Synkope Flashcards Preview

Klinisk medicin 1 > Synkope > Flashcards

Flashcards in Synkope Deck (10)
Loading flashcards...
1

Vilka tre delar i utredningen är oftast tillräckliga för att diagnosticera synkope?

Anamnes, status och EKG!

2

Vad beror neurogen synkope på?

En reaktion via autonoma NS som leder till blodtrycksfall eller arytmier (asystoli, AV-block eller sinusbradykardi).

3

Neurogen synkope kan delas in i tre undergrupper beroende på utlösande orsak. Vilka är dessa?

Vasovagal: utlöses av rädsla, smärta eller plötslig uppresning.

Situationsutlöst: vid fysiologiska händelser som miktion, defekation, hosta, krystning, nysning, skratt, födointag m.m.

Sinus caroticus-medierad: beror på överkänslighet i baroreceptorerna i sinus caroticus. Utlöses typiskt av huvudrörelser eller tryck mot halsen.

4

Vilka "prodomalsymptom" kan förekomma vid en neurogen synkope?

Yrsel, svettning, illamående, blekhet, blixtrande eller svartnande för ögonen.

5

Vilka symptom är vanliga efter en neurogen synkope?

Illamående, kräkning, blekhet och köldkänsla.

6

En patient har återkommande synkope och symptom som yrsel och "presynkope" vid uppresning. Vilken typ av synkope rör det sig förmodligen om?

Ortostatisk synkope.

7

Hur definieras ortostatisk hypotension?

Blodtrycksfall i upprätt läge med >20mmHg systoliskt, >10mmHg diastoliskt eller fall till <90mmHg.

8

Vilka orsaker kan finnas till ortostatisk synkope?

Sviktande funktion i autonoma NS.

Läkemedel eller droger. Ex. alkohol, antihypertensiva, diuretika, neuroleptika eller antidepressiva.

Hypovolemi p.g.a. blödning, vätskeförlust m.m.

9

Primär eller sekundär dysfunktion i autonoma NS kan leda till ortostatisk synkope. Vilka är dessa sjukdomar?

Primär autonom dysfunktion: Parkinsons, annan neurologisk sjukdom.

Sekundär autonom dysfunktion: Diabetes, amyloidos, uremi eller ryggmärgsskada.

10

Vilka olika kardiovaskulära tillstånd kan ge upphov till kardiell synkope?

Arytmi: Antingen bradykardi (pg.a. sjuk sinusknuta, höggradigt AV-block eller pacemakerdysfunktion). eller takykardi. Båda dessa kan vara läkemedelsutlösta, då av betablockad, annan antiarytmika eller läkemedel som påverkar QT-tiden.

Strukturell hjärtsjukdom: Klaffsjukdom, ischemisk hjärtsjukdom, hypertrofisk kardiomyopati eller hjärttamponad.

Lungemboli.
Aortadissektion.
Pulmonell hypertension.