Sond Flashcards
(29 cards)
Vad är syftet med avlastande sond?
- Tillföra näring.
- Underlätta för en patient som har hinder i mag-tarmkanalen att dränera
ut endogent producerad vätska (ex. magsaft) som spänner ut magsäcken
och kan orsaka illamående och kräkningar. - Preoperativt inför bukoperation, då nedsatt tarmperistaltik kan förutses i
efterloppet med risk för illamående och kräkning. Detta är avlastande
med andra ord. - Ventrikelsköljning vid förgiftningstillstånd.
- Provtagning för analys av ventrikelinnehåll.
Vilka kontraindikationer finns?
• Patienter som nyligen opererats i nasofarynx, till exempel efter
transsfenoidal hypofysektomi eller septumplastik.
• Patienter med coanalatresi, det vill säga avsaknad av normal
luftvägspassage genom näsan.
• Patienter med färsk skallbasfraktur.
• Omfattande ansiktsfrakturer, frakturer i mellanansikte eller näsa.
• Patienter som nyligen opererats i näsa, svalg eller hals.
• Patienter som nyligen genomgått esofaguskirurgi.
• Patienter som inkommit efter att ha druckit frätande vätskor, till
exempel lut.
Beskriv hur du förbereder patienten.
Informera patienten om:
- Syftet med behandlingen och hur nedsättningen av en sond går till.
- Hur patienten kan medverka till att sondnedsättningen går så smidigt
och säkert som möjligt. - Hur länge sondbehandlingen ska pågå, dvs om det gäller timmar, dagar
eller månader.
Ge exempel på varför man vill tillföra näring via sond.
Sonden ska försörja patienten med näring då det finns något form av hinder för detta. Hinder kan både vara av funktionell eller psykologisk natur.
Var vill man att sonden ska hamna?
Vanligast är i magsäcken, men i vissa fall kan den hamna i tolvfingertarmen.
Ge exempel på varför man vill avlasta via sond.
- Avlastande vid störning av mag-tarmkanalens tömningsfunktion,
exempelvis vid ileus. - Preoperativt inför bukoperation, då nedsatt tarmperistaltik kan leda till
illamående och kräkning
Varför är det viktigt att veta skillnader i pH i magsäck och tolvfingertarm?
För att kunna kontrollera om sonden har hamnat rätt kan man använda ett
indikatorpapper. Om pH är mellan 1–5 tyder det på att det är i magsäcken och
om det är 6 eller över är det i duodenum.
Detta görs genom att man drar upp maginnehåll från sonden och sprutar det på pappret.
Vilken sondtyp ska man välja?
Det beror på syftet med behandlingen.
Vad ska ordinationen från läkaren innehålla för uppgifter?
- Vilken typ av sond som avses och storleken på denna (längd och
diameter). - Ordinationen utgörs inte sällan av ett generellt direktiv som anpassats efter en specifik situation, ex preoperativ förberedelse inför bukkirurgi.
Varför är det viktigt att vara lyhörd för patienten under nedsättningen av sonden?
Eftersom de flesta patienter tycker sannolikt att det är obehagligt att få något nedfört i halsen. Det kan även skapa en känsla av att man förlorar kontroll och att man kan tolkas som mycket svår sjuk. Kan skapa kräkreflexer.
Vilken kroppsställning ska patienten ha vid nedsättning av sond?
• Om patienten är vaken ska det ske i en sittande ställning, vilket kan bidra till en större känsla av kontroll hos patienten. Dessutom underlättas patientens medverkande i nedsättningen om patienten sitter.
• Om patienten är medvetandesänkt eller sövd sker det när patienten ligger ned och helst med sänkt huvudända.
Vad är NEX-mått?
- Står för Nose-Ear-Xiphoideus och är ett mått för att bedöma hur långt ner
sonden ska föras. - Man utgår med spetsen på sonden och börjar från nästippen och mäter
avståndet till örsnibben. Därefter lägger man till avståndet mellan
örsnibben och bröstbenets nedersta utskott, där revbensbågarna möts
och ytterligare 5 cm läggs till.
Hur kontrolleras sondens läge?
• Kurrprov
En 50–60 ml spruta fylls med kateterfattning som är märkt med ”endast för sond” med 10-20 ml luft som sprutas ner via sonden samtidigt som man lyssnar med stetoskop strax nedanför bröstbenet över magsäckens plats. Ett kurrande eller gurglande ljud ska då höras från buken som tyder på att sonden ligger i magsäcken eller duodenum.
• Aspiration av magsaft och kontroll av pH-värde
Magsaft aspireras ut från sonden och sprutas på indikatorpapper.
•Röntgenkontroll
Detta kan göras vid osäkerhet om sonden hamnat rätt.
Om patienten börjar hosta kraftigt, vad kan det bero på och vad gör du?
Det kan bero på att sonden har hamnat i luftvägarna och innebär att sonden
behöver dras ut och processen börjas om. Det kan vara bra att vänta en stund
och låta patienten vila innan man provar igen.
Vilka risker finns det med behandlingen och hur hanterar du dem?
Illamående och kräkningar
- Patienten kan få dricka ett glas vatten
- Svälja på kommando
- Vid sväljning ska sonden tryckas ned hastigt
Påverkan på cirkulation och andning
- Beror oftast på att sonden hamnat i luftvägarna och behöver då dras ut och processen börjas om
Slemhinneskada och trycksår
- Injicera smörjande gel i näsan innan sondnedsättning.
- Lägg sonden i ljummet vatten innan sondnedsättning.
- Ha ett varsamt handlag vid nedsättning.
- Forcera inte ned sonden vid nedsättning.
- Polstring kan förebygga skav och sår vid fixering runt den näsöppning där
sonden går in.
Riskpatienter
- Sväljpares efter tex stroke
- Leverpåverkan
- Skallbasfraktur
- Känd alkoholproblematik
Riskpatienter
- Sväljpares efter tex stroke
- Leverpåverkan
- Skallbasfraktur
- Känd alkoholproblematik
Vilka kontroller kan var aktuella under behandlingen med sond?
-Vid avlastande syfte ska utseendet på den eventuella vätskan bedömas
- Kontrollera patientens vätskebalans
- Kontrollera att sonden har hamnat rätt med indikatorpapper
- Fixering av sonden
- Vid nasogastrisk sond, kontrollera sondläget innan sondmatningen
startas. Sondläget kan kontrolleras genom att luft sprutas ned i sonden
samtidigt som man med ett stetoskop lyssnar efter bubblande ljud i
magen. Alternativt kan man aspirera genom sonden med hjälp av en
spruta och testa med lackmuspapper. Se lokala anvisningar angående val
av metod. - Kontrollera tecken på hud- eller slemhinneskador (ex. tryckskador)
Hur dokumenterar du dina åtgärder?
Dokumentationen sker i patientjournalen och ska innehålla uppgifter om:
- Indikation
- Typ av sond
- Storlek
- Datum
- Klockslag för insättning
- Signatur av den som utfört nedsättningen
Varför ska man vara två personer vid nedsättning av sond? Vilka
uppgifter har assistenten vid sondnedsättning?
Eftersom behandlingen kan upplevas påfrestande är det bra att arbeta i par. En som genomför själva nedsättningen och en som assisterar vid tex vattensköljning men som även fungerar som patientstöd.
Vad ska man alltid tänka på vid tillförsel av näring i nutritionssond?
*Handdesinfektion och ett aseptiskt arbetssätt
*Att man efter tillfredsställande lägeskontroll ska avlägsna ledaren som kan vara i form av en metalltråd längst fram på sonden.
*Börja och avsluta varje sondmatning med att spola igenom sonden/gastrostomin med färsktappat vatten från en genomspolad och frekvent använd kran men begränsa volymen.
*Om patient ordinerats extra vätska bör denna fördelas till fler tillfällen utanför sondmatningstillfällena.
*Höj sängens huvudända cirka 30o om patientens tillstånd medger detta, eller placera patienten i höger sidoläge vid själva sondmatningen.
*Sondnäringen ska vara rumstempererad.
*Vid nasogastrisk sond, kontrollera sondläget innan sondmatningen startas.
*Sondmata enligt det administreringssätt som är ordinerat.
*Medvetandesänkta patienter, sängbundna patienter utan normal sväljreflex och patienter med tendens till ventrikelretention bör övervakas extra noga på grund av risken för reflux till matstrupen och aspiration.
Vad ska patienten informeras om efter nedsättning?
Vikten av att säga till om smärtor eller tecken på skavsår eller andra olägenheter av sonden uppstår eller om sonden inte sitter ordentligt fixerad.
Vid införande av sond är det viktigt att…
…du har rätt vinkel dvs att sonden förs utmed mot näshålans golv och hålls horisontellt
Beskriv varför patienter med leverpåverkan har en ökad risk vid nedsättning och vad som kan ske?
Det beror på en ökad risk för åderbråck. Det beror på att det finns ett ökat tryck i portådersystemet som leder i sin tur att flödet i venerna kring matstrupen ökar och åderbråck uppstår.
Om man har denna ökade risk kan nedsättandet medföra åderbråck i matstrupen som i sin tur kan leda till blödningar.
Beskriv varför det är viktigt att märka sonden och 3 saker som ska stå på etiketten och vart de placeras.
Det är viktigt om patienten har andra slangar ikopplade för att inte ta fel på dem.
3 saker som ska stå på etiketten:
- Datum
- Klockslag
- Signatur
Etiketten ska placeras på sondslangen.
