Språkstruktur och språkvariation Flashcards
VT24 (17 cards)
Beskriv:
Substantiv
Ordklass som benämner ting.
Beskriv:
Adjektiv
Ordklass som beskriver en egenskap. Till exempel vacker, elak, tråkig, grön, o.s.v.
Beskriv:
Verb
Ordklass som beskriver ett “görande”.
Beskriv:
Räkneord
Ordklass som beskriver antal.
Beskriv:
Presens
Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu. Verb i presens böjs oftast med -r, till exempel: pratar, läser, bor och springer.
Det första tempuset i nutidssystemet.
Det är inte alltid som handlingen, tillståndet eller processen pågår just nu, men det finns alltid en koppling till nuet
Beskriv:
Preteritum
Preteritum, eller dåtid, är ett tempus som används allmänt för att beteckna dåtid. Preteritum uttrycker vad som hände eller var vid en viss tidpunkt i dåtiden, inte i nutiden (presens). Verb i preteritum har en egen böjningsform, till exempel: pratade, läste, bodde, sprang.
Jag pluggade i går.
Jag hade prov i går.
Det första tempuset i dåtidssystemet.
Beskriv:
(Presens) Perfekt
Uttrycker vad som har varit eller har hänt före nuet. Perfekt används när man vill uttrycka att något redan har inträffat. Det viktiga är alltså inte när något hände, utan att det har hänt över huvud taget.
Presens perfekt bildas med har + supinum: har pratat, har läst, har bott, har sprungit, jag har varit i Tyskland.
(Presens) förtydligar att detta tempus har en koppling till nuet.
Eftersom presens perfekt inte uttrycker när något hände, kan man vanligtvis inte kombinera det med tidsadverbial. I dessa fall måste man använda preteritum i stället: Jag var i Tyskland förra sommaren.
Beskriv:
Pluskvamperfekt (preteritum perfekt)
Motsvarar presens perfekt. Pluskvamperfekt handlar om dåtid. Vad som hade varit eller hade hänt före en viss tidpunkt i det förflutna.
Pluskvamperfekt bildas med hade + supinum, till exempel: hade pratat, hade läst, hade bott, hade sprungit.
När han kom, hade jag redan gått.
Hon bjöd ut mig på lunch i går (tidpunkten i det förflutna), men jag hade redan ätit (det som hade hänt innan den tidpunkten).
Beskriv:
(Presens) Futurum
Futurum beskriver: efter nu. Svenskans vanligaste sätt att uttrycka framtid är användningen av presens. Det finns dock två andra sätt:
ska + infinitiv
kommer att + infinitiv.
- Jag ska åka till Paris i sommar.
(Presens: Jag åker till Paris i sommar.)
- Det kommer att bli ett svårt prov.
(Presens: Det blir ett svårt prov.)
(Presens) förtydligar att detta tempus har en koppling till nuet.
Beskriv:
Infinitiv
En grundläggande verbform som i svenskan kan föregås av ordet “att” och slutar oftast på a eller annan vokal. Denna form har ingen tid och används alltid ihop med hjälpverb, till exempel ska, vill och måste
Att ringa, att springa, att åka, att läsa, att bo, att se, o.s.v.
Preteritum futurum eller futurum preteriti.
Preteritum futurum uttrycker vad som skulle hända efter en viss tidpunkt i det förflutna, alltså vad som hände efter då.
Man bildar preteritum futurum med skulle + infinitiv, till exempel: skulle prata, skulle läsa, skulle bo, skulle springa.
Jag skulle handla i går, men affären var stängd.
Beskriv:
Supinum
Supinum är den verbform som alltid står tillsammans med hjälpverbet ha. T.ex. har kommit och hade kommit. Ordet kommit är alltså supinumformen av verbet komma.
Tempusformen har kommit kallas (presens) perfekt. Tempusformen hade kommit kallas pluskvamperfekt
Beskriv:
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning. Detta modus finns i svenskan endast i ett tempus, presens.
Beskriv:
Adverb
Ordklass som beskriver något, ett tillstånd, en handling och liknande.
“Han körde fort” har satsdelarna subjekt, predikat och adverbial, men meningen innehåller ordklasserna pronomen, verb och adverb.
Beskriv:
Adverbial
En satsdel som beskriver användningen av ett adverb i sitt sammanhang i satsen.
“Hon åt fult” har satsdelarna subjekt, predikat och adverbial, men meningen innehåller ordklasserna pronomen, verb och adverb.
Beskriv:
Predikat
Predikatet talar om vad som händer i en mening. Predikatet talar om vad subjektet gör. Man kan ställa följande frågor när man ska ”ta ut predikatet”: Vad HÄNDER i meningen?
“Hen gick långsamt” har satsdelarna subjekt, predikat och adverbial, men meningen innehåller ordklasserna pronomen, verb och adverb.
Vad är skillnaden mellan konjunktioner och subjunktioner?
Båda är en typ av bindeord som kan inleda en sats. Skillnaden är att konjunktioner binder samman grammatiskt likvärdiga satser eller satsdelar, medan subjunktioner underordnar en sats till en annan.
