Statuskompendiet Flashcards
(63 cards)
1
Q
Tänk på följande inför samtalet:
A
- Hälsa och presentera dig och klargör syftet med samtalet.
- Lyssna, inled med öppna frågor och låt patienten berätta fritt. Tänk på att inte avbryta patienten. Försök få fram tankar, oro och önskemål.
- Precisera, med slutna frågor
- Sammanfatta de uppgifter som framkommit för att vara säker på att du har förstått vad patienten sagt
2
Q
Minnesregeln SOCRATES är för att ta smärtanamnes men är även lämplig att använda för att kategorisera besvären vid de flesta tillstånden:
A
- Site: Var exakt sitter smärtan?
- Onset: När började besvären? Konstanta eller intermittenta? Plötsligt eller smygande?
- Character: Karaktären på smärtan (huggande, krampande, molande)?
- Radiation: Sprider smärtan sig eller strålar smärtan?
- Association: Andra associerade symtom (kräkningar, ledsymtom,
infektion) - Time course: Har symptom förändrats över tid
- Excerbating/relieving factors: Finns det något som förvärrar eller lindrar symtomen
- Severity: Svårighetsgrad, viktigast är att ta reda hur symtomen påverkat det vanliga livet (sömn, aptit, socialt liv)
3
Q
Nuvarande sjukdomar (vad det innebär vad du bör ta reda på):
.
A
- Tillstånd som kräver någon form av behandling, eller kontroll, eller som på något sätt påverkar patienten i dennes dagliga liv. Fråga också vilken behandling patienten har samt var och hos vem eventuella kontroller sker.
- Patienter med livslånga sjukdomstillstånd (ex diabetes, reumatiska sjukdomar) har ofta vant sig vid sin sjukdom och ser den som en del av det dagliga livet. De kan glömma att nämna dessa sjukdomar.
- Ofta kan man få ledtrådar via patientens mediciner.
4
Q
Vad menas med Tidigare sjukdomar när det kommer till anamnes och vad bör du fråga efter?
A
- Sjukdomstillstånd som är avslutade och inte längre stör patientens dagliga liv.
- Det är inte nödvändigt att ta med alla barnsjukdomar och förkylningar.
- Fråga efter sjukdom, årtal, var den behandlats och hur. Gränsen mellan tidigare och nuvarande sjukdomar är inte alltid självklar.
- Exempel: patienten kan ha kvar hälta efter ett tidigare, nu läkt benbrott. Man kan då sätta benbrottet på tidigare
sjukdomar och hältan på nuvarande organfunktioner.
5
Q
Vad bör du fråga efter när det kommer till att ta anamnes om en patients mediciner?
A
Fråga om pågående läkemedelsbehandling, vid behovs mediciner, receptfria läkemedel och p-piller. Naturläkemedel kan i vissa fall vara av intresse, exempelvis vid oklar hepatit eller sköldkörtelsjukdom (jod).
6
Q
Vilken information är relevant vid anamnestagning om hereditet?
A
- Sjukdomar som förekommer i patientens släkt och i första hand
förstagradssläktingar (föräldrar/syskon/barn). Exempel på relevanta på sjukdomar är hypertoni, diabetes, hjärtkärlsjukdom och reumatoid artrit. - Ställ frågan: “Har någon i familjen några liknande besvär?” Viktigast är att få fram eventuell hereditet rörande det patienten söker för.
- En del sjukdomar (hjärta/kärl, malignitet) kan vara av intresse vid olika invärtesmedicinska frågeställningar.
- Efterhör ålder för insjuknande hos släkting
7
Q
Frågor om sociala faktorer som man kan fråga patienten vid möte?
A
- Yrke: Arbetsuppgifter? Pensionerad? Arbetslös? Arbetsmiljö? Stress?
- Familj: Bor ensam? Med make/maka/sambo? Barn? Hur många? Viktigt ffa hos äldre patienter.
- Bostad: Villa? Lägenhet? Våning? Hiss?
- ADL (activities of daily life) Klarar sig patienten själv i sitt dagliga liv?
Hemhjälp? Hjälpmedel vid förflyttning? Viktigt ffa. hos äldre
och patienter med funktionshinder. - Tobak: Hur många cigaretter/dag? Elektroniska cigarretter? Rökdebut? Om exrökare: när skedde rökstopp? Snusning?
- Alkohol: En känslig men oerhört viktig fråga som ingår i anamnesen! Fråga gärna samtidigt med andra livsstilsfrågor: kost, motion, rökning. Svaret - “Jag dricker som folk gör mest” säger ingenting. Fråga efter veckoförbrukning i 5 standardglas (motsvarar 12 g alkohol) av öl (50 cl folköl eller 33 cl starköl), vin (12,5 cl vin eller 8 cl dessertvin), och starksprit (4 cl)
8
Q
Gynekologiska frågor som man kan fråga vid patientmöte?
A
Av intresse vid gynekologiska besvär men även oftast relevant vid buksmärta hos kvinnor. Här kan du fråga om flytningar, blödningar, menstruationen, menopaus/menarche, sexualanamnes, preventivmedel, antal graviditeter och barn och senaste cervixscreening
9
Q
Relevant information om missbruk vid patientmöte:
A
Aktuella droger, debut, komplikationer, abstinensbesvär, kontakt med missbruksvård, behandling, sociala kontakter. Tas upp om man tror missbruk förekommer.
10
Q
Allergi/överkänslighet relevant information vid patientmöte?
A
- Vad är patienten överkänslig emot? Läkemedel? Föda? Annat? Vilka har reaktionerna varit? Utslag? Andnöd? (Lös mage efter en penicillinkur är inte allergi!)
- Om det varit en livshotande allergisk reaktion – anafylaktisk chock,
svår astmatisk reaktion – märks journal med VARNING och hänvisning till journalanteckning där händelsen dokumenterats. I journalsystemet TakeCare ska graderingen besvärande-skadlig-livshotande anges.
11
Q
FRÅGOR VID DIARRÉ:
A
1) Hur länge har patienten haft besvär?
2) Avföringens konsistens?
3) Antal tarmtömningar/dygn?
4) Hur var insjuknandet?
5) Nattliga besvär?
6) Blodtillblandning?
7) Besvär efter måltid?
8) Smärtor?
9) Har vikten förändrats?
10) Epidemiologi (Andra i omgivningen med
diarré? Restaurangbesök?
Utlandsvistelse?)
11) Antibiotika – nyss avslutad/pågående kur
12
Q
Diffdiagnoser, diarrébesvär:
A
- Ulcerös Colit
- Mb Crohn
- IBS- motorikrubbning
- Infektion/matförgiftning
- Malabsorption
- Metabol orsak, ex hypertyreos
13
Q
FRÅGOR VID BUKSMÄRTOR:
A
1) Halsbränna eller sura uppstötningar?
2) Förändras av kroppsläget?
3) Epigastriesmärta?
4) Lindrar föda?
5) Lindrar antacida?
6) Illamående? Kräkningar? (Blod?)
7) Sväljsvårigheter? (=dysfagi)
8) Avföringens färg? (röd/kittfärgad/svart?)
9) Nattliga besvär?
10) Har vikten förändrats?
14
Q
Diffdiagnoser, buksmärta:
A
- Tillfällig gastro-esofageal reflux
- Esofagit/reflux/hiatusbråck
- Ulcus
- Gallbesvär
- Ileus
- Njurstensanfall
- Divertikulos/it
- Funktionella besvär
15
Q
FRÅGOR VID IKTERUS:
A
1) Kontakt med gulsotspatient?
2) Tidigare op? (Gallsten? Malignitet?)
3) Alkoholmissbruk?
4) Narkotikamissbruk?
5) Buksmärtor?
6) Klåda?
7) Feber?
8) Diarré?
9) Naturmedel?
10) Utlansresor?
11) Nya läkemedel?
16
Q
Diffdiagnoser, leverpåverkan:
A
- Virushepatit
- Alkoholhepatit
- Gallsten
- Skleroserande kolangit
- Primär biliär cirrhos
- Levercirrhos
- Malignitet
(pankreas/levercancer) - Läkemedelsbiverkan
17
Q
FRÅGOR VID BRÖSTSMÄRTA:
A
1) Hur länge har patienten haft besvär?
2) Hur länge varar en attack?
3) Vad utlöser en attack?
4) Hur bryter patienten en attack?
5) Har besvären förändrats?
6) Var sitter smärtan?
7) Beskriv typ av smärta!
8) Utstrålning?
9) Andfåddhet?
10) Hjärtklappning?
11) Vagala symptom?
18
Q
Diffdiagnoser, bröstsmärta:
A
- Hjärtinfarkt
- Angina Pectoris
- Aortaaneurysm/aortadissektion
- Esofagit.
- Neurogen smärta
- Muskuloskeletal smärta
- Gallbesvär
- Lungemboli
- Pleurit
19
Q
FRÅGOR VID ANDNÖD:
A
1) Hur länge har patienten haft besvär?
2) Är det ett konstant problem eller kommer det
och går?
3) Rökning? Annan exponering? Yrke?
4) Hosta? Blodig hosta? Slembildning? Färg?
5) Vad gör andningen sämre? (smärta vid
djupandning/hosta?)
6) Vad gör andningen bättre? (kroppsläge?)
7) Tidigare trombos/hereditet?
8) “Pip i bröstet” (ronki)
9) Allergi?
20
Q
Diffdiagnoser, andnöd:
A
- Pneumoni
- Astma
- KOL(Kroniskt Obstruktiv
Lungsjukdom) - Vänster-kammarsvikt
- Lungemboli
- Pneumothorax
- Lungfibros
21
Q
FRÅGOR VID LEDBESVÄR
A
1) Vilka leder är engagerade?
2) När började värken?
3) Morgonstelhet?
4) Har patienten haft någon infektion i
kroppen månaden innan besöket?
5) Är smärtan värst i vila eller rörelse?
6) Symtom från andra organ?
22
Q
FRÅGOR VID AVMAGRING/ TRÖTTHET
A
1) Hur länge har patienten haft besvär?
2) Fanns det någon utlösande orsak?
3) Vad gör tröttheten värre?
4) Blir det bättre av sömn?
5) Hur varierar besvären över dygnet?
6) Är aptiten som vanligt?
7) Hur stor är viktnedgången?
8) Avföringens färg och konsistens?
9) Urinmängder och färg?
23
Q
Diffdiagnoser, ledbesvär:
A
- Seronegativ spondartrit
- Kristallsynovit
- Septiska artriter
- Reaktiva artriter
- Reumatoid artrit
- SLE
- Artros
24
Q
Diffdiagnoser, avmagring/trötthet:
A
- Endokrina orsaker
- Njurinsufficiens
- Hjärtsvikt
- Malignitet
- KOL (kronisk obstruktiv
lungsjukdom) - Psykogen
- Leversjukdom
25
MEDVETSLÖSHET: MIDAS - HUSK
* Meningit
* Intoxikation
* Diabeteskoma
* Andningsinsufficiens
* Subdural/Subarachblödning
* Herpesencephalit
* Uremi
* Sepsis/Status epilepticus
* Korsakoffs sjukdom
26
Diffdiagnoser MIDAS - HUSK:
* Meningit
* Intoxikation
* Diabeteskoma
* Andningsinsufficiens
* Subdural/Subarachblödning
* Herpesencephalit
* Uremi
* Sepsis/Status epilepticus
* Korsakoffs sjukdom
27
Vilka komponenter ingår i allmänstatus?
1) Vakenhetsgrad: Fullt vaken? Somnolent? Stupor? Coma? Nackstelhet? GCS/RLS?
2) Mentalt tillstånd: Är patienten orienterad till Person? Rum? Tid? Situation? (D.v.s. x4) Aggressiv? Slö? Dement? Alkohol/drogpåverkad?
3) Temperatur: Normaltemp: 36 - 37,8. Feber: ≥ 38
4) Andningspåverkan: Andningsfrekvens! Saturation? Dyspné? Stridor? Ronki? Auxillär andning? Normalt: 12-16/minut i vila
5) Cirkulationspåverkan: Inkompensationstecken - Dyspné? Cyanos?
Halsvenstas? Benödem?
6) Nutrition: Avmagrad? Underviktig? Normalviktig? Överviktig? 21.0-24.9: "Normalt" BMI
7) Hydrering: Torra munslemhinnor? Nedsatt hudturgor (=nedsatt spänstighet, tältning av huden). Cirkulatorisk påverkad?
28
Inspektion av munhåla och svalg?
- Läppar: Tumörer, munvinkelragader, ulcerationer
- Tänder: Egna? Sanerade? Protes?
- Gingivae (=tandkött): Gingivit (=tandköttsinflammation),
gingivahyperplasi
- Tunga: Intorkad? Rodnad? Svullnad? Beläggningar? Atrofisk? Glatt?
Blek?
- Gom, Gombågar, Tonsiller: Rodnad? Beläggningar? Vesikler?
- Bakre svalgvägg: Beläggningar? Rodnad? Tumörer?
29
Palpation av munhåla/svalg?
Palpera:
- Bimanuellt insidan av kinderna
- Insidan av nedre och övre läpp
- Munbotten
Vid palpation av insidan av kinderna kan utförsgången för gl. parotis hittas och vid tryck över gl. parotis kan sekret observeras komma från utförsgången.
Detsamma gäller för gl. submandibularis där utförsgången hittas vid roten av tungbandet. Vid spottstenar kan varaktigt sekret tryckas fram. Känn efter abnormaliteter såsom tumörer, spottstenar och ulcerationer.
30
Exempel på patologiska fynd i munhåla och svalg?
Torra slemhinnor - Dehydrering
Bleka slemhinnor och läppar - Anemi
Ilsket rött svalg/beläggningar - Infektion
Blå tunga/läppar. - Dålig central syresättning
31
Redogör för ytliga lymkörtlar som kan palperas:
Övre lymfkörtlar:
1 - Submandibulärt
2 - Submentalt
3 - Preaurikulärt
(4 - Postaurikulärt)
(5 - Occipitalt)
(6 - Framför trapezius)
7 - Vid sternocleido.
8 - I fossa supraclav.
(9 - I fossa infraclav.)
Nedre lymfkörtlar (palperas enbart om särskild misstanke
föreligger):
1 - I armvecket
2 - I axillen (ange: vid pectoralis, lateralt, centralt, subscapulärt)
3 – I ljumskar (ange i förhållande till lig. inguinale: ovan, nedom, utefter)
4 - I poplitea (knävecket)
32
Vid patologiska fynd hos lymfkörtlar beskrivs:
- Storlek i cm
- Lokalisation
- Förskjutbarhet (mot huden
och underlag)
- Konsistens
- Ömhet
- Yta (slät? knölig?)
33
Sjukdomar med enstaka svullna lymfkörtlar:
1) Lokal akut eller kronisk
infektion
2) Metastaserande cancer
3) Lymfom/Hodgkins
Sjukdom
34
Sjukdomar med generell svullnad av lymfkörtlar:
1) Lymfom/Kronisk lymfatisk leukemi
2) Virus: HIV, EBV, CMV
3) Bakterier: TBC, Syfilis
4) Toxoplasmos
5) Sarkoidos
6) Autoimmuna sjukdomar (ex. SLE, RA)
35
Vad är relevant vid inspektion av thyroidea?
Struma, samt symtom på hypo/hyperthyreos.
36
Symtom vid hypothyreos?
1) Viktuppgång
2) Trötthet
3) Ödem
4) Frusenhet
5) Förstoppning
6) Torr, kall Hud
7) Torrt hår
8) Demens
9) Grötigt tal
37
Symtom vid hyperthyreos:
1) Viktnedgång
2) Värmekänsla
3) Svettningar
4) Oro
5) Nervositet
6) Snabb tarmpassage
7) Takykardi
8) Trötthet
9) Tremor
10) Förmaksflimmer
38
Exempel på lokala patologiska fynd vid palpation/inspektion av thyroidea:
Diffust förstorad körtel: Graves thyreotoxikos
Ensidig knöl: autonomt nodulus (kan sällan palp), cancer
Flera knölar: toxisk multinodös struma, atoxisk struma
39
Inspektion vid hjärtstatus?
- Cyanos
- Halsvenstas
- Benödem
- Dyspne
Trycket i v jugularis interna motsvarar trycket i v cava superior och hö förmak. Ökat tryck gör att blodnivån i v jugularis stiger (=halsvenstas). Mäts genom att patienten ligger i 45º på britsen varav jugularis pulsen syns precis över nyckelbenet i normala fall. Om halsvenerna är stasade mer än 4 cm från klavikeln är det centrala ventrycket förhöjt.
40
Var hörs klaffarna bäst?
Aorta - I2dx
Pulmonalis - I2 sin
Mitralis - Apex
Trikuspidalis - I4-I5 parasternalt
41
Systoliska Blåsljud:
- Aortastenos
- Mitralisinsufficiens
42
Diastoliska Blåsljud:
- Aortainsufficiens
- Mitralisstenos
43
Kontinuerligt Blåsljud:
- Öppetstående ductus
arteriosus
44
Vad lyssnar man efter vid askultation av hjärtat?
Lyssna efter:
- Rytm (regelbunden/oregelbunden)
- Frekvens
- Blåsljud, bedöm:
o Läge i cykeln (systoliskt, diastoliskt, kontinuerligt)
o Lokalisation (Var det hörs och PM = var det hörs bäst)
o Fortledning
45
Vanliga orsaker till hyper och hypotoni:
* Hypotoni:
- Habituellt dvs patienten brukar ha lågt tryck
- Blodförlust
- Addisons sjukdom = binjurebarksvikt - Chock
* Hypertoni:
Okända - "Essentiell hypertoni" >90%
Renala - Njursjukdomar, njurartärstenos
Endokrina - Cushing, hyperaldosteronism
46
HUr mäts ortostatiskt tryck?
Ortostatiskt tryck
Mäts till exempel vid utredning om synkope. Utförande:
- Mät ett vanligt blodtryck liggande.
- Be patienten att resa sig och mät direkt i stående.
- Mät igen efter en minut.
- Mät en sista gång efter ~ tre minuter.
47
Ungefärliga gränser för hyper och hypotoni?
Ungefärliga gränser:
Hypertoni:
≥140/90 mmHg
Hypotoni:
Systoliskt tryck: <100 mmHg
48
Inspektion av lungorna:
Inspektion:
- Andningsfrekvens
- Cyanos
- Samtals-, vilo- eller ansträngningsdyspné
- Hosta
- Andningsbiljud (stridor, ronki)
- Asymmetri vid expansion av bröstkorgen
- Auxillär andning
49
Exempel på patologiska perkussionstoner:
Dämpning - Pleuravätska, Pneumoni, Tumör
Hypersonor - Pneumothorax, Emfysem
50
Beskriv askulation av lungorna:
Auskultation:
* Be patienten hosta några gånger innan du lyssnar vilket tar bort eventuella irrelevanta biljud. Patienten ska ta djupa andetag och andas ut genom munnen.
* Börja lyssna uppifrån från höger sida till vänster. En person som just rest sig från liggande kan naturligt ha enstaka rassel på lungbaserna.
* Jämför sidorna med avseende på ljudstyrka. Notera var eventuella biljud hörs bäst
51
Vilka typer av biljud finns det vid auskultation av lungorna?
* Expiratoriska biljud
* Inspiratoriska biljud
* Förändrad ljuddensitet
52
Vanligaste expiratoriska biljudet är vad och orsakas av vad?
Ronki
- KOL
- Astma
53
Vilka är inspiratoriska biljud finns det och vad orsakar dessa?
Rassel
- Vänstersidig svikt
- Pneumoni
- Fibros
Stridor
- Högt sittande hinder (larynx eller trachea)
54
Vad är den främsta typen av förändrad ljuddensitet som kan hittas vid auskultation av lungorna och vilka är de vanligaste orsakerna till detta?
Dämpade andningsljud
- Pleuravätska
- Emfysem
- Pneumothorax
- Mycket svår astma
55
Inspektion av buk:
Leta efter:
- Uppdriven (ascites, tumör)
- Operationsärr (fråga varför de opererats)
- Adipös
- Striae (kortison, graviditet, övervikt)
- Venteckning (kan vara tecken på levercirros)
- Spider nevi
- Undersök bråck genom att be patienten i stående läge att krysta. Vanligaste lokalisationerna är naveln och ljumsken men kan även ses i scrotum och över operationsärr.
56
Auskultation av buk?
Lyssna till höger strax nedom naveln i cirka 30 - 60
sekunder efter tarmljud. Oftast går det enbart att säga
ifall tarmljuden är livliga, normala eller upphävda.
Vid mekanisk ileus hörs metalliska tarmljud och vid
paralytisk ileus är det helt tyst (krävs lyssning i minst
2 minuter). Blåsljud ovan naveln kan vara ett tecken
på njurartärstenos
57
Perkussion av buk:
Perkutera i alla kvadranter. Titta på patientens ansikte för tecken på smärta. Vid ökad mängd gas i tarmarna hörs tympanistisk ton. Stum ton vid vätska eller fett. Vid måttlig ascitesvätska fås en tympanistisk ton centralt men dämpad på sidorna. Bekräfta fyndet genom att be pat. att lägga sig på sidan. Då blir det en tympanistisk ton uppåt och stum nedåt.
58
Palpation av buk:
Palpera systematisk i alla kvadranter och känn efter
resistenser och smärta. Om patienten har ont börja
långt bort från smärtan och rör dig försiktigt närmare.
Ytlig palpation:
- Defense (ofrivillig muskelspänning)
Djup palpation (understa handen avslappnad):
- Hepatomegali
- Splenomegali
- Bredökad aorta
- Resistenser
Testa även dunkömhet och släppömhet
59
Exempel på redovisning av normala fynd vid neurostatus:
* Högre cerebrala funktioner: Vaken, klar och orienterad. Ingen dysfasi eller dysartri. Kranialnerver: CN 2 - 12 undersöks utan anmärkning.
* Styrka: Armar-framåt-sträck utan anmärkning. God grov kraft proximalt och distalt i övre och nedre extremiteter.
* Motorik och koordination: Finger-näs, häl-knä, diadokokinesi och fingerspel utan anmärkning. Rombergs prövning utan falltendens. Normal gång för övrigt. Klarar tå- och hälgång. Normalt muskeltonus.
* Reflexer: Normala och sidlika senreflexer i nedre och övre extremiteter, Babinskis tecken saknas bilateralt.
* Sensibilitet: Uppges normal anamnestiskt / Normal sensibilitet för vasst och kyla i ansikte och distalt i samtliga extremiteter
60
Hematemes:
blodig kräkning
61
Hematochezi:
färskt blod i avföringen
62
Melena:
- svart avföring
63
Per Rektum:
* PR är enbart indicerat vid GI-blödning, anorektala symtom och misstänkt prostatasjukdom.
* Inspektion av analöppning
- Hemorrojder
- Fissurer
- Fistlar
* Palpation, Här vill du bedöma:
- Sfinkter tonus (be pat. knipa runt ditt finger)
- Ampulla recti (rotera fingret 360 grader)
- Prostatan (storlek, knölar och symmetri)
* Inspektera handsken efter palpation för att se om det finns blod eller slem i avföringen
