Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Epidemiologi > Slumpmässiga och systematiska fel > Flashcards

Slumpmässiga och systematiska fel Flashcards

1
Q

Man har nästan aldrig möjlighet att göra en totalundersökning utan gör istället ett stickprov (urvalsundersökning). Det skapar statistisk osäkerhet/felmarginal. Vad är det?

A

Det beskriver hur stort det slumpmässiga felet är.

Man kan inte med säkerhet avgöra om resultatet är verkligt eller om det helt eller delvis beror på slumpen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan den statistiska felmarginalen minskas?

A

Genom att öka stickprovet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

För att den statistiska osäkerheten ska kunna beskrivas korrekt krävs att urvalet (stickprovet) kan betraktas som slumpmässigt. Vad innebär ett slumpmässigt urval?

A
  • Att alla individer som ingår i studiepopulationen ska ha möjlighet att bli utvalda till undersökningen. (Individer som inte kan väljas ut tillhör inte studiepopulationen.)
  • Sannolikheten för att en enskild person ska bli utvald till undersökningen ska vara känd eller möjlig att räkna ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Den statistiska osäkerheten skapar ett slumpmässigt fel i undersökningsresultatet. Vad innebär slumpmässigt fel?

A

Slumpen gör att undersökningens resultat inte exakt motsvarar förhållandena i målpopulationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utöver det slumpmässiga felet kan det också finnas så kallade bias. Vad är det?

A

Systematiska fel

= avvikelser från det ”sanna” värdet under planering, utförande eller analys av en undersökning. Avvikelserna leder till felaktig uppskattning av hur exponeringen för en faktor påverkar utfallet i en population.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tre kategorier av bias/systematiska fel?

A
  • Selektionsfel (fel urval)
  • Observationsfel/informationsbias/ missklassifikationsbias (fel mätmetod)
  • Confounding (förväxlingseffekter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär selektionsfel?

A

Ett systematiskt fel när individer väljs ut till studien.

Urvalet är snedvridet och därför inte representativt för målpopulationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär informationsfel/observationsfel?

A

Systematiskt fel som beror på felaktigheter i datainsamlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär förväxlingseffekter?

A

Systematiskt fel som uppkommer om de grupper som jämförs skiljer sig med avseende på faktorer (confounders) som kan påverka utfallet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge tre exempel på vanliga selektionsbias

A
  • Bristande täckning i de register som används (för att identifiera målpopulationen)
  • Icke-slumpmässigt urval
  • Bortfall, dvs de utvalda individerna påbörjar/fullföljer inte undersökningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge två exempel på informationsbias

A
  • Otydligheter i frågeformuleringar eller felaktigheter i enkätsvar
  • Bristande jämförbarhet, t.ex. skillnader i utgångsläge eller prognos mellan de behandlingsgrupper som undersöks.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan systematiska fel leda till bristande intern validitet?

A

De kan snedvrida resultatet och leda till felaktiga slutsatser om målpopulationen.

(Intern validitet = intern giltighet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mätningar vid epidemiologiska studier är aldrig perfekta. De kan påverka precisionen och validiteten hos resultatet. Påverkar slumpmässiga fel precision eller validitet?

A

Precision

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Påverkar systematiska fel (bias) resultatets precision eller validitet?

A

Validitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken typ av fel är värst – de som påverkar precisionen eller validiteten?

A

De som påverkar validiteten.

Det går att ta hänsyn till fel som påverkar precisionen (om de är kända).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan du minska effekten av slumpmässiga fel och öka precisionen i uppskattningen av det sanna värdet?

A

Genom att öka antalet stickprover

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Konfidensintervallet ger en indikation på …?

A

…precisionen i mätningen/skattningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Exempel: mätning av kroppsvikt hos kvigor. Vissa kvigor rör sig på vågen medan andra står stilla. Dessutom är vågen inte korrekt kalibrerad. Vilket fel är systematiskt och vilket är slumpmässigt?

A

Systematiskt fel: att vågen inte är korrekt kalibrerad. Det leder till felmätning och om vi inte känner till det kommer vi att dra fel slutsatser.

Slumpmässigt fel: att vissa kor står stilla och andra inte. Det ger mätvärdena större spridning än den sanna spridningen. (Kan förbättras genom mätningar.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Exempel: vid studie av prevalensen för pyometra hos alla okastrerade tikar i Sverige tar vi stickprov ur journalsystemet hos ett stort djursjukhus. Möjliga bias?

A
  • Rasfördelningen kan skilja sig mellan olika platser i Sverige.
  • Risken är stor att många av hundarna varit på djursjukhuset pga att de är sjuka = inte representativt för målpopulationen. Vi kan använda urvalsramen “hundar som besöker sjukhuset för att vaccineras”, men en risk då är att vi snävar in det geografiska området (jämfört med vid remitteringar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Tre sätt att minimera selektionsbias?

A
  • Representativ studiepopulation
  • Slumpmässigt urval av deltagare ur studiepopulationen
  • Se till att svarsfrekvensen är hög och bortfallet lågt bland de valda deltagarna (tänk efter vilka “krafter” som kan påverka individer att delta i observationsstudier)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken typ av bias?

Sjuka djur klassas felaktigt som friska eller friska klassas som sjuka.

A

Observationsbias

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken typ av bias?

Exponerade djur klassas felaktigt som oexponerade eller oexponerade klassas som exponerade.

A

Observationsbias

23
Q

Vilken typ av bias?
Om man i en kohortstudie hämtar information om sjukdomsstatus på icke jämförbara sätt för de olika grupperna (exponerade respektive oexponerade).

A

Observationsbias

24
Q

Vilken typ av bias?
Om man i en fall-kontrollstudie inhämtar information om exponeringsstatus på icke jämförbara sätt för fallgrupp respektive kontrollgrupp.

A

Observationsbias

25
Q

Tre typer av observationsbias?

A
  • recall bias
  • intervjuarbias
  • “Vara till lags”-bias
26
Q

Fem sätt att minimera observationsbias?

A
  • Ett av de viktigaste sätten är blinding, dvs blindad uppskattning av exponering och utfall.
  • Använda valida (repeterbara) och biologiskt relevanta metoder för att uppskatta exponering och utfall
  • Använda komplett och detaljerad information (t.ex. tydliga definitioner av exponering och utfall)
  • Använda objektiva mätningar där det är möjligt (t.ex. vikt, dräktighetstester, laboratorietester)
  • Lär känna möjliga felkällor!
27
Q

Risken för observationsbias kan minskas med hjälp av diagnostiskt test av sjukdomsstatus. Hur beräknas ett tests sensitivitet respektive specificitet?

A

Sensitivitet = andel av de sjuka som testar positivt

Specificitet = andel av de friska som testar negativt

28
Q

Vilken typ av blindning?

Varken patient eller undersökare vet vad undersökningen går ut på.

A

Dubbel blindning

29
Q

Vilken typ av blindning?

Patienten vet inte vad undersökningen går ut på.

A

Enkel blindning

30
Q

Vilken typ av blindning?

Varken patient, undersökare eller analytiker vet vad undersökningen går ut på.

A

Trippel blindning

31
Q

Den krångligaste typen av bias är confounding (sammanblandning). När inträffar det?

A

När sambandet mellan exponering och utfall störs pga effekten av en tredje faktor (en confounder).

Confounding uppstår om confoundern förekommer i olika frekvens i de grupper som ska jämföras.

32
Q

Vad är en confounder?

A

En förväxlingsfaktor - en faktor som samvarierar med en annan determinant och påverkar sannolikheten för utfall

33
Q

En confounder kan göra att ett positivt samband mellan exponering och utfall blir..? (3 alternativ)

A
  • starkare
  • svagare
  • negativt
34
Q

En confounder kan göra att ett negativt samband mellan exponering och utfall blir..? (3 alternativ)

A
  • starkare
  • svagare
  • positivt
35
Q

Confounding kan kontrolleras både i studiedesignen och senare vid analys. Hur kan confounding kontrolleras i studiedesignen?

A

Matchning

genom att matcha olika confounders kan vi ta hänsyn till dem i resultatet

36
Q

Hur kan confounding kontrolleras vid analys?

A
  • Stratifiering (man mäter styrkan hos sambanden mellan determinant och utfall i väl definierade och homogena grupper/strata - om exempelvis kön är en confounder mäts sambandet separat för honor och hanar)
  • Multivariabla analyser (t.ex. multipel regression)
37
Q

Vilken typ av validitet har jag när jag kan dra korrekta slutsatser om den undersökta populationen?

A

Inre/intern validitet (= frånvaro av systematiska fel)

38
Q

Vilken typ av validitet har jag när jag kan dra korrekta slutsatser om populationer utanför studien?

A

Yttre/extern validitet

39
Q

Vad är viktigast – inre eller yttre validitet?

A

Inre

40
Q

Vad är att föredra – en metod med hög validitet eller en med hög precision?

A

En metod med hög validitet. (Systematiska fel är värre än slumpmässiga fel.)

41
Q

Hur kan man minska risken för slumpmässiga fel?

A

Genom att öka stickprovets storlek

42
Q

För att undvika confounding kan man använda begränsning eller använda stratifierade analyser. Vad är skillnaden?

A

Vid stratifierad analys tittar man på olika grupper var för sig, t.ex. hangrupp och hongrupp.

Om man begränsar studien tittar man i stället bara på den ena gruppen.

43
Q

Vad innebär blindning?

A

Åtgärder för att hemlighålla vad undersökningen går ut på

44
Q

Vad är recall bias?

A

Intervjuobjekt minns fel eller olika mycket, t.ex. de som har sjukdomen kommer bättre ihåg händelser.

45
Q

Vad är intervjuarbias?

A

Den som genomför intervjun är insatt i den hypotes som studeras - risk att introducera ett systematiskt fel.

46
Q

Vad är “vara till lags”-bias?

A

Individer anpassar sina svar efter vad de förväntar sig att undersökaren vill höra.

“Clever Hans”-effekt

47
Q

Ge två exempel på systematiska fel, sk bias, som kan finnas i en studie och som man bör fundera över redan i planeringsstadiet?

A

Exempel:

  • Urvalsbias
  • Klassificeringsbias
48
Q

Vad kallas det inom epidemiologin om man har en diagnosmetod som ger helt korrekt testresultat eller som är så bra att det är den metod mot vilken man jämför alla andra (nya) testmetoder?

A

Gold standard

49
Q

Vad kallas det värde som specificerar andelen av de testpositiva som faktiskt är sjuka?

A

Positive predictor value, PPV

50
Q

Ge exempel på en faktor som påverkar positive predictor value, PPV

A

Testets sensitivitet (och specificitet)

51
Q

Låt säga att man gör ett diagnostiskt test på en patient. Patienten är sjuk men testen är negativt. Vad kallas resultatet?

A

Falskt negativt

52
Q

Vad kallas det värde som specificerar andelen av de testnegativa som faktiskt är friska?

A

Negative predictor value, NPV

53
Q

Ge exempel på en faktor som påverkar negative predictor value, NPV

A

Testets specificitet (och sensitivitet)

54
Q

Fördelen med att öka antalet stickprov?

A

Minskad effekt av slumpmässiga fel, vilket ger ökad

precision på skattningen av studiepopulationens sanna värde

Epidemiologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions