Tenta Org Flashcards
(39 cards)
Dimensioner i mål, 4st
Mål har flera dimensioner, inklusive:
Tidshorisont: Kortsiktiga versus långsiktiga mål.
Målens kontinuitet: “upprätthålla lag och ordning” ett mål som aldrig tar slut. Går inte att mäta slutstrecket.
Samband mellan mål och medel: Hur mål och tillgängliga resurser hänger samman. Detta inkluderar hur realistiska målen är i förhållande till de resurser som finns tillgängliga.
Reella och symboliska mål: reella mål ska påverka anställdas beteenden, symboliska är hur omvärlden ser på bolaget.
Strategier kan ses ur två huvudsakliga perspektiv:
Generiska strategier: Organisationens placering på marknaden, i förhållande till konkurrenter.
Resursbaserat: Hur organisationen använder sina specifika resurser och kompetenser för att skapa en konkurrensfördel. (Kritik, unika resurser tar lång tid vilket inte förenas med behovet att vara snabb och effektiv som dagens värld kräver).
Porters 3 huvudtyper strategier
Kostnadsledare: Producerar så billigt som möjligt och prissätter lägre än konkurrenterna, Ikea.
Differentiering: Gör något unikt för sin bransch, typ Apple i deras design i tidiga dar.
Fokusering: koncentrerar hela verksamheten på en liten del av ens marknad.
Hur vi mäter effektivitet, “balanserad målstyrning”
Finansiella indikatorer: avkastning på eget kapital etc, tillväxtfas lägre avkastning
Kundperspektivet: andel marknadsandelar, kundnöjdhet
Organisationsinterna produktionsprocesser: nyutveckling av produkter och produktionsprocessen
Förmåga att lära och växa: allt som berör de anställda
Organisationsstrukturen har tre generella effekter på beteendet hos den anställde:
Specialisering: begränsa arbetet år den enskilde, bättre fokus
Koordinering: organisationsstrukturen är ett verktyg för att koordinera specialiserade aktiviteter.
Stabilitet i beteendet: regelbundet arbete hos den anställda skapar stabilitet
Arbetsdelning och specialisering, som innebär att uppgifter delas upp och fördelas mellan individer och grupper. Detta kan ske på olika nivåer:
Individnivå: Arbetsuppgifter delas upp mellan individer beroende på deras kompetenser, klassiska organisationsteorin
Gruppnivå: Grupper av anställda organiseras baserat på liknande arbetsuppgifter eller projekt.
Funktionsbaserad gruppering: grupperar de olika enheterna (marknadsföring, produktion etc).
fördel att man maximerar specialisering, nackdel att det lätt blir avdelnings-egoism och bristande förståelse för andra arbeten.
Marknadsbaserad gruppering: sammanför alla uppgifter som vänder sig till en målgrupp eller klientel i en enhet.
Fördel blir kundnärhet, nackdel risk för dubbelarbete och inte nyttjar stordriftsfördelar.
Matris- och projektstruktur:
Kombinering av funktions- och marknadsbaserad gruppering.
Fördel stor flexibilitet, samordning. Nackdel skapar lätt korstryck/lojalitetsproblem, oklart vem som styr.
Svår i praktiken
Projektorganisationer
Anställda i basenheter.
En speciell uppgift som ska lösas.
Linje och stab?
Linjeorganisation
operativ kärna
mellanledning
strategisk ledning
Ju fler hierarkiska nivåer en organisation har desto mer vertikal differentierad är den.
Staben
“vid sidan av” linjeorganisationen, ledare i staben kan inte bestä,,a över en ledare i linjen.
Två olika typer av staber
Teknostrukturer: planering, admin, specialister
Servicestruktur: städning, vaktmästare, personalmatsal
Vilka är de 7 samordningsmekanismer
Koordinationsbehovet växer vid ökande horisontell differentiering. Organisationer använder olika mekanismer för att samordna aktiviteter och arbetsuppgifter:
Ömsesidig anpassning: Individer koordinerar sina handlingar genom informell kommunikation.
Direkt tillsyn: En chef övervakar och styr arbetet, formell hierarki av befattningar.
Standardisering av arbetsuppgifter: Arbetsuppgifter formaliseras genom regler och rutiner. Tydliga procedurer som går på rutin. Byråkratisk regelstyrning var enligt Weber bästa sättet att främja admin effektivitet.
Standardisering av resultat: Fokuserar på att säkerställa att slutresultatet uppfyller vissa standarder, överlåter mer till de anställda.
Standardisering av kunskap: Vissa typer av arbete kräver att de anställda har specifik kunskap då situationer inte alltid är samma.
Standardisering av normer: lämpliga beteenden som anställda följer vid beslutsfattning, normativa standarder.
Horisontella samarbetsarrangemang: strukturella anordningar som syftar till att förbättra kommunikationen och koordineringen mellan enheter på samma nivå i en organisation, t.ex mellan olika avdelningar.
Vilka är de 5 strukturella konfigurationer
Entreprenörorganisationen: En enkel struktur med en stark central ledare, högsta ledning och en operativ kärna. Inga stabsenheter. Låg specialiseringsgrad, en person kan göra flera uppgifter. Hög grad av flexibilitet, men skapar oklara ansvarsområden.
Maskinbyråkratin: En formell struktur med många regler och rutiner, horisontell arbetsfördelning. Klart definierad hierarki. Klara ansvarsområden, men svår att förändra och utveckla inte flexibel.
Professionella byråkratin: Baserar sig på hög specialisering och expertis, vanligt inom sjukvård och juridik. Decentraliserat då anställda tar mycket beslut. Uppstår lätt rivalitet, särbehandling som nackdelar.
Den divisionaliserade organisationen: Består av flera semi-autonoma enheter eller divisioner, enheterna är inte lika beroende av varandra. T.ex bolag som har är i flera länder, där skiljer sig lagar och regler åt men grunden är den samma. De kan ha divisioner som arbetar tillsammans mot samma mål, men verkar på olika markander.
Den innovativa organisationen: Har en flexibel och anpassningsbar struktur, ofta förekommande i kreativa branscher. God flexibilitet, god samordning och motivationen hos anställda. Men oklara auktoritet kan leda till för löst beslutsfattande, svårt med rutiner.
Kulturen kan analyseras på 4 nivåer, Edgar Schein
Grundläggande antaganden: De djupaste och mest grundläggande uppfattningarna som är omedvetna men ändå styr beteendet, den enskilde är inte medveten om det utan det är något man tar/gör för givet.
Värderingar: De uttalade principerna och mål som organisationen anser vara viktiga, bygger ofta på ens grundläggande antaganden. Ofta något man “pryder” bolag med.
Normer: De oskrivna regler som styr hur man bör bete sig i organisationen, det man förväntas följa. Bakom en norm finns värderingar av vad som är bra eller dåligt.
Artefakter och symboler De ytliga, synliga aspekterna av kulturen, såsom klädkoder, kontorsdesign och ritualer. Först när man tillskriver en artefakt mening kan vi kalla det för symbol, t.ex slips hos bankmän.
Vissa organisationer har en stark, enhetlig kultur, medan andra har en mer diversifierad eller fragmenterad kultur.
Kulturella typer kan inkludera:
Maktkultur (hierarki): Hierarkisk och centraliserad. Likhet: maskinbyråkrati
Rollkultur (marknad): Baserad på tydliga regler och strukturer. Likhet: entreprenörsorganisation
Uppgiftskultur (ad hoc): Fokuserad på projekt och resultat. Likhet: innovativa strukturen
Personkultur (klan): Fokuserad på individens utveckling och behov. Likhet: den professionella byråkratin.
Hur vi ser på kulturens styrka, i intensitet och mångfald, 3st modeller/perspektiv
Integrationsmodellen (samma kultur hos alla), differentieringsmodellen (då tolkas kulturen olika i olika grupper i organisationen, skapar subkulturer) och fragmenteringsperspektivet (fokus på kulturella manifestationer som är oklara, som då ska fångas upp).
Makt definieras som förmågan att påverka eller kontrollera andras beteenden, resurser eller beslutsfattande. Makt kan uttryckas öppet genom tvång, övertalning eller byte, men också dolt genom manipulering och kontroll av system och strukturer. När en aktör lyckas för igenom sina synpunkter.
Typer av makt finns det?
Öppen maktanvändning: tvångsmakt (fysiskt tvingar någon att utför något), bytesmakt (relationen mellan människor/grupper och beroendet mellan dom (t.ex A behöver det B har för att kunna göra X, då har B makt över A) och övertalning (makten att vara bra på att övertala.
Dold maktanvändning: manipulering (de som manipuleras inte är medvetna att de påverkas) och systemmakt (att någon har makt att utforma en struktur eller kultur i sitt eget intresse, så att andra arbetar för detta).
vem har makt i organisationer? vilka olika faktorer?
Hierarkisk position: Makt genom formell auktoritet, en viss position.
Kontroll över “dagordningen”: Förmågan att definiera och besluta vem som är legitim deltagare i en beslutsprocess och därmed vilka synpunkter som representeras.
Kontroll över information: Tillgång till och kontroll över kritisk information som innehar makt. Bytesmakt kopplat till informationen.
Kontroll över arbetsuppgifter och kunskap: Specialiserad kunskap eller expertis. Formell struktur där vissa arbetsuppgifter är viktigare än andra i grupperna. Städare på flygplatsen lyfte, men flygledare skulle allt förstöras.
Kontroll över socialisationsprocesser: Påverkan på hur nya medlemmar integreras i organisationen.
Personliga resurser: Individens karisma, nätverk och förmåga att påverka andra.
Allianser och nätverk: Relationer och samarbete med andra inflytelserika aktörer.
Maktfördelning och den “skandinaviska modellen” för samarbete
Den skandinaviska modellen betonar samarbete och delaktighet i beslutsfattandet. Detta inkluderar en hög grad av fackligt inflytande och ett fokus på att upprätthålla social rättvisa inom organisationer. Konsekvensen har blivit att organisationen själva väldigt sällan får ta i tur med konflikter, vilket kan gynna dem.
Analys av omvärlden, tre nivårer:
Domän: längst in, det är handlingsmiljön. Kunder, partners etc, lagar och regler.
Nationella förhållanden: mitten, omfattar samhälleliga problem, nationell ekonomi etc.
Internationella förhållanden: längt ut, klimtförändringar, internationella händelser, handel mellan länder etc.
Vad innebär Teknisk och institutionell omvärld?
Den tekniska omvärlden påverkar organisationens struktur och funktion genom att skapa krav på teknisk anpassning och effektivitet. Organisationer måste utveckla strategier för att hantera dessa krav, såsom att investera i ny teknologi, optimera produktionsprocesser och utveckla nya produkter. En effektiv strategi för att möta den tekniska omvärldens krav kan ge en konkurrensfördel.
klassificera den tekniska omvärlden under två dimensioner
grad av komplexitet: skillnaden mellan enkel och komplex omvärld.
homogen (enkel) att man förhåller sig till få aktörer som är lika en.
Hetrogen (komplex) att man förhåller sig till många och olika.
grad av förändring: skillnaden mellan stabil och dynamisk omvärld.
Stabil att inte mycket förändras under en längre period, lugnt
Dynamisk att mycket händer och man behöver jobba aktivt
Ju mer hetrogen och dynamisk, desto större osäkerhet, beslutsenheten blir mer decentraliserad. Tvärtom med de andra.
Den institutionella omvärlden består av sociala normer, värderingar och regler som organisationen måste följa. För att överleva och blomstra måste organisationer anpassa sig till dessa institutionella krav, vilket kan innebära att de måste förändra sina strukturer, kulturer och strategier för att uppnå legitimitet. Strategier för att hantera den institutionella omvärlden inkluderar att följa lagar och regler, men också att skapa en positiv image och bygga relationer med viktiga intressenter.
Institutionella omvärlden sätter legitimitet i fokus. Med sociala medier går de snabbare än tidigare att få sin legitimitet hotad, vilket påverkar dåligt
Gäller att vara både effektiva och legitima för att överleva.
Isomorfi, de organisationer som befinner sig inom samma typ av institutionell omvärld blir allt mer lika varandra. De i samma bransch får påtryckningar utifrån att bli allt mer liknande varandra inom branschen, till exempel bank eller skolor.
Tänk på hur tekniken påverkar här…
Strategier för att hantera den institutionella omvärlden
Reell konformitet: Organisationen följer faktiskt och implementerar de krav och normer som finns i omvärlden på ett äkta och genomgripande sätt. De ändrar sina strukturer, processer och beteenden för att verkligen leva upp till de externa förväntningarna.
Symbolisk konformitet: Här uppfyller organisationen bara ytligt omvärldens krav för att skapa en bild av att de följer reglerna, utan att göra några djupgående förändringar i praktiken. Det handlar mer om att signalera legitimitet utåt än att verkligen anpassa sig.
Motstånd och förhandling, man kan motsätta sig krav från omvärlden. När externa krav strider kraftigt mot de interna normer och värderingar.
Rykteshantering, kopplat till marknadsföring. Alla aktiviteter att bygga upp en positiv bild av organisationen.
Vad är interorganisatoriska relationer?
Organisationer samverkar ofta med andra organisationer för att uppnå gemensamma mål eller förbättra sin konkurrenskraft.
Partssamarbete, förpliktade samarbeten mellan 2 till 4 organisationer.
Kontraktssamarbete, typ städare. Hierarkisk relation då organsiatonen är beställaren och bestämmer.
Partnerskap, mycket samarbetsprojekt, strategiska allianser.
Offentlig-privat samverkan.
Produktionskedjor, flera organisationer som står på led i produktionsprocessen.
Nätverk, två eller flera organisationer som ingår i en relation för att förverkliga gemensamma mål. Utbyte av kunskap, resurser, tillgång till marknader etc. Viktigt att förstå tätheten samt avståndet mellan deltagarna i nätverket.
Vad är förväntansteorin?
bygger på en enkel motivationsformel. Att motivation och vilja att prestera uppstår när målet är möjligt att uppnå något, t.ex belöning.
“Valens” är när man uppnår målet och får något.
Valens x intrumentalitet(förväntan om belöning) = motivation
Motivation delas ofta upp i två(tre) kategorier:
Inre motivation: Drivkraften som kommer från individens egna intressen, glädje eller engagemang för en uppgift. Resultatet inte alltid något man kan ta på. Starkare effekt
Yttre motivation: Drivkraften som kommer från externa belöningar eller påtryckningar, såsom lön, erkännande eller hot om straff.
Prosocial motivation: motivation att göra något åt andra, se glädjen i dem. Man drivs av att göra situationen bättre för andra. Blir inre motivation eftersom du gör det för andra för att du själv ska må bra av det. Offentliga sektorn vanligt exempel, socionom
Vad innebär HRM?
HRM handlar om att utveckla och behålla talanger inom organisationen. Effektiva HRM-system inkluderar rekrytering, urval, utbildning och utveckling, samt strategier för att behålla medarbetare. Ett starkt HRM-system kan bidra till att främja både inre och yttre motivation. Färdigheter, motivation och möjligheter.
Viktigaste är att rekrytera rätt personer, rätt kompetens. Att locka med enbart lön kan bli en instabil organisation. Viktigt med värderingar och normer.
Viktigt med bra onboarding.
Få medarbetare att stanna
normativa band: psykologiska, skulle vara illojalt att sluta.
HRM-system för hög prestation måste uppvisa både:
Horisontell balans: personalpolitiska åsikter backar upp varandra
Vertikal balans: kopplas ihop med organisationens strategi
Färdigheter, organisationen ska framstå som attraktiv (lön, karriär etc)
Motivation, resultatbaserad lön på gruppnivå, karriärstege
Möjligheter, självbestämmande och decentraliserat. varierade arbetsuppgifter
i
Hur fungerar kommunikation?
Sändare: den som ska förmedla något
Kanal: skriftligt, muntligt. formell eller informell.
Tolkning: hur mottagaren tolkar det avsändaren förmedlar.
Återkoppling: mottagaren svarar sändaren, vilket då blir att mottagaren blir sändaren osv.
Vad innebär anseendekapital?
sambandet mellan anseende och resultat. Anseendet byggs genom kommunikation med omvärlden. Med hjälp av organisatorisk marknadsföring och handlingar.
Tanken är att individer ska handla rationellt inom beslutsteori.
Beslutsfattande kan betraktas ur 2 olika perspektiv på rationalitet:
Perfekt rationalitet: Antagandet att beslutsfattare har fullständig information och kan göra det bästa valet för att maximera nytta.
Begränsad rationalitet: Erkännandet att beslutsfattare har begränsad information, tid och kognitiva resurser, vilket leder till “good enough”-beslut snarare än optimala.