Språkhistoria - Utvecklat Flashcards
(14 cards)
❓Varför är det viktigt att kunna språkhistoria?
✅ Språkhistoria hjälper oss att förstå hur och varför språk förändras. Det ger insikt i varför svenska ser ut och låter som den gör idag, och hur den kan utvecklas i framtiden. Genom att förstå språkets historia inser vi också att språk aldrig är färdiga – de utvecklas hela tiden, ofta i takt med samhällsförändringar.
❓Vilken språkfamilj tillhör svenska och var kommer den ifrån?
✅ Svenska tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, som har sitt ursprung norr om Kaspiska och Svarta havet. Därifrån spreds språket och delades upp i olika grenar, så som den germanska grenen som svenska tillhör.
❓Vilka grenar finns inom den indoeuropeiska språkfamiljen?
✅
Germanska: svenska, norska, danska, tyska, engelska
Romanska: franska, spanska, italienska
Slaviska: ryska, polska, kroatiska
Indoiranska: persiska (farsi), kurdiska, hindi
❓Vilka andra stora språkfamiljer finns utöver den indoeuropeiska?
✅
Sinotibetanska: mandarin, kantonesiska
Afroasiatiska: arabiska, somaliska
Uraliska: finska, samiska, ungerska, estniska
❓Vad är arvord och ge exempel.
✅ Arvord är gamla ord som har funnits i språket i tusentals år och gått i arv från generation till generation. De beskriver ofta grundläggande saker i livet. Exempel: far, mor, sol, måne, dotter
❓Vad är lånord och varför lånar vi ord från andra språk?
✅ Lånord är ord som vi tagit in från andra språk. Vi lånar för att beskriva nya fenomen (som ny teknik), för att ett utländskt ord kan ge andra associationer eller för att det låter modernare. Vi lånar ofta från språk som upplevs som “finare” eller mer trendiga – idag främst engelska, tidigare t.ex. tyska och franska.
❓Ge exempel på språk vi lånat ifrån och typiska ord därifrån.
✅
Latin: skola, medicin
Tyska: stad, arbete, fönster
Franska: parfym, garderob, fåtölj
Engelska: snacks, mail, streama
❓Vad är nyord och hur uppstår de?
✅ Nyord är nya ord som uppstår i takt med förändringar i samhället, ny teknik, nya fenomen och trender. De kan skapas i svenskan eller lånas från andra språk. Exempel: två meter regeln, klimat strejk.
❓Vad kännetecknar runsvenska perioden (800–1225)?
✅ Det svenska språket började typ ur urnordiskan. Man skrev med runor i ett gammalt alfabet (futhark), som hade 16 tecken. Runstenar var som minnesmärken över avlidna personer. Exempel på kända stenar är Rökstenen och Gripsholmsstenen.
❓Vad kännetecknar fornsvenska perioden (1225–1526)?
✅ Det latinska alfabetet ersatte runorna. Första texten med latinska bokstäver var Äldre Västgötalagen. Under denna tid hade svenska en komplicerad grammatik. Många ord lånades in från latin (via kyrkan) och tyska (genom handel med Hansan).
❓Vad hände under nysvenska perioden (1526–1879)?
✅ Svenskan började standardiseras. Den första översättningen av Nya Testamentet (1526) och Bibeln (1541) hjälpte till att skapa en gemensam skriv norm. På 1700-talet var franskan populär och många franska ord lånades in. Svenska Akademien grundades för att skydda och reglera språket.
❓Vad kännetecknar nusvenska perioden (1879–)?
✅ Perioden börjar med Strindbergs Röda rummet (1879), där ett mer vardagligt språk används. Under denna tid blev skolan obligatorisk, bibliotek spreds, och fler lärde sig läsa. Skriftspråket blev enklare och mer likt talspråket. Media som radio och tv spred ett enhetligare uttal. Engelskan har haft stort inflytande.
❓Vilka faktorer har påverkat det svenska språket under nusvenskan?
✅
Obligatorisk skolgång → ökad läskunnighet
Folkets tillgång till böcker via bibliotek
Stavningsreformer (t.ex. 1906) gjorde skrivandet enklare
Massmedia (radio och tv) → spridning av “rikssvenska”
Stort inflytande från engelska genom populärkultur, teknik och sport
❓Hur kan framtidens svenska komma att förändras?
✅ Vi kommer troligen fortsätta låna ord från andra språk, särskilt engelska. Skriftspråket kan bli enklare – med påverkan från sms- och chattkultur. Även om språket förenklas, kommer det vara viktigt att kunna skriva och läsa korrekt för att delta i samhället och uttrycka sig.
