

Answer 5

Thyreoideavävnad kvar bakom tungen som kan orsaka besvär som OSAS. Ganska ovanligt. Opereras bort men ibland har de ej thyroidea på halsen och detta bör funderas kring.

Question 6

Principer kring lymfdränage i svalget

Answer 6

(1) Tonsill dräneras till körtlar i svalget nära och högt upp medans ju längre fram i munnen ju längre ner i svalget dräneras de. Undantaget Nl submandibularis och submentalis.
(2) Waldeyers svalgring sitter och grunt orofic i epi och orofarynx och består av olika körtlar. Dessa kan kompensera varandras aktivitet om de tas bort.

Question 7

Kronisk faryngit - vad och orsak

Answer 7

Kallas även epifaryngit. Olika saker som tär och anstränger luftvägarna och slemhinnorna. Tobak, alkohol, luftförorening, lösningsmedel men även munandning och reflux.

Question 8

Kronisk faryngit - Symtom och status

Answer 8

Harklingar, klumpkänsla segt slem och torrhetskänsla. Bakre svalgväggen kan ses som rodnad och granulerad.

Question 9

Kronisk faryngit - behandling

Answer 9

Ta bort utlösande faktorer. Ska ej ha antibiotika.

Question 10

Peritonsillit kallas även

Answer 10

halsböld

Question 11

Peritonsillit/halsböld - Vad och orsak

Answer 11

En abscess som sitter i anslutning till tonsillen någonstans. Orsakas ofta av GAS.

Question 12

Peritonsillit/halsböld - Symtom

Answer 12

Ensidig halssmärta
Feber
Trismus (svårt att öppna munnen)

Question 13

Peritonsillit/halsböld - status

Answer 13

Sidoförskjutning av de mjuka strukturerna i munnen. Rodnad över hela området kring tonsillen inkl motsatt tonsill.

Question 14

Peritonsillit/halsböld - Behandling

Answer 14

Remiss ÖNH.

PcV och incision.

Question 15

Indikationer för tonsillektomi

Answer 15

Mer än 3 stycken tonsilliter under senaste 2-3 åren.
1-2 halsbölder inom ett par års tid.
Obstruktiva besvär hos barn och vuxna.
Halsböld hos barn.

Question 16

Difteri - kallas även

Answer 16

Äkta krupp.

Question 17

Difteri - orsakas av

Answer 17

Toxinproducerande bakterier C. difteriae finns i baltikum och ryssland.

Question 18

Difteri - symtom och status

Answer 18

Smygande låggradig feber. Halsont.
Rodnat svalg och fläckvis gråvita membran med ilsket röd randzon. Kan obstruera larynx.
Lymfkörtlar förstorade.

Question 19

Difteri - behandling

Answer 19

PcV eller makrolid och i akutskedet finns immunoglobuliner som kan ges mot toxinet.

Question 20

Munbottenflegmone

Answer 20

Infektion från tand sprider sig till munbotten och orsakar en infektionshärd där. Svårt att gapa, feber och hård och ömmande svullnad under hakan. Palpera bimanuellt. Kan ge svullnad i halsen och andningshinder.

Question 21

Lingua plicata

Answer 21

Djupa fissurer på tungans ovansida. Kräver ingen behandling. Kan svida.

Question 22

Geografisk tunga

Answer 22

Ofarligt. Fläckvis atrofi av papiller som blir rött och runt om vitaktiga områden som egentligen är den vanliga slemhinnan. Ingen behandling bara lugnande besked.

Question 23

Lingua villosa

Answer 23

Avlagring av tjära pga rökning - tungan blir svart. Rökstopp.

Question 24

Herpes

Answer 24

Vanligen reaktivering av HSV1-2.
Finns receptfri kräm.
Kan även finnas en primärinfektion och då värre symtom.

Question 25

Varicella zoster i ansiktet

Answer 25

Halvsidesymtom och oftast mandibularis eller maxillaris. Kan påverka oftalmikus och då remiss ögon. Smärtor och blåsor. Aciklovir kan ha effekt om insatt tidigt.

Question 26

Pemfigoid/Pemfigus

Answer 26

Autoimmun sjukdom med stora blåsor som bildas i munnen där slemhinnan skalas av. Kan även skada ögon. Hud ska kontaktas.

Question 27

Munvinkelragader

Answer 27

Kan bero på många saker. Torr hy, låg proteshöjd mm. Kan bli en pålagrad infektion. Behandlas med Ab fusidin och svag kortison.

Question 28

Oral candidos

Answer 28

Vanligt förekommande. Oftare när man har någon form av immunoinkompetens i munnen typ strålning, ab-behandling, näringsbrist eller cytostatika.

Question 29

2 typer av oral candidos

Answer 29

(1) Det man i folkmun kallar torsk. Pseudomembranös candidos. Membraner som kan tas bort och under en lätt blödande slemhinna.
(2) Finns en röd variant som inte har de vita beläggningarna.

Man kan odla eller behandla och se om resultat. Mycostatin lösning.

Question 30

Orala leukoplakier - vad

Answer 30

Vita slemhinnefläckar som inte går att skrapa bort. Kan bero på rökning, kroniskt retning, järnbrist, HIV eller paramalignt (kan även vara premalignt).

Question 31

Erytroplaki

Answer 31

Röd fläck som kan vara stor eller liten. Hög grad av pre-malignitet. Snabb utredning.

Question 32

Leuko och erytroplakier - handläggning

Answer 32

Går den att skrapa av?
Torka torr - inspektera och sen palpera. Foto?
Px.
Följ.

Question 33

Oral lichen planus

Answer 33

Munsveda och vita papler i retikulärt mönster på en rodnad botten ofta i buccan. Kan behöva remiss till tandläkare. Kortison typ kenakort (måste smaka förjävligt).

Question 34

Lupus i munnen

Answer 34

Hud sköter detta. Eller Reumatologen beroende på om SLE eller LE.