Social ångest (social fobi)

Question 1

Nämn några olika formulär som man kan använda för kartläggning av social fobi.

Answer 1

Social Phobia Screening Questionnaire (SPSQ), ett screeninginstrument vid social fobi som Furmark tagit fram. Social Phobia Scale (SPS), Social interaction Anxiety Scale (SIAS), Liebowitz Social Anxiety Scale self-report (LSAS-SR) och Social Phobia Rating Scale (SPRS).

Question 2

Hur ser prevalensen ut? Debutålder? Komorbiditet?

Answer 2

13% av befolkningen uppfyller diagnoskraven. Ingen könsskillnad som är tydlig, dock något fler kvinnor. Debutålder mellan 15-20 år. En del personer har en s.k. ängslig personlighet sedan mycket tidig ålder. Vanligt förekommande är att ytterligare diagnoser tillkommer över tid som depression, paniksyndrom eller alkoholbrukssyndrom.

Question 3

Hur förklarar stress- och sårbarhetsmodellen uppkomst av social ångest?

Answer 3

man har ett medfött temperament som blyghet, i kombination av invaliderande social miljö leder till social ångest.

Question 4

Hur förklarar man uppkomst av social ångest på ett evolutionärt sätt?

Answer 4

Det finns ett socialt signalsystem för att uttrycka dominans eller underkastelse, social ångest handlar om att känna sig rädd för att inte få tillhöra gruppen (flocken) och vissa underkastelsebeteenden visas därför i form av olika undvikanden. Man undviker således vissa sociala situationer på grund av rädska att bli utesluten ur gruppen, man underkastar sig andra genom att undvika.

Question 5

Namnge två manualer/böcker för KBT vid social ångest.

Answer 5

Social ångest, att känna sig granskad och bortgjort av Anna Kåver (beskriver stegen i Clark och Wells behandlingsmanual) och Social fobi: effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi av Furmark et. al. (självhjälpsmanual med KBT utifrån Clark och Wells modell).

Question 6

Beskriv session 1 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 6

1: Kartläggning och bedömning. Formulär, biopsykosociala modellen gås igenom, mål för terapin sätts upp.

Question 7

Beskriv session 2 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 7

2: Identifiera den onda cirkeln och säkerhetsbeteenden (modellen). De olika komponenterna i modellen går igenom och exempel från patientens liv och symtom sätts in.

Question 8

Beskriv session 3 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 8

3: Beteendeexperiment framför kamera med och utan säkerhetsbeteenden. A) Skapa en rollsituation där klientens säkerhetsbeteenden lyfts fram, rollspela framför kameran först MED säkerhetsbeteendena och sedan UTAN. B) Låt klienten EFTER varje rolspel skatta hur mycket ångest som upplevdes, hur självfokuserad hen var, hur orolig hen tror att hen såg ut på en skala 0-10.

Question 9

Beskriv session 4 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 9

4: Videofeedback på experimenten. Klienten får skatta både före och efter vidningen hur det gick på en skala 0-10, egna variabler kopplade till negativ tankar, t.ex. se tråkig ut, rodna, verka ointelligent, se spänd ut osv.

Question 10

Beskriv session 5 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 10

5: Träning i mindfulness och fokusskifte i sociala situationer. Träning i att skifta från ett inre fokus (utvärdering av sig själv och tankar om hur hen tar sig i uttryck inför andra) till ett externt fokus på den omgivande miljön. Detta inleds med övningar i vilka klienten får beskriva omgivningsfaktorer som färg, ljus och ljud för att sedan gå över till sociala situationer och t.ex. beskriva vad någon säger. Träningen sker genom att skifta mellan att fokuser och beskriva det interna till externa och från externa till interna.

Question 11

Beskriv session 6 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 11

6: Konstruera beteendeexperiment in vivo. Klienten uppmanas att utsätta sig för så många svåra sociala situationer i vardagen som möjligt, att släppa alla säkerhetsbeteenden och skifta fokus från sig själv till omgivningen. Minska självmedvetenhet genom att vara aktiv och närvarande i situationer. Hemuppgifter kring detta planeras.

Question 12

Beskriv session 7 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 12

7: Handskas med antecipatorisk ångest och post mortem. Detta kan man jobba med genom kognitiv omstrukturering, aktivering/distraktion, tankestopp och mindfulness/acceptans.

Question 13

Beskriv session 8 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 13

8: Konstruera en verklig/sanningsenlig social bild (inre bild av sig själv). Klienten får först framkalla en negativ bild av sig själv i en social situation för att sedan låta den ersättas av en mer verkligbild av sig själv utifrån videofilmerna (t.ex. skala i handen när hen dricker ur ett glas). Bildskiftet tränas upprepade gånger och ges som hemuppgift och kopplas sedan till olika sociala situationer.

Question 14

Beskriv session 9-15 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 14

9-15: Bearbetning av grundläggande scheman och antaganden. Genom bl.a. diktomier och kontinuum, fördomsmodellen och positiv dagbok, självvalidering, acceptanstekniker.

Question 15

Beskriv session 16 i Clark och Wells individualterapi.

Answer 15

16: Summering, utvärdering och vidmakthållande.

Question 16

Vad i Clark och Wells behandlingsmodul bör betonas och varför?

Answer 16

uppmärksamhetsskifte, det medierar minskad ångest en vecka efter det tagits upp och tränats, det gjorde dock inte minskad omfattning eller minskad trovärdighet av negativa tankar.

Question 17

Hur ska man tänka vad gäller individanpassning av Clark och Wells behandlingsmodul?

Answer 17

Modulen behöver anpassas till individen t.ex. är rollspel med videofeedback inte alltid lika effektivt. Experiment med säkerhetsbeteenden fungerar bäst för patienten som har tydliga säkerhetsbeteenden. För de patienter som lever med en uppfattning om att inte vara värd gemenskap eller uppskattning från andra snarare än en övertygelse om att se konstig ut eller bete sig konstigt bör tyngdpunkten i manualen läggas mer på självbilden än på säkerhetsbeteendena.

Question 18

Vilken annan intervention (som är ett tillägg till Clark och Wells behandlingsmanual) kan man använda för att bearbeta en negativ självbild?

Answer 18

Imagery rescripting (IMR). Man arbetar med att omformulera bildminnet genom imaginär exponering och kognitiv omstrukturering och ska tidigast tillämpas efter den fjärde sessionen.

Question 19

När bör man använda IMR?

Answer 19

Denna bör användas vid a) stark negativ självkänsla, b) påträngande återkommande bildminnen av traumaliknande sociala upplevelser (t.ex. mobbning), c) effekten av de initiala sessionerna av den sedvanliga behandlingen uteblir.

Question 20

Vilka steg finns det i IMR?

Answer 20

1) Kognitiv omstrukturering av meningen/innebörden i minnesbilden, bevis för och emot osv.
2) Blunda och beskriva situationen i presens såsom hen upplevde den.
3) Blunda och beskriv den som en närvarande vuxen observatör av sig själv i situationen.
4) Blunda och beskriv situationen som hen upplevde den men med den närvarande vuxna som stöttar och coachar på ett omtänksamt och validerande sätt.

Question 21

VIlka andra interventioner förutom IMR rekommenderade Kåver utirån klinisk erfarenhet för att bearbeta negativ självbild?

Answer 21

Acceptansstrategier, värderad riktning och träning i självmedkänsla/självvalidering.

Question 22

Vad menar man med acceptans av personlighet kopplat till social ångest?

Answer 22

Att man kan ha vissa temperament (introversion) eller högkänslighet som gör att man föredrar stillsamma miljöer, det handlar således inte om flykt p.g.a. social ångest. I och med att detta kan ses som mindre önskvärt ur en samhällssynvinkel kan det vara viktigt att fundera på hur man ser på sig själv i förhållande till detta. Kan vara bra att ställa frågor som: fördomar och ideal, vad styr mig? Om man kan se på sig själv på ett tillåtande och accepterande sätt? Om man kan sänka kraven på sig själv i och beträffande sociala aktiviteter/situationer? Och vad ens värderade riktning är?

Question 23

Hur tränar man självmedkänsla (stärka självbilden) genom CFT?

Answer 23

Man ska aktivera omsorgssystemet istället för hotsystemet genom att visa omtanke både mot sig själv och andra. Man tränar på att mjuka upp den inre rösten genom att avstå från kritik, orealistiska krav och dömande. Vid en noterad skamkänsla ska man försöka beskriva det som har hänt neutralt och normalisera reaktionen, dela upplevelsen med andra och påminna sig själv om sin värderade riktning.

Question 24

Ge en översiktlig beskrivning av Heimbergs gruppbehandlingsmodell.

Answer 24

Det är en traditionell KBT-modell i vilken både kognitiva och beteendemässiga delar bidrar till uppkomst och vidmakthållande av den sociala fobin. Interventionerna består av kognitiv omstrukturering och exponering in vivo. Det är en gruppbehandling på 12 sessioner. 1-2: kognitiv omstrukturering, 3-11: exponering med rollspel (kontinuerliga SUD-skattningar + kogntiv omstrukturering av negativa tankar), session 12: vidmakthållande.

Question 25

Lär dig Clark och Wells kognitiva modell för social ångest för i helvete.

Answer 25

Komponenter:
Social situation.
Livsregler och kognitiva scheman.
NAT:s (uppfattar sit. som hotande)
Självbild (ser sig själv på ett sätt som hen tror att andra ser hen)
Säkerhetsbeteenden.
Kroppsliga, kognitiva och känslomässiga symtom.

Question 26

Vad är högkänslighet (HSP)?

Answer 26

Att man har en hög reaktivitet/känslighet (på nervsystemnivå) för olika stimuli. Man blir då lätt uttröttad i sociala sammanhang, det är mer framträdande än ångest/rädsla som vid social ångest. Man föredrar ofta lugna och stillsamma miljöer i vilka harmoni kan uppnås och därför ofta ensamhet men inte inaktivitet. Ca. 70 % av de som är högkänsliga är också introverta.