Varför tas venprover?
• Kontroll av koncentration av naturligt förekommande ämnen i kroppen
som jämförs med normalvärden i diagnostiskt syfte, för att påvisa eller
utesluta patologisk förändring.
• Kontroll av läkemedelskoncentrationer i blodet för att jämföra de med
fastställda terapeutiska intervall.
• Kontroll av förekomst och koncentration av andra utifrån tillförda ämnen, exempelvis alkohol och narkotika
Vilka faktorer kan ge felvärden?
• Hemolys i provrör
• Långvarig stas
• Tidsaspekter
• Pågående eller nyss avslutas infusion
• Desinfektion vid promillekontroll (misstänkt rattonykterhet)
Vilken utrustning och material ska du ha med dig?
- Handskar
- Förkläde
- Stas/blodtrycksmanschett
- Desinfektionsmedel
- Provrör
- Provrörsställ
- Kanyl med hylsa
- Blodblandare vid behov
- Remiss
- Kompress
- Plåster
- Kärl för avfall (kanyler)
- Sängskydd vid sängliggande patient
Hur gör du för att synliggöra venerna?
- Stasa armen
- Vid dålig cirkulation kan en värmedyna användas
- Stöd kan läggas under armbågen vid armvecksprov, exempelvis med en ihoprullad handduk
- Efter identifiering av ven desinficeras huden och stasen släpps
När ska rören märkas?
- Provrören ska märkas med patientens identitet i anslutning till provtagningen, antingen före eller efter fyllnaden av rören. Det ska ske bredvid patienten innan denne lämnas.
- Ett viktigt undantag för detta är provtagning av BAS-test och MG-test inför blodinfusion måste rören alltid märkas före provtagning
Om du tar prov med en butterfly (vingkanyl), vad ska du tänka på?
Ett ”slaskrör” ska användas för att fylla slangen så att inte luft strömmar med in
i provröret och påverkar volymen negativt. Detta gäller vid exempelvis om
citratprov är det första röret.
Redogör för ditt val av arm, vissa diagnoser som hindrar att du sticker i armen.
•Symtom på halvsidig förlamning
Efter exempelvis en stroke finns det anledning att undvika den drabbade sidan, pga. att eventuella komplikationer riskeras att inte upptäckas om sensibiliteten är nedsatt.
• Arteriovenös fistel (AV-fistel)
Undvik den arm där fisteln finns för att inte äventyra dess funktion. Detta gäller
om fisteln används för hemodialys vid njursjukdom.
• Efter bröstoperation med borttagande av lymfkörtlar i axillen
Exempel är vid bröstcancerkirurgi. Det finns en ökad risk för infektion beroende
på det minskade skyddet från lymfkörtlarnas celler samt en ökad tendens till svullnad pga. försämrat lymfdränage vilket kan göra patienten svårstucken.
Nämn olika komplikationer som kan uppstå vid venprovtagning.
• Punktion av artär
• Blödning runt punktionsstället
• Nervpåverkan
• Inflammation
• Hematom
• Svimning
Vad du gör efter att du avslutat provtagningen (med rören)?
- Kontrollera patientens ID och märk alla rör innan patienten lämnas.
- Etiketten ska sitta på röret så att en eventuell streckkod kan maskin
avläsas.
Hur hanterar du svårstucknad och stickrädsla?
Svårstucken
- Även fast patienten uppger tidigare problem med att sticka så ska man ändå försöka själv då provtagaren från tidigare fall kan ha varit ovan med att sticka.
- Om det ändå inte fungerar skickas patienten till en annan enhet.
Stickrädd
- Bedövning av EMLA-kräm någon timme före provtagning kan hjälpa.
- Prata lugnt och var lugn i ditt kroppsspråk när du sticker patienten.
Redogör risker för personal som tar proverna.
- Blodburen smitta (hepatit b, hiv)
- Kontaminerade arbetskläder
- Stick/skärskador
Hur dokumenterar du dina åtgärder?
Dokumentationen sker i patientens journal. Provsvaren från laboratoriet ska
också föras in i dokumentationen, vilket ofta sker automatiskt via laboratoriet.
Provsvar från laboratoriet ska kontrolleras och vid behov följas upp.
Desinfektion före provtagning
- Desinficera innan punktion, eftersom patienten kan ha nedsatt
immunförsvar. Desinficera huden med exempelvis klorhexidin och låt det
verka i 30 sekunder – 2 minuter. - Undantag är vid misstanke om rattonykterhet.
Redogör för hur du förebygger stickskada.
- Arbetet planeras och samordnas så att det kan utföras metodiskt
- Arbetsställningen är bekväm (sitt helst vid provtagning).
- Den utrustning som krävs placeras så att armarna inte behöver korsas.
- Placera behållaren för stickande och skärande avfall nära och lägg alltid
vassa föremål direkt i den. Även vassa föremål med integrerad skyddsfunktion ska läggas i behållare för stickande- och skärande avfall. Behållaren får maximalt fyllas till fyllnadslinje (cirka 2/3). Fylld behållare slutstängs, det ska sedan inte vara möjligt att åter öppna behållaren. - Produkter med integrerad skyddsfunktion ska användas om de finns tillgängliga på marknaden. I annat fall ska andra tekniska hjälpmedel
användas för att minska risken för stick- och skärskada. - Säkerställ att kunskap finns om hur utrustning används och hur den
fungerar, exempelvis hur skyddsmekanism aktiveras och att
provtagningshållare och kanyl är kompatibla.
Vad menas med bokstäverna P, S och B?
B= Helblod. Inget har reducerats från blodet.
P= Plasma. Blodceller har reducerats.
S= Serum. Både blodceller och koagulationsfaktorer har reducerats.
