Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Svenska 1 > Tenta svenska > Flashcards

Tenta svenska Flashcards

(61 cards)

Start Studying
1
Q

Vad är grammatik?

A
  1. Regelsystem för språk - beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och hur de kombineras för att skapa förståelse.
  2. Regler för hur ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser.
  3. Språkstruktur - ofta regelbunden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är phonetics?

A

Ljudet i språket. minsta delen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är morfem?

A

Minsta betydelsebärande delen. Bär på en betydelse. Katt-mat=kattmat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är syntax?

A

Hur vi bygger upp fraser och meningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är semantiks?

A

Betydelsen av fraser och meningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är pragmatics?

A

Betydelseform beroende på kontexten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Är grammatik bestående eller föränderlig?

A

Föränderlig, ständigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Forem?

A

Ljudbitar. S, p, r, å, k.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Morfem?

A

Ordbitar som bär på betydelse. Språk-et

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ord?

A

ord som kan delas in i klasser. Språket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fras?

A

Ord som hör nära samman. Det mänskliga språket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sats?

A

Består av olika fraser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mening?

A

Börjar med stor bokstav och slutar med punkt osv. Består av flera satser. Det mänskliga språket har många dimensioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Syntax?

A

Strukturen som finns i fraser och meningar. Hur man sätter samman ord eller böjningsformer till grupper av ord, fraser, satser och meningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur är strukturen ofta?

A

SVO. Subjekt, verb och objekt. Rak ordföljd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en preskripitivism?

A

Språkpolis. Hur språket SKA användas. Vill reglera språket och berätta hur en annan använder språket. Rätt/fel, bra/dåligt. Synts tydligt i grammatikundervisning, fokuset blir att undvika språkliga fel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en deskriptivism?

A

Fokus på hur språket FAKTISKT är och inte som det borde vara. försöker objektivt analysera och beskriva hur språket faktiskt används. Förhåller sig till kontexten. Fokuserar inte på små fel utan helheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Implicit kunskap?

A

Medvetenhet= är inte medveten om språkliga strukturer. Men vet intuitivt vad som är rätt/fel.
Typ av kunskap= procedur, användbar för automatiska processer.
Tillgänglighet= genom automatiska processer.
Självrapportering= består av internaliserade processer som språkanvändaren inte kan rapportera.
Lärbarhet= lättare desto yngre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Explicit kunskap?

A

Medvetenhet= medveten om språkliga strukturer.
Typ av kunskap= deklarativ: den bestå av fakta om språket som endast är brukbara vid kontrollerade processer
Tillgänglighet= tillgänglig genom kontrolledare processer.
Självrapportering= språkanvändaren kan rapportera om sin explicit kunskap.
Lärbarhet= alla åldrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är metalingvistiks förståelse?

A

förmågan att ta språket som objekt för observation och reflektion. Röra sig ovanför språket. Fokus flyttas från att använda språk för att kommunicera till att fokusera på språket i sig själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Grammatikens varför? Vilka perspektiv finns?

A

Att grammatiksundervisning kan bidra till eleverna literacy: utveckling, läs och skrivförmågor.
Att grammatikundervisning kan utveckla elevers kunskap om språk i sin egen rätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Morfologi - formlära

A

Hur olika ord böjs (ordklasser). minsta betydelsebärande enhet, ett morfem (Hunden –> Hund - en). Ordklassen är oförändrad > grammatiska morfem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur bildas nya ord?

A

Tex en hund > wundaktig > hund - aktig
ordklassen förändras > avledningsmorfem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur böjs ord för att signalera grammatisk info?

A

Päron, pärons, päronet, päronets, päronen, päronens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Rotmorfem?
Innehåller ordets betydelse. Är självständiga ord. Ex: idrotts - dags - schema, tenta - plugg Kan vara avkortat: beVAKning > rotmorfem - vak Böjningsmorfem: läggs till rotmorfemen för att böja ordet i olika former, singular/plural, bestämd form, olika tidsformer av verb. Springa - springer Fogemorfem: sätter ihop
26
Vad är ett avledningsmorfem?
För att bilda nya ord. Prefix och suffix - bildar nya ord tillsammans med rotmorfem. Prefix - före ordet suffix - efter ordet
27
Ordbildning: avledning och sammansättning?
De olika sätt vi bildar nya ord på. Två olika sätt. Avledning - genom att lägga till prefix/suffix.
28
Prefix/suffix
Med prefix ändras ordets grundbetydelse - lyckad - MISSlyckad. Inhemska prefix Med suffix hamnar ordet ofta i en ny ordklass. Lycka - lycklig (sub>adj)
29
Ordbildning genom sammansättning.
Rotmorfem, (självständiga ord) sätt samman, fotboll Annan ordbildning: förkortning, när långa ord förkortas
30
Vad är nyttan med morfologi:
Underlättar barns avkodningsförmåga. Ökar medvetenheten om hur prefix och suffix hör till ordstammen (innehållet) Elever med svenska som andraspråk kan inte alltid lita på sin känsla för ordbildning, utan läraren behöver kunna förklara och ge exempel.
31
Ordklasser.
Grupp av ord som delar ett antal grammatiska särdrag. Kategorisering - centralt för att förstå språket som system Kategorisera på olika sätt - efter ordets betydelse (semantik). Hur ordet böjs eller sammanfogas med andra (morfologi). Efter hur ordet används i en sats (syntax). Ordklass: en samling ord som ser ut eller uppför sig på liknande sätt.
32
Vilka nio ordklasser finns i svenskan?
Substantiv=hund, vatten, Josef, familj Verb=är, hävdade, springer, gjorde Adjektiv=röd, glad, springer Pronomen=hennes, han, de/dem, annan Räkneord:en, ett, miljard Adverb:inte, ibland, snart Prepositioner: på, bredvid, om Konjunktioner/subjunktioner (bindeord): och, eller, utan, men Interjektioner: oj, aj, fy, usch
33
Vilka typer av ordklasser finns det?
Öppen ordklass - tillkommer kontinuerligt ord - substantiv, verb, interjektioner Sluten ordklass - tillkommer sällan ord - prepositioner, konjunktioner, räkneord. Pronomen? Nominala ordklasser - har ett samband sinsemellan substantiv, adjektiv, räkneord, pronomen. Verbala ordklasser: verb, verb partiklar och adverb
34
Vilka ordklasser hör ihop?
Pronomen är ersättningsord för substantiv Adjektiv säger något om substantivet Adverb säger något om verb, adjektiv, andra adverb eller satsen som helhet.
35
Substantiv?
Ord man oftast kan sätta en/ett framför Egennamn och ämnen Obestämd form Bestämd form De flesta orden i språkets ordförråd är substantiv, tillkommer mest nya ord här
36
Semantisk definition
Ett substantiv är ett ord som används för att namnge en person, plats, sak eller abstrakt objekt
37
Syntaktisk definition:
Ett substantiv är ett ord som kan vara subjekt eller föremål för en sats Tar en artikel och/eller adjektivattribut och som tar pluralformer Fokuserar på hur ordet fungerar i språkets grammatik.
38
Vilka parametrar har substantiv?
Genus: utrum, neutrum Species: indefinite, definit Numerus: singular, plural Kasus: genitiv, nominativ
39
Substantiv: olika synvinklar
Konkreta substantiv: saker man kan ta på eller uppfatta med sina sinnen - hund, artist, säng, klocka Egennamn: namn på personer, orter, företag - Hansson, ikea, luleå Kollektiver - det man sätter en eller ett framför trots att det handlar om flera individer eller saker - regering, studentgrupp, familj Ämnesnamn: det man inte kan sätta en eller ett framför - mjölk, vatten, kaffe, sand Abstrakta substantiv: ord för känslor, egenskaper, tillstånd och begrepp - längtan, skräck, demokrati
40
Verb
Näst största ordklassen Betecknar handlingar, händelser, skeenden, tillstånd. En text med många verb - tecken på en verbal stil - talspråk Ordklass med flest böjningar, infinitiv, present, preteritum, imperativ Tempus (tidsformer) - enkla eller sammansatta
41
Pronomen
Från latin, istället för namn. Mångsidig ordklass - mycket betydelsefull En viktig grupp inom denna ordklass innehåller ord som kan användas istället för ett substantiv eller egennamn i satsen. Han, hon, hen
42
Adjektiv
Kompareras Komparationsformer - positiv - komparativ - superlativ. Morfologisk - söt, sötare, sötast Parafrasiskt (omskrivning med mer och mest) - fantastiskt - mer fantastiskt - mest fantastisk Kongruera - ändras utifrån grammatiskt genus på substantivet som det bestämmer
43
Fraser:
När vi talar eller skriver strukturerar vi orden i fraser en fras är en logisk enhet som består av ett eller flera ord. I en fras ingår huvudord och eventuella bestämningar. En fras - ett huvudord + eventuella bestämningar Fraser kan vara ettordiga eller flerordiga (huvudord + bestämningar)
44
Nominalfras
Har substantiv eller pronomen som huvudord
45
Fraser är flyttbara och kan ersättas
ja
46
Nominalfraser
Huvudordet är ett substantiv eller ett självständigt pronomen och frasen kan innehålla olika bestämningar, det vill säga ord eller fraser som beskriver huvudordet. kan bli långa men också korta
47
Två knep för att identifiera nominalfraser
Kan som regel ersättas med ett personligt eller demonstrativt pronomen (han, hon, den, det eller detta) Genom att kasta om ordföljden i meningen kan man se vilka ord som hör ihop och vilka som inte gör det.
48
Verbfras:
Kan innehålla ett eller flera verb Även innehålla verb + partikel ex åt upp Verben och partikel behöver inte stå tillsammans i satsen Sista verbet är huvudord Kan också innehåller partikel och reflexiva pronomen
49
Prepostionsfras
Är huvudordet i frasen "På bordet låg" en laptop
50
bisats
är inte självständig utan ingår i en huvudsats en satsdel i huvudsatsen inleds av en subjunktion: när, eftersom, att kan skildra tid eller villkor hänger "i luften"
51
Sats
när man ändrar på ordföljden i en sats är det hela satsdelen man flyttar på. Genom att flytta på en fras kan man ändra på ordföljen utan att satsen blir ogrammatisk
52
Vilka två typer av satser finns det
Huvudsatser och bisatser
53
Fras
logisk helhet som består av ett eller flera ord. Ingår ett huvudord och eventuella bestämningar Huvudord = ho = kärnan, det viktigaste ordet i en NF Huvudordet bestämmer frasernas namn Varje fras utgör en enhet som representerar en satsdel
54
Substantivfraser
Är nominalfraser = NF, även pronomen som jag, du, han, den
55
Verbfraser
VF. Kan ha många verb i rad men är alltid sista verbet som räknas som huvudord. Behöver inte stå tillsammans
56
Adjektivfras
kan bestå av ett enda ord eller av ett ord som bestäms, beskrivs eller specificeras av något annat
57
Prepositionsfras
Består av två delar, preposition och ett efterföljande prepositionskomplement. Styr sitt komplement
58
Attribut
Bestämningar till nominalfraser Framförställda huvudordet eller efterställda
59
Framförställda attribut
kan vara av olika slag, tex adjektiv (adjektivfraser) kallas för adjektivattribut kan bestå av substantiv/pronomen (nominalfraser).
60
Efterställda attribut
står efter nominalfrasens huvudord. Som efterställda attribut fungerar framförallt prepositionsfraser och relativfraser.
61

Svenska 1 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions