Tenta Nummer 2 Flashcards Preview

Anestesiologi > Tenta Nummer 2 > Flashcards

Flashcards in Tenta Nummer 2 Deck (180)
Loading flashcards...
1
Q

Vad är skillnaden på a-fibrer och c-fibrer?

A

Afibrer är myeliniserade och leder därmed smärtimpulserna snabbare.
C-fibrer är omyeliniserade och leder därmed smärtimpulserna långsammare.

2
Q

I vilka nervfibrer leds smärta?

A

A-deltafibrer och C-fibrer

3
Q

I vilka nervfibrer leds tryck och beröring?

A

A-alfa och A-betafibrer

4
Q

Vilka patofysiologiska anledningar finns att behandla akut smärta?

A

Lungfunktionen; smärta ger snabb ytlig andning vilket kan ge atelektaser, dålig syresättning, pneumoni
Kardiovaskulära effekter; man blir takykard och hyperton av smärta, syrekrävande, risk för stroke!
Mag-tarmsystemet; det avstannar

5
Q

Vad kan man göra pre, per och postoperativt för att förhindra bestående postop-smärta?

A

Pre; titta på pågående smärtlindring. Är patienten stressad, orolig? Postop smärtlindring påbörjas preop!
Per; bra analgesi, minimera invasiva ingrepp, nervsparande kirurgi, minimera tiden för om (pga op-läget)
Post; kommunicera med patienten, VAS

6
Q

Vad är PCA?

A

Patient controlled analgesia. Smärtpump.

7
Q

Vad är polyfarmaci och vad vill man uppnå med det?

A

Man kombinerar flera lkm för att få en additiv effekt, för att kunna sänka doserna och därmed sänka biverkningarna. Påverkar olika receptorsystem.

8
Q

Vad gör prostaglandiner och varför har de en viktig del i smärtsystemet?

A

Prostaglandiner bildas vid vävnadsskada och ger smärta och inflammation, de sänker smärttröskeln i nociceptorer så att man blir mer känslig. Om man hämmar syntesen av prostaglandiner och sänker förekomsten av dessa får man mindre smärta. Det gör NSAID

9
Q

Vad är NNT?

A

Number needed to treat.
Ett värde för analgetikas effekt.
Hur många personer behöver jag behandla med rekommenderad dos för att 50% ska få förväntad effekt. Ju lägre NNT desto bättre analgetisk effekt.

10
Q

Vad är nedåtgående smärtbanors funktion? Vad påverkas de av?

A

Att bromsa smärtsignaler. Påverkas av tex serotonin och adrenalin.

11
Q

Vilken är den mest potenta opioiden?

A

Sufentanil

12
Q

Vad är nackdel med kodein?

A

Det omvandlas till morfin i kroppen men vissa omvandlar bättre än andra, därför är det svårt att veta hur mkt morfin man fått i sig.

13
Q

Abstinenssymtom opioider?

A
Svettning
Agitation
Takykardi
Illamående 
Dilaterade pupiller
14
Q

Vilka olika former av lokalanestesi finns?

A

Lokal ytanestesi (hud, näsa, larynx, uretra…)
Lokal infiltration (i sårkanter, vid tandbehandling)
Perifer nervblockad
Intravenös regional anestesi (vid op perifert på arm eller ben)
Central blockad (spinal eller epidural)

15
Q

Hur verkar lokalanestetika?

A

De påverkar (täpper igen) natriumkanalen i cellmembranet och hindrar depolariseringen och därmed även ledningen av nervimpulser. Bromsar då aktionspotentialen. Detta leder till en reversibel blockad av impulsernas fortledning kring den perifera eller centrala nervstrukturen där man placerat lokalbedövningen.

16
Q

Vad är skillnad på plexusblockad och perifer blockad?

A

Vid perifer nervblockad blockerar/bedövar man enstaka nerv.

Vid plexusblockad går man in och blockerar där flera nerver sitter ihop.

17
Q

Vad är skillnad på isobar och hyperbar lösning? Vilket lkm gäller detta?

A

Bupivakain (marcain)
Kan antingen vara en isobar (plain) lösning som har samma vikt som spinalvätskan och fördelar sig bilateralt.
Kan också vara hyperbar (tung) som har tillsats av glukos vilket gör den tyngre än spinalvätskan. Lösningen lägger sig då på den lägsta punkten och ger en blockad som påverkas av patientens kroppsställning.
Hyperbar lösning ger säkrare distribution men effekten är kortare än vid isobar lösning.

18
Q

Varför tillsätter man adrenalin till lokalanestetika?

A

Eftersom det är kärlsammandragande minskar genomblödningen i anestesiområdet och effekten av medlet varar längre.
Kontraindicerat vid hjärtsjukdom!
Får ej användas i fingrar, tår eller örsnibbar pga risk för nekros.

19
Q

Vilka biverkningar kan lokalanestetika ha?

A

Allergiska reaktioner.
Vagala reaktioner.
Reaktion på adrenalintillsatsen.
Överdosering eller att man råkar ge det iv. Risk för systemtoxicitet!

20
Q

Hur verkar intralipid och när ges det?

A

Vid allvarlig kardiell eller systemtoxisk påverkan vid reaktion på lokalanestetika. Det binder till molekylerna i lokalanestetikan så att plasmakoncentrationen reduceras.

21
Q

Skillnad spinal/epidural blockad?

A

Spinala blockaden läggs inne i spinalkanalen, i likvor. Ges som ”single shot” alltså endast en dos som sedan fördelar sig neråt och bedövar nedåt. Används vid kirurgi nedanför naveln.
Epiduralblockaden läggs i epiduralrummet genom en kvarliggande kateter. Medlet sprids både uppåt och neråt. Viss beröringskänsel och muskelkraft behålls och därför används det mkt inom obstetrik.

22
Q

Risker med spinalanestesi?

A

Hypotoni och bradykardi om distributionen når de torakala segmenten. ”Bedövning av sympatikus”
Postspinal huvudvärk.
Total spinalblockad om anestesimedlet når centrala segment.
Blödningsrisk, spinalt hematom! Därför viktigt att kolla PK
Infektionsrisken

23
Q

Risker med epiduralanestesi?

A

Liknande som vid spinal.
Risk för intravasal eller spinal injektion (därför ges ofta testdos).
Risk för epiduralt hematom

24
Q

Kontraindikationer spinalanestesi?

A
Koagulationsrubbningar
Hudinfektion i ryggområdet
Bakteriemi
Allvarlig hypovolemi
Ökat intrakraniellt tryck
Allergi mot la

Progredierande neurologiska sjukdomar
Aortastenos

25
Q

Vilka lokalanestetika används till spinal/eda?

A

Spinal: oftast bupivakain (marcain). Tung eller plain.
Eda: oftast ropivakain (narop).

26
Q

Vilket lokalanestetika är kortverkande och används ofta vid mindre kirurgiska ingrepp?

A

Lidokain (xylocain)

27
Q

När används intravenös regional anestesi?

A

Vid kortvarig kirurgi (typ upp till en timme) på arm eller ben. Man blodtömmer kroppsdelen och injicerar lidokain (xylocain) i blodtomt område nära där man ska operera.

28
Q

Hur går man tillväga vid perifer blockad?

A

Man letar upp en nerv med ultraljud tex och bedövar den selektivt. Oftast använda ropivacain (narop) men det funkar med de andra också.

29
Q

Fördelar med perifer blockad?

A

Möjlighet till mer begränsad utredning, typ ett ben eller en del av benet
Minskat behov av KAD
Minimal risk för hemodynamisk påverkan
Mindre risk generellt för allvarliga komplikationer
Mindre behov av övervakning

30
Q

Fördelar med gasanestesi (sevofluran)?

A
  • Bättre bibehållen spontanandning vid medvetslöshet än med propofol vilket är bra att utnyttja både vid sövning och väckning.
  • Vi kan vara säkra på att pat får i sig narkosmedlet i och med att man kan mäta gaskonc i endtidal luft.
  • Kan även induceras med vilket är bra tex vid barn eller när det är svårt att få in en infart
  • lättstyrt
31
Q

Vad innebär MAC?

A

Ett värde för hur gott man sover på gasen.
MAC 1.0 är den endtidala gaskoncentrationen (%) där 50% av patienterna ligger still vid kirurgisk stimuli. Det är ett indexerat värde när man bara kör gas utan opioid och då vill man ju ha ett högre värde än 1.
I kombination med opioid kan man ligga lägre;
Gas + fentanyl mål-MAC ~1,4
Gas + utlova mål-MAC ~0,7

32
Q

Vad ställer vi in och läser av vid manuell metod i gasanestesin?

A

Vi ställer in gaskoncentration i % och justerar färskgasflödet, från ca 6 l/minut i induktion till ca 3 l/minut underhåll
Vi läser av endtidal koncentration och beräknat MAC och justerar tillförseln efter det.

33
Q

Vad påverkas MAC av?

A

Ålder, stress, kroppstemperatur (högre vid feber), lägre hos gravida, samtlig användning av opioider (gas och opioid potentierar varandra), premedicinering och hypnotika har additiv effekt på gaserna alltså lägre MAC krävs för sömn

34
Q

Nackdelar gasanestesi?

A
  • Längre kvarstående effekt postop med sedering, illamående, konfusion, ”hangover”.
  • kan ej användas på icke fastande patient som induktion
  • miljöaspekten
35
Q

Kontraindikationer gasanestesi?

A

Absoluta: malign hypertermi och ingrepp med stora läckage i andningscirkeln tex luftvägsingrepp
Relativa: muskeldystrofi pga samsjuklighet med malign hypertermi

36
Q

Fördelar/nackdelar kombinationen sevofluran och fentanyl?

A

+ bäst beprövade kombinationen, hyfsat tryckstabil narkos, ofta lugna väckningar med sovande pat som andas bra, kan ofta hitta spontanandning som inte kräver muskelrelax, ger bra kontroll på behov av smärtlindring

  • problem med postopsedering och illamående, fentanyl ges som intermittenta injektioner så man måste komma ihåg det
37
Q

Induktionsdos och underhållsdos fentanyl?

A

Induktion: 0,2-0,3 mikrogram/kg

Underhåll: 25 mikrogram var 40:e minut (?)

38
Q

Fördelar och nackdelar sevofluran och ultiva?

A

+ tung narkos som är bra tex vid neurokirurgi där pat måste ligga helt stilla, men ändå lättstyrd och pat vaknar hyfsat fort
- tung narkos som påverkar blodtrycket kraftigt, ofta NA-behov, kräver en bra smärtlindringsplan postop

39
Q

Hur kan man gå tillväga vid induktion på gas och när passar det?
Vad är förutsättningarna för att det ska fungera?

A

Vanligast på barn.
Antingen 8% sevo och resten syrgas eller 50% lustgas först för att få en lugnare patient men det tar längre tid.
Patienten måste kunna andas ner gasen själv.

40
Q

Fördelar iv anestesi med propofol?

A
  • Hämmar reflexer i svalg och larynx, därför kan man manipulera luftvägarna och svalg utan relax, tex larynxmask (men ej intubera utan relax eller högdos opioid)
  • Ger en något ytligare anestesi än med gas
  • Snabbt uppvaknande, minskat illamående och därför idealiskt för dagkirurgi
41
Q

Nackdelar iv anestesi med propofol?

A
  • Ingen av metoderna mäter koncentrationen av lkm i patienten som gas gör, allt är egentligen beräknade värden
  • Kräver god kontroll av anestesidjup och kräver fungerande infarter som man måste ha koll på
  • (anafylaxi)
  • Vissa patienter kan ha kraftigt dålig nedbrytning tex de som står på epilepsimedicin
42
Q

Vilka enheter ställer vi in vid TIVA?

A

Vi ställer in patientens vikt och läkemedlets koncentration. Ställer in doserna i mg/kg/h och tiden för induktion och underhåll.
Sen sänker vi doserna manuellt under ingreppet för att kompensera för context sensitive halftime (trappstegsmodellen)

43
Q

Vad ställer vi in vid TCI?

A

Kön, ålder, vikt, längd och lkm-koncentration. Önskad målkoncentration i mg/ml. Detta är målkoncentrationen vid målorganet som antingen är effektorganet (hjärnan) eller plasma.
Sen justerar vi dosen beroende på kirurgiskt stimuli.

44
Q

Vad betyder cet/ce?

A

Cet: koncentrationen vid effektorganet, det vi ställer in att vi vill ha som målvärde
Ce: beräknad koncentration effektorganet. Det vi kollar på tex när pat håller på att vakna. Den koncentration pumpen tror att vi har i effektorganet just nu.

45
Q

Vad är distributionsvolym och hur beräknas det?

A

Ett mått på läkemedlets fördelning i kroppen. Beräknas genom den mängd läkemedel som tillförts dividerat med uppmätt plasmakoncentration. Och när de tillförda läkemedlet fördelas till vävnader och målorgan kommer ju konc i plasma att bli lägre och därmed blir distributionsvolymen högre. Så ett högt värde betyder att läkemedlet fördelas i stor grad till kroppens vävnader. Tex propofol. De fettlösliga läkemedlena har hög distributionsvolym.

46
Q

Vad är v1, v2 och v3 när vi snackar distribution?

A

V1 är den centrala volymen som tar emot läkemedlet, oftast plasma.
V2 är den perifera volym som når jämvikt med plasma snabbast och man tänker det ofta som blodrika organ tex muskler
V3 är den andra perifera volymen och man tänker det ofta som de blodfattigare, fettrika vävnaderna

47
Q

Vad är halveringstid?

A

Ett mått på hur länge ett lkm finns kvar i kroppen. En halveringstid är den tiden det tar för koncentrationen av lkm plasma att sjunka till hälften.

48
Q

Vad är context sensitive halftime?

A

Ett begrepp som beskriver hur läkemedlets halveringstid påverkas av hur länge infusionen pågått.
Ett bra lkm för anestesi är ju då ett lkm vars halveringstid inte ökar med infusionstiden och som då har ett konstant context sensitive halftime, tex ultiva

49
Q

Skillnad fentanyl/remifentanil när de gäller context sensitive halftime?

A

Remis är konstant, som en rak linje.
Fentanyl är tvärtom, pekar nästan spikrakt uppåt (dock ok första timmen).
Därför ges ju inte fentanyl som infusion

50
Q

Skillnader på tci- modellerna schnider och marsch?

A
  • Marsch har plasma som målorgan (cpt), schnider har hjärna som effektorganet (cet).
  • marsch använder totalvikt, schnider räknar ut LBM
  • marsch har större induktion och därför bättre för yngre
  • ce vid medvetslöshet/återfått medvetande stämmer något bättre vid marsch
51
Q

Fördelar och nackdelar med TIVA-mode?

A

+ det är alltid samma oavsett pumpmärke, något att falla tillbaka på vid tekniskt krångel, större kontroll över induktionen, lättare att kombinera med injektioner och bolusar; man kan ge bredvid pumpen tex inducera för hand
- risk att glömma eller underskatta nedtrappningen, risk att underskatta bolusar under ingreppet, de kan missas vid tex kaffeavlösningar

52
Q

Fördelar och nackdelar med tci?

A

+ pumpen håller reda på hur mkt man gett och kompenserar för toppar och dalar tex när man byter spruta och det tar lite tid, många av modellerna hjälper till med beräkningar av tex lbm, läkemedelssparande
- man måste förstå den modell man jobbar med

53
Q

Standarddos propofol induktion och underhåll vid TIVA?

A

Induktion: 1-3 mg/kg

Underhåll: 1,5-5 mg/kg/h.

54
Q

Standarddos propofol tci marsch?

A

Induktion: 4 mikrogram/ml

Underhåll: 2-3 mikrogram/ml

55
Q

Standarddos rapifen TIVA?

A

Induktion: 0,01-0,02 mg/kg

Underhåll: 30 mikrogram/kg/h det är ju 0,03 mg

56
Q

Standarddos ultiva tci minto?

A

Induktion: 6 nanogram/ml

Underhåll: 3-15 nanogram/ml

57
Q

Propofol och ultiva fördelar och nackdelar?

A

+ lätt styrbart, bra synergieffekt och låg lkmkonc krävs, bra dagkirurgisk narkosform
- kräver en bra smärtlindringsplan, vakenhet och andning följer varandra tätt och det är svårt att hitta fönster med spontanandning i medvetslöshet och när man väcker måste man få kontakt med pat o hen måste dra ett andetag innan man drar tuben/lma

58
Q

Fördelar och nackdelar propofol och rapifen?

A

+ ger viss postop smärtlindring, fungerar bra att hålla spontanandning ffa på barn men går även med vuxna. Rapifen kan ges innan propofol till skillnad från ultiva. Ger mindre cirk påverkan än ultiva.
- rapifen ackumuleras vid långvarig infusion och därför måste man stänga av infusionen ca 40 min innan operationen är slut

59
Q

Hur skiljer sig anatomin i luftvägarna hos barn från vuxna?

A

Barn har trång näsa, stor tunga, mjuk munbotten, larynx är högt belägen, de kan ha lösa tänder, trachea är mjuk och kort, de har liten luftvägsradie

60
Q

Varför är det viktigt att ta hänsyn till att barn har mjuk munbotten och mjukare strukturer?

A

Om man klämmer åt från utsidan kan man lättare trycka åt strukturerna och orsaka att man trycker åt luftvägarna

61
Q

Varför tål barnen apné en kortare tid än vuxna?

A

De har mindre reserver (färre alveoler), högt energibehov och hög syrgaskonsumtion, andas snabbare. De minsta barnen lönar det sig inte ens att preoxygenera.

62
Q

Vad är blodvolymen hos barn under ett år?

A

85 ml/kg

63
Q

Vad är blodvolymen hos barn 1-2 år?

A

80 ml/kg

64
Q

Vad är blodvolymen hos barn över 2 år och vuxna?

A

75 ml/kg

65
Q

Vid hur stor blodförlust hos barn brukar man börja följa hb och överväga transfusion?

A

Vid förlust över 20% av blodvolymen. Hos en 6 mån som väger 10 kg blir blodvolymen 850 ml och där är det alltså vid förluster över 70 ml

66
Q

Varför används rapifen mer än ultiva på barn?

A

Hos barn eftersträvar man inte den snabba effekten som ultiva har. De vaknar för snabbt och det vill man inte.

67
Q

Vad används ofta på provedursmärta hos barn?

A

Lustgas, 50% lustgas 50% syrgas

68
Q

Vad är det viktigaste för att undvika Ponv hos barn?

A

Att undvika opioider i de längsta.

Barn har mindre ponv än vuxna

69
Q

Varför är det vanligt att ge Calcium inom barnanestesin?

A

Calcium är hjärtmuskelns energikälla och barn har inte såna depåer av Calcium som vuxna har. Det ges vid blodtrycksfall och ofta vid blodtransfusioner. Hjärtats slagkraft blir bättre och blodet tömmer sig bättre, pulsen och blodtrycket går ner

70
Q

Vanligaste katekolaminen att ge barn?

A

Dopamin. Har dosberoende egenskaper på alfa, beta och dopaminreceptorer.

71
Q

Till vilka barn brukar man använda milrinon och vad är det?

A

Till barn som hjärtopererats. Det ökar mängden Calcium. Ett inotropt lkm som minskar vasokonstriktionen

72
Q

Hur induceras oftast barn? När funkar ej det och vad kan man då göra istället?

A

Med propofol. Tjocka små barn det är svårt att sätta nål på eller av andra anledningar svårt maksinduceras eller i i få fall kan de få sovsvans.

73
Q

Vad är sovsvans?

A

Att ge induktionsmedel rektalt. Ketanest+midazolam eller pentotal.

74
Q

Vad är cerebral oximetri och när används det?

A

Ett pox-plåster på pannan när vanlig pox ej funkar till exempel vid hjärtoperationer

75
Q

Vad är vanligaste anestesiformen till barn under ett år?

A

Gas, pga att det är mer beprövat

76
Q

Propofoldosering till barn?

A

Högre dos per kg än hos vuxna.
Induktion: 2-4 mg/kg
Underhåll: 15 mg/kg/h första 10 min, trappsteg ner till 8-10 mg/kg/h

77
Q

Rapifen-dosering till barn?

A

Induktion: 10-30 mikrogam/kg

Underhåll: 10-30 mikrogram/kg/h

78
Q

Hur ska man undvika smärta vid administration av propofol?

A

Liten nål i stort kärl
Xylocaintillsats
Opioid först(ej remi)
Långsam injektion

79
Q

Hur undvika awareness?

A

Ge tillräckligt med lkm
Ha koll på hjärtfrekvensen (både ner och upp)
Undvik muskelrelax
Ha koll på nålen!

80
Q

Vad är e.d (emergence delirium)? Är det vanligare vid någon anestesiform?

A

Vanligare vid gasanestesi.

Barn som vill klättra ur sängen, är känsliga för alla stimuli, får ingen kontakt med dem

81
Q

Fördelar med regionanestesi hos barn?

A

Lättare anestesi kan ges med minskade komplikationer postop.

Bättre smärtlindring postop.

82
Q

Vad är sacralanestesi?

A

En form av epidurlanestesi där man når epiduralrummet genom att gå in nerifrån sacralen istället. Kan ges både som engångsdos och kvarliggande kateter.

83
Q

Varför är spinalanestesi ovanligt på barn?

A

Durasäcken är tunnare på barn och rikt vaskulariserad. Lkm tas då upp fortare och bedövningen verkar kortare tid än hos vuxna.

84
Q

Skillnad anatomin i spinalkanalen barn vs vuxna?

A

Ryggmärgen når längre ner på barn

än vuxna. Längre ner ju yngre barn

85
Q

När brukar man använda sacralanestesi?

A

Vid smärtsamma kirurgiska ingrepp i underlivet hos barn, vid bråckkirurgi hos små barn.
Som kvarliggande kateter på bukingrepp och även thorakala ingrepp, då bör barnen vara över 3 mån.

86
Q

Varför är barn mkt mindre känsliga för epiduralens blodtryckssänkning än vuxna?

A

Barn är redan så dilaterade i kärlen.

87
Q

Vad är bromage-skala?

A

Benrörlighet som man testar hos barn som har EDA. från 0-3 från att inte ha nån blockad av benet alls till att inte kunna röra knä eller fot

88
Q

Hur länge kan man ha kvar en eda och sacral eda?

A

Vanlig max 72 timmar, sacral max 48 timmar

89
Q

Att tänka på när någon har en EDA?

A
  • Ej fragmin tio Tim före/efter
  • Inga koagulationsrubbningar medicinska tex waran
  • infektionsrisk, byt helst inte förband
  • Risk för urinstämma, alltid KAD!
  • Decubitusprofylax
  • Möt med annan smärtbehandling när eda avslutas
90
Q

Vad ska man vara rädd för vid EDA?

A
  • Att kateterspetsen hamnar i ett blodkärl
  • Att kateterspetsen hamnar intraduralt (leder ev till totalspinal)
  • Epidural blödning
  • Infektion med epidural abscess
91
Q

Vanliga komplikationer vid EDA?

A
  • Högt tryck i pumpen som då larmar. Kan bero på tex knick på slangen, fel läge
  • Läckage av bedövningsmedel vid insticksställe, ofta kan katetern då vara på väg ut
  • Att bakteriefiltret lossnar
92
Q

Vad beror cirkulations- och respirationsstillestånd hos barn oftast på?

A

Hypoxi (som i sin tur kan bero av mkt)

93
Q

Vilken kroppsställning ska barnet ha när man intuberar?

A

Huvudet bakåtböjt och hakan framåt, uppåt. Sniffing position. Det ska bli en rak linje ner till trachea, är huvudet hängande för mkt bakåt blir det ej rakt. Använd rakt blad på laryngoskopet till de minsta, insynen blir bättre med det.

94
Q

Var palperas puls bäst?

A

I armvecket/armhålan eller i ljumsken.

95
Q

Hur mkt volymtillförsel ska man prova med initialt till cirkulatoriskt instabilt barn?

A

20 ml/kg

96
Q

Vad står abc(de) för?

A

Airway
Breathing
Cirkulation
Disability (neurologi: huvudvärk, kramper, pupiller, svaghet, medvetandepåverkan, reflexer…..)
Exposure (kroppens utsida: klåda, svullna läppar, petekier, utslag, ödem, urtikaria)

97
Q

Vad ska man tänka på vid pvk-sättning på barn?

A
Noggranna förberedelser
Lugn och ro i rummet
Emla på tre ställen
Välj kärl noggrant!
Förstick huden
Välj rätt nål (inte för stor!)
Enhandsteknik!
Ev ultraljud
98
Q

Vilka är de vanligaste venerna att sätta cvk i?

A

V. Jugularis
V. Subclavia
V. Femoralis

99
Q

Vad är viktigt vid skötseln av en cvk?

A

Rutiner! Spola den som man ska, sprita och låta lufttorka, byta proppar när man använt den m.m.

100
Q

När och hur ska en cvk spolas?

A

Var sjunde dag för vilande cvk, och före och efter användning.
Spolas med minst 20-40 ml nacl i sprutor som är minst 10 ml stora. Med pulserande teknik, 2 ml åt gången.

101
Q

Vad är skillnaden på stabil och instabil angina?

A

Stabil angina svarar pa behandling til akillnad fran instabil

102
Q

Varför har man (och ffa hjärtsjuka patienter) ökad risk för hjärtinfarkt vid anestesi?

A

Vid anestesi sjunker blodtrycket och det blir försämrad genomblödning till hjärtmuskeln. Förträngda kranskärl har liten förmåga att utvidgas för att öka blodflödet till hjärtat och hypoxi kan uppstå. Kranskärlen försörjs med blod i huvudsak vid diastole, takykardi ger kortare diastole och därmed minskad koronar perfusion med risk för utveckling av hjärtinfarkt.

103
Q

När är risken för en reinfarkt högst?

A

För patienter som haft en hjärtinfarkt senaste tre månaderna; 30% risk.

104
Q

När är risken för reinfarkt måttlig (15%)?

A

För patienter som haft en infarkt 3-6 mån preop.

105
Q

När är risken för reinfarkt låg (5%)? Finns andra risker kvar?

A

När det gått 6 mån sen infarkten.

106
Q

Varför vill man undvika takykardi ffa på hjärtsjuka patienter under anestesi (och postop)?

A

Takykardi ger kortare diastole och kranskärlen blodförsörjs ffa vid diastole. Därmed får kranskärlen minskad perfusion vid takykardi och risk för hjärtinfarkt.

107
Q

Hur högt blodtryck måste behandlas innan op? Vid vilket blodtryck görs endast kirurgi på vital indikation?

A

Om man har ett diastoliskt blodtryck på över 110mmHg ska det behandlas preop.
Vid diastoliskt blodtryck över 115mmHg görs endas kirurgi på vital indikation.

108
Q

Varför krävs ett högre blodtryck perop hos patienter med hypertoni?

A

Kroppen har vant sig vid ett högt blodtryck och därför behövs ett högre blodtryck under anestesi för att säkerställa perfusionen av vitala organ. De får även lättare blodtryckssvängningar och har färre möjligheter att kompensera för dessa förändringar pga mindre elasticitet i kärlen.
Man vill inte att hypertoniker faller mer än 20% i tryck från det preoperativa blodtrycket.

109
Q

Varför vill man sänka/normalisera blodtrycket under anestesi?

A
  • Minska myokardiets syrgaskonsumtion. Motståndet i kärlen och afterload är högt yvid hypertoni och då måste hjärtat jobba mer vilket är syrgaskrävande.
  • Minska risken för perop blödning
  • Minska trycket i speciella områden i kärlen tex vid kärlkirurgi och neurokirurgi (aneurysm)
  • Minska risken för anastomosläckage vid kärlkirurgi
110
Q

Varför är det extra viktigt att sänka blodtrycket vid neurokirurgi och kärlkirurgi?

A

Man vill inte ha ett högt tryck när man tex opererar ett aneurysm eller gör anastomoser. Risk för läckage och blödningar/rupturer

111
Q

Vad är blandvenös saturation (SvO2) ett mått på?

A

Möter hur mkt syrgas som finns i blodet när det gått ett varv i kroppen och visar alltså hur mkt syrgas som gått åt. Ett normalt värde är 75%, alltså använder kroppen bara 25% på ett varv och därför finns det goda marginaler för ansträngning och ökat syrgasbehov (hos friska).

112
Q

Vad är anledningar till minskad syrgastillförsel till myokardiet?

A
  • Minskat koronart blodflöde (pga minskat blodtryck i aortabågen, lågt diastoliskt tryck ger lågt tryck i aortabågen)
  • Takykardi
  • Ökat preload, vilket gör att hjärtmuskeln jobbar hårdare, koronarkärlen får sämre utspänning/dilatation och sämre flöde
  • Hypokapne ger vasospasm i koronarkärlen och sämre flöde
  • Minskad syrgasleverans i blodet pga anemi eller hypoxi
113
Q

Vad är preload?

A

Hur uttöjt myokardiet kan bli i slutet av diastole, det är när hjärtat förbereder sig för att pumpa ut blodet. Ett ökat preload ger ökad slagvolym.
Tänk ballong: ju mer luft du blåser in desto större blir uttänjningen av ballongen

114
Q

Vad är afterload?

A

Mängden motstånd hjärtat måste jobba mot för att kunna öppna aortaklaffen och trycka ut blodet i cirkulationen.
Tänk ballong: afterload är knuten i änden av ballongen, för att få ut luften måste ballongen jobba mot knuten

115
Q

Var sitter mitralisklaffen?

A

Mellan vänster förmak och vänster kammare.

116
Q

Var sitter aortaklaffen?

A

Mellan vänster kammare och aorta.

117
Q

Vad är signifikant mitralisstenos?

A

När det är trängre än 1,5 cm2.

118
Q

Vad är signifikant aortastenos?

A

När det är trängre än 0,6 cm2.

119
Q

Vad händer vid mitralisstenos?

A
  • Vänster förmak blir dilaterat och det blir ökat tryck där
  • Högt tryck i lungartärer vilket leder till pulmonell hypertension och sekundär högersvikt
  • Minskning av slagvolym pga att mindre blod kommer till vänster kammare
  • vanligt med embolier i vänster kammare!!
120
Q

Vad händer vis aortastenos?

A
  • Aortabågen blir förstorad och skadad, nästan som ett aneurysm, pga det höga trycket och höga flöden
  • Begränsad mängd blod kommer genom den förträngda klaffen och ut i kroppen och cirkulationen är viktig att hålla igång
  • Vänster kammare blir förstorad (vänsterkammarsvikt)
121
Q

Symtom vid mitralisstenos?

A

Dyspne ffa nattetid
Hosta
Hjärtklappning (FF)
Hemoptys pga att små blodkärl spricker pga högt tryck i lungkärlen

122
Q

Symtom vid aortastenos?

A

Brsm
Andfåddhet vid ansträngning
Svimning och yrsel pga dålig perfusion i hjärta och hjärna. Detta är ett sent och allvarligt symtom

123
Q

Diagnos mitralisstenos

A
Blåsljud
Förstorad vänster förmak på rtg
FF vanligt pga det förstorade förmaket
Dubbelpucklig p-våg på EKG
UCG
124
Q

Diagnos aortastenos

A

Blåsljud upp i karotiderna
Rtg visa normalstort hjärta men förstorad aortabåge
Vänsterkammarhypertrofi på EKG
UCG

125
Q

Risker inför anestesi vid mitralisstenos?

A

Pat kan få akut lungödem pga det höga trycket i lungkärlen.
Risk för akut pulmonell kris med högersvikt
Ofta kraftigt dehydrerade. Pga det förstorade förmaket kan hjärtat tro att det är pga för mkt vätska och svarar genom att utsöndra mer vätska

126
Q

Risker inför anestesi vid aortastenos?

A

Om stenosen är så allvarlig att patienten har symtom i form av svimning och yrsel är det en högrisk-patient för anestesi. Om de är symtomfria klarar de oftast anestesi bra.

127
Q

Vad ska man tänka på när man söver en patient med mitralisstenos?

A
  • Försök behålla SR.
  • Hjärtfrekvensen ska hållas låg, då får hjärtat mer tid att fylla vänster kammare
  • Betablockerare bra att ge
  • Undvik acidos och hypoxi då detta ger pulmonell hypertension vilket pat redan har
128
Q

Vad ska man tänka på när man söver en patient med aortastenos?

A
  • Försök hålla SR.
  • Pat ska vara välfylld
  • hjärtfrekvensen ska vara åt det snabba hållet. Bradykardi kan leda till minskad CO, begränsad mängd blod kommer redan genom aortaklaffen och vi måste hålla igång cirkulationen.
  • Aldrig vasodilatation! Måste hålla ett högt diastoliskt tryck i aortabågen för att få koronar perfusion!
  • Får aldrig ge en spinal!!
129
Q

Vad händer vid mitralisinsufficiens?

A

Blod läcker tillbaka till vänster förmak från vänster kammare. Det blir en volymbelastning på vänster förmak. Vänster kammare får ökat volymsarbete eftersom typ hälften av det kammaren skickar ut kommer tillbaka igen. Så småningom blir det även tryckbelastning för förmaket.

130
Q

Vad händer vid aortainsufficiens?

A
  • Blod läcker tillbaka till vänster kammare från aortabågen och vänster kammare blir volymbelastad.
  • vänster kammare blir då dilaterad och förstorad
  • Slagvolymen ökar, men typ hälften av det hjärtat slagit ut kommer tillbaka
  • Ökat pulstryck. Högt systoliskt och lågt diastoliskt pulstryck.
  • Ökade pulsationer i aorta och perifera artärer ”hjärtat i halsgropen”
131
Q

Symtom på mitralisinsufficiens?

A

Förvånansvärt lite symtom (vid kronisk insufficiens).
FF pga förstorat förmak.
Dyspne och trötthet är ett sent symtom.

132
Q

Symtom på aortainsufficiens?

A

Få symtom så länge vänster kammare kompenserar.

Andfåddhet vid ansträngning, besvärande artärpulsationer

133
Q

Diagnos mitralisinsufficiens?

A

Blåsljud (svagare än vid stenos)
Förstorat vänster förmak o kammare på rtg
Vänsterkammarhypertrofi på EKG
FF hos 50%
UCG ger diagnos men visar ett falskt högt EF. Eftersom mkt blod slussas ut blir ef högt men hälften kommer ju tillbaka igen.

134
Q

Diagnos aortainsufficiens?

A

Blåsljud som är svårt att höra
Förstorad vä kammare på rtg
Vänsterställd elaxel och vänsterkammarhypertrofi på EKG
UCG

135
Q

Vad ska man tänka på när man söver en patient med mitralisinsufficiens?

A
  • Hjärtfrekvensen ska hållas normal eller lite snabb. Då rör sig blodet framåt mer.
  • Vasodilatation är bra, för då kommer blodet framåt.
  • De ska vara välfyllda.
  • Mår bra av en spinal!
136
Q

Vad ska man tänka på när man söver en patient med aortainsufficiens?

A
  • Patienten ska vara välfylld, de är oftast dehydrerade.
  • Pulsfrekvensen ska hållas till lätt takykardi, typ 80-100/min. Bradykardi ger överbelastning av vänster kammare och risk för lungödem. Hög puls ger högre diastoliskt tryck i aortabågen.
  • Mild vasodilatation
  • Tål ej blodtrycksfall!! Blodtrycket är mycket labilt hos patienter med aortainsufficiens och de tål inte inotropa lkm så väl. Då blir det mer läckage till hjärtat pga vasokonstriktion. Svårt att hitta lkm som funkar, men dopamin kan fungera.
137
Q

Smärtsignalens väg?

A

Vävnadsskada ➡️ Stimulering av nociceptorer ➡️ Ledning av de sensoriska nervfibrerna (a och c) — Ryggmärgen ➡️ Bakhornet ➡️ Tractus spinothalamicus ➡️ Thalamus ➡️ Cortex

138
Q

Har paracetamol eller nsaid lägst NNT?

A

NSAID har lägre NNT. Alltså har det bättre analgetisk effekt än paracetamol.

139
Q

Ge exempel på oselektiva coxhämmare?

A

Diklofenak, ibumetin, Naproxen

140
Q

Ge exempel på selektiva cox2-hämnare

A

Celebra, dynastat

141
Q

Kontraindikationer NSAID?

A

Överkänslighet, njursvikt, hjärtsvikt, inflammatorisk tarmsjukdom, ”känslig mage”, ulcus

142
Q

Vilken receptor sätter sig opioider på?

A

Ffa my-receptorer

143
Q

Vad är ITA?

A

Intratekal analgesi. En kvarliggande kateter i likvorrummet.

144
Q

Hur mkt motsvarar 1 mg intraspinalt om vi ger det iv?

A

100 mg

145
Q

Vad är halveringstiden på xarelto, pradaxa och eliquis?

A

Vid god njurfunktion:
Xarelto: 7-11 timmar
Pradaxa: 14-17 timmar
Eliquis: 8-14 timmar

Vid dålig njurfunktion:
Xarelto 48 timmar
Pradaxa 96 timmar
Eliquis 48 timmar

146
Q

Vilka hemodynamiska mätmetoder finns?

A

PA-kateter
Ultraljud (UCG eller tee)
Doppler
PiCCO

147
Q

Vad är en PA-kateter?

A

Pulmonary artery catheter. En kateter i a.pulmonalis. Mäter hjärtminutvolym och används vid svårt sjuka patienter tex med högerkammaravikt, pulmonell hypertension, svår chock mm. Används mest på IVA

148
Q

Vad kan man mäta med en oesophagaldoppler?

A
Cardiac output
Cardiac index
SVR
Hjärtfrekvens
Slagvolym
PPV
149
Q

Vad är halveringstiden på xarelto, pradaxa och eliquis?

A

Vid god njurfunktion:
Xarelto: 7-11 timmar
Pradaxa: 14-17 timmar
Eliquis: 8-14 timmar

Vid dålig njurfunktion:
Xarelto 48 timmar
Pradaxa 96 timmar
Eliquis 48 timmar

150
Q

Vilka hemodynamiska mätmetoder finns?

A
PA-kateter
Ultraljud (ucg eller tee)
Doppler
PiCCO
PPV
151
Q

Vad är en PA-kateter?

A

Pulmonary artery-catheter.
Mäter hjärtminutvolym och används vid svårt sjuka pat tex med högerkammarsvikt, pulmonell hypertension, svår chock mm. Man kan skilja mellan ex hjärtsvikt och kardiogen chock. För att kunna optimera cirkulationen.
Mest på IVA

152
Q

Vad kan man mäta med en oesophageal doppler?

A
Cardiac output
Cardiac index
SVR
Hjärtfrekvens
Slagvolym
PPV
153
Q

Vad vill man mäta med PPV?

A

Att bedöma patientens volymbehov, är de i behov av mer vätska eller ej för att öka cardiac output?
Skillnaden mellan värdena för systoliskt och diastoliskt tryck för enstaka slag.
Högt värde (hög skillnad) indikerar att pat är hypovolem.

154
Q

Varför ger man inte längre lika generöst med midazolam till barn?

A

Oförutsägbar effekt.

Ger minneslucka och det är inte alltid positivt!

155
Q

Vad ökar risken för myokardischemi i samband med op och narkos?

A

Blodtrycksfall, vilket leder till minskad koronar perfusion.
Blödning, ger också bltrfall samt mindre blodvolym och anemi
Hypokapne som ger vasospasm i koronarkärlen
Takykardi, eftersom koronarkärlen försörjs ffa vid diastole och diastole blir kortare vid takykardi
Minskad syrgasleverans pga hypoxi och anemi

156
Q

Normal hjärtfrekvens och blodtryck hos barn under ett år?

A

Frekvens 110-160 och blodtryck 70-90 systoliskt

157
Q

Normal hjärtfrekvens och blodtryck hos barn 2-5 år?

A

Frekvens 95-140 och blodtryck 80-100 systoliskt

158
Q

Normal hjärtfrekvens och blodtryck hos barn 5-12 år?

A

Frekvens 80-120 och blodtryck systoliskt 90-110

159
Q

Normal hjärtfrekvens och blodtryck hos barn över 12 år?

A

Frekvens 60-100 och systoliskt tryck 100-120

160
Q

Vad är en arytmi?

A

Alla rytmer (mer än tre sammanhängande slag) som inte huvudsakligen är regelbundna och har en frekvens mellan (alltså mer eller mindre än) 50-100/minut.

161
Q

Vad är en supraventrikulär rytm?

A

Impulsen har sitt ursprung i förmaket eller AV-knutan (nodalrytm)

162
Q

Vad är ektopisk rytm?

A

Impulsen har inte sitt ursprung i sinusknutan, tex nodal rytm

163
Q

Vad är en sinusarytmi?

A

En rytm som utgår från sinusknutan men som inte uppfyller kriterierna för sinusrytm. Tex sinustakykardi, sinusbradykardi, sinusarrest, sick sinus

164
Q

Vad är SVT?

A

Supravantrikulär takykardi. Alla rytmer över 100 i frekvens som utgår från förmaket.

165
Q

Vad är en nodal rytm?

A

Tre eller fler slag som utlöses från av-knutan. Långsam och regelbunden, 40-60. Retrograd eller ingen p-våg.

166
Q

När ska man överväga att VES kan gå över i en farlig arytmi?

A
Vid frekventa VES.
Vid tre eller fler VES i rad.
Vid olikformade VES.
Vid VES i samband med akut hjärtinfarkt.
VES som blir mer frekventa vid ansträngning.
167
Q

Hur ser ett av-block 3 ut?

A

Normala p-vågor med regelbunden rytm men qrs-komplexet har ingen relation till p-vågorna pga att inga impulser leds från förmaket till qrs. Långsam kammarrytm, under 60/minut.

168
Q

Behandlingstrappa/behandlingsplan vid smärtlindring

A

Paracetamol — NSAID — Orala opioider och ev epidural — Iv opioider av ssk eller PCA

169
Q

Vad är NNH?

A

Number needed to harm. Ett värde på ett analgetikas biverkningar. Här vill man ha ett lågt värde

170
Q

Varför är cox2 bättre än nsaid att ge vid blödningsrisk?

A

Cox2 har ingen effekt på trombocyterna som nsaid har.

171
Q

Vad är nociceptiv smärta?

A

Smärta som beror på vävnadsskada.

172
Q

Vad är visceral smärta?

A

Smärtor från inre organ. Upplevs mer som dova, kramande, bultande, krampliknande

173
Q

Vad är sensibilisering när man talar om smärta?

A

Att nociceptorers känslighet ökar vid ihållande stimulering av dem. Alltså kan en person som upplevt smärta inte vänja sig vid den utan tvärtom bli mer känslig för den.

174
Q

Varför får man blodtrycksfall och bradykardi av en eda/spinal?

A

När vi sprutar in lokalbedövningsmedel spinalt eller epiduralt bedövar vi även nerver i det sympatiska nervsystemet.

175
Q

Orsaker till arytmier under narkos?

A

Hypoxi
Hyper- och hypokapni
Hjärtsjukdom
Hypovolemi
Lkm ex betablock
Anestesimedel
Nervpåverkan som ökad vagal stimulering, manipulation av luftvägar m.m.
Utsöndring av hormoner tex katekolaminer vid stress, smärtor osv
Hög blockad av sympatikus
Hypotermi, rubbningar i kalium, rubbningar i syra-bas…

176
Q

Vad är allvarliga, men sena, tecken på att ett barn är svårt sjukt?

A

Bradykardi och hypotoni

177
Q

Hur kan man uppskatta dehydreringsgrad hos barn?

A

I ordning av dehydreringsgrad från 5 till 20%:
Nedsatt hudturgor, torr mun
Insjunken fontanell, takykardi, oliguri, dålig perifer cirkulation,
Insjunkna ögon, mkt dålig perifer cirkulation, takykardi, slöhet
Medvetandepåverkan, chock, bradykardi

178
Q

Vad beror ofta sjunkande svO2 på?

A

Något i cirkulationen är inte bra och ofta beror det på hypovolemi. Man brukar börja med att behandla med vätska.

179
Q

När är det ett ökat syrgasbehov i myokardiet?

A

Vid takykardi, ökad väggtension (tex vid kardiomyopati o hypertrofi), vid ökat preload, vid ökat afterload, vid ökad kontraktilitet

180
Q

Vilka två typer av stentar används till PCI?

A

Metallstent och läkemedelsstent