Tentamen Flashcards Preview

DSM2:2 > Tentamen > Flashcards

Flashcards in Tentamen Deck (180)
Loading flashcards...
1
Q

Vilken bildgivande undersökning är förstahandsval för att diagnosticera stroke och vilka är de typiska bildfynden?

A

DT-Hjärna.
Lågattenuerande förändring vid infarkt. Högattenuerande förändring
vid blödning.

2
Q

Vilka tre virus är de vanligaste orsakerna till encefalit i Sverige?

A

TBE, HSV, VZ

3
Q

Ange typiska fynd på lungröntgen vid KOL?

A

Ökad anterio-posterior diameter. Sänkta/avplanade diafragmavalv.

4
Q

Vilka två huvudfynd tillkommer vid spirometrin om patienten även utvecklat emfysem
jämfört med enbart KOL utan emfysem?

A

Lungvolymförändringar med ökad TLC samt ökad residualvolym och minskad
vitalkapacitet.
Sänkt diffusionskapacitet.

5
Q

Du misstänker rheumatoid artrit, du undersöker händerna och genomför ledstatus. Nämn tre ledstatusfynd.

A

Ledsvullnad i metakarpofalangeala och proximala interfalangeala leder, ömhet över
lederna, deformiteter såsom ulnar deviation av handleder och fingrar, Boutonniere och
”swan-neck” deformitet i fingrar, Z-deformitet av tummen.

6
Q

Lungemboli

A

vanligtvis från DVT orsakad av en störning i någon av komponenterna i Virchows triad.

dyspne, takykardi, pleurit, hosta, bensvullnad, bröstsmärta, svettningar, svimningar.

7
Q

D-dimer

A

kombinationen låg klinisk sannolikhet (ex. enligt Wells score) och negativ D-dimer utesluter med hög sannolikhet venös tromboembolism om anamnesen är mindre än 1 vecka.

8
Q

Hjärtsvikt

A

vanliga orsaker:
ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, diabetes, klaffel, hög alkoholkonsumption, hjärtmuskelsjukdom, snabba arytmier (flimmer eller fladder).

ger ofta ortopne, rassel & ödem…

9
Q

pneumoni

A

hosta, andfåddhet, feber, huvudvärk & buksmärtor.

oftast nedsatt bronkiellt andningsljud och rassel vid lobulär pnemoni. (ofta mindre uttalat hos äldre & sjuka)

10
Q

Pneumothorax

A

luft i pleurarummet vilket orsakar ändrade tryckförhållanden och att lungan sammanfaller.

kan uppkomma spontant (med eller utan underliggande lungsjukdom så som KOL eller cystisk fibros) eller efter trauma.

11
Q

Lungfibros

A

interstitiell lungsjukdom med fibrosbildning som ger irreversibel restriktiv funktionsnedsättning.

kan förekomma som led i flera sjukdomar som t.ex. sarkoidos, RA eller vissa lm.

ger torrhosta & dyspne.

vid lungstatus hörs inget avvikande eller seninspiratoriska rassel.

12
Q

Idiopatisk lungfibros

A

IPF

vanligaste formen av lungfibros.

med varierande grad av inflammation och fibros i alveolerna och interstitiet.

13
Q

KOL

A

vanligaste symtomen är andningsbesvär med hosta, slem, dyspne, pip, väsningar, cyanos & perifera ödem.

14
Q

Astma allmänt.

A

ofta med andnöd både på inspiriet och exspiriet. många söker pga långvarig hosta vid kyla/exponering för olika ämnen/miljöer.

vid anfall hörs ronki och förlängt exspirium.

två olika typer: allergisk och icke-allergisk.

15
Q

Astma klinfys

A

nedsatt FEV1 och FEV% med eventuell förbättring efter rev test.

16
Q

Stabil angina pectoris

A

Bröstsmärta/obehag i bröstet som utlöses av fysisk eller psykisk ansträngning och som varit oförändrad under > 2
mån.

Vanliga symtom är bröstsmärta, tryckande / kramande känsla i bröstet, som ett band me.d utstrålning mot
hals/käkar och vänster arm, men även andra mer
ospecifika symtom är vanliga.

EKG, blodfetter, f-glukos, CRP, Na, K, krea, och ev leverstatus och troponin bör ingå i utredningen.

17
Q

Bradykardi

A

Vanliga symtom är yrsel, trötthet och andfåddhet.

Det finns huvudsakligen två olika störningar som kan
leda till bradykardi; Sjuk sinusknuta eller någon form av
block, ex AV-block II eller III.

18
Q

Takykardi

A

En takykardi kan vara regelbunden eller
oregelbunden och är antingen supraventrikulär eller
ventrikulär beroende på var den har sitt ursprung.

Vanligast är förmaksflimmer.

19
Q

Aortadissektion

A

2-3 gånger vanligare än aortaruptur.

Män drabbas oftare än kvinnor.

Symtom beror på dissketionens ursprung och utbredning. Det vanligaste symtomet är en svår/mycket svår
huggande smärta i bröstet som strålar ut i ryggen.

20
Q

Nämn ytterligare 2 diff diagnoser vid reumatoid artrit?

A

SLE, psoriasis artrit, artros

21
Q

Namn 3 extraartikulära manifestationer som förknippas med RA.

A
Episclerit, 
sclerit, 
vaskulit glomerulonefrit
subkutana noduler
lymphadenopatier
pleurit, 
perikardit, 
myokardit, 
pleural och perikardiell vätskeansamling, 
interstitiell 
lungsjukdo (lungfibros),
reumatiska noduli.
22
Q

Nämn de fyra viktigaste förändringarna i

blodet som ökar erytrocyternas sänkningsreaktion.

A

Ökat fibrinogen, ökade immunglobuliner, sänkt albumin och minskat EPK.

23
Q

Vad är RF?

A

reumatoid faktor

Autoantikropp mot Fc delen av IgG

24
Q

På senare tid har det tillkommit en autoantikroppsanalys som har högre specificitet för RA.
Vilken?

A

Anti- cykliskt citrullinerad peptid, CCP.

25
Q

infektionsspridning till leder (bakterier)

A
hematogent
från infektion i metafysen (osteit)
från närliggande hud och mjukdelar
penetrerande stickskador
terapeutiska ingrepp i leden
26
Q

Bakteriell (septisk) artrit

A

snabbt uppkommande svullnad värmeökning + ev rodnad, smärta, vätska i led.
allmän påverkan.

positiv blododling i 50%

27
Q

Bakteriell (septisk) artrit

patogenes

A
kärlrik synovial vävnad
basalmembran saknas
synovialvätska flyter långsamt
bakterier adhererar
destruktion av leden
28
Q

osteomyelit

A

värk, svullnad i mjukdelar, ev rodnad ömmande skelett.

lågt antal bakterier tillräckligt.

Då benet ej kan expandera så destrueras benet.

29
Q

spondylit

A

hematogen spridning av bakteriertill kotan som uppluckras och komprimeras.

nervsmärta är det många söker för.

30
Q

Diagnos av bakteriell artrit, osteomyelit, spondylit.

A

odling från blod och aspirerat material från led, metafys eller kotkropp.

mikroskopi från aspirat.

Leukocytos
Ledsocker ned
laktat upp

31
Q

kronisk osteomyelit

A

utgår ofta från trauma eller operation.
främmande material
ofta >12 mån efter kirurgiska ingrepp
ofta med fistel

S. aureus (hematogen)
Gram negativ flora (posttraumatiskt)
Anaeroba bakterier (osteosyntes material)

32
Q

infektion kring ledprotes

A

sen debut med smygande symtom (feber, värk, allmänpåverkan) men oftast initialt smärtfri.

lågvirulenta bakterier
koagulas negativa staphylokocker
S aureus

biofilm bildas…

33
Q

vem kan ge erytrocytkoncentrat till vem?

A

O kan ge till alla och AB kan ta av alla.

34
Q

vem kan ge plasma till vem?

A

AB kan ge till alla och O kan ta av alla.

35
Q

Hur ges trombocyter mellan blodgrupper

A

som standard gör man bara trombocytkoncentrat av O och A…

A och AB får av A

O och B får av O

36
Q

BAS test

A

blodgruppskontroll och antikroppsscreening.

görs på patienter som erhålla erytrocyttransfussion för att se om de bildat irreguljära erytrocytantikroppar.

är testet negativt kan kompatibelt erytrocytkoncentrat utlämnas under 4 dagar innan nytt BAS test måste göras.

37
Q

Med centrifugeringsteknik delas upp

blodet i?

A

Plasma
Buffy coat (trombocyter och leukocyter)
Erytrocyter

38
Q

Erytrocytkoncentrat

A

Volym: ca 250-300ml
Hemoglobin: ca 50g per enhet
Förvaringstid: 42 dygn vid 2-6 C

Erytrocyter i SAGMAN-lösning (Natriumklorid, adenin,
glukos, mannitol)

Förväntad stigning:
Hb 7-10g/l per enhet el. EVF 2-3% per enhet

39
Q

Plasma

A

Volym: ca 250 ml
Förvaringstid: 14 dygn vid 2-6

Koagulationsfaktorer är stabila med undantag för FVIII och FV som efter 14 dygn sjunkit till ca 50% av ursprungsvärdet

Poolad, virusinaktiverad plasma (tex Octaplas)

40
Q

Tromobocytkoncentrat

A

Framställs genom:
• poolning av buffycoattrombocyter från 4-5 givare
• eller med aferesteknik från en givare

Volym: ca 350 ml
Trombocyter: ca 300 x10(9) per enhet
Förvaringastid: 5 dygn vid 20-24 C

• Om sterilkontroll eller patogeninaktivering utförs kan förvaringstiden förlängas till 7 dygn
Förväntad höjning av TPK med ca 30 x10 9 /L

41
Q

Tvättade blodkomponenter

A

Plasma ersätts med Natriumklorid
Indikation:
• Patient som haft allvarlig allergisk reaktion efter
transfusion av plasmainnehållande blodkomponent
tex IgA-brist med anti-IgA
• Vissa situationer där transfusion av ABO-oförenlig
plasma bör undvikas

42
Q

Strålning

A
Gammastrålning minst 25 Gy
Förhindrar transfusionsassocier
ad graft versus host disease 
(TA-GVH)
Indikation: 
• Immunsupprimerad patient; 
• Foster och prematura barn; 
• Transfusion till nära anhörig
43
Q

Landsteiners regel

A

En människa har alltid antikroppar mot den blodgrupps-substans i ABO-systemet som hon saknar!

44
Q

Rh-immunisering

A

Vanligaste orsaken är den RhD-neg kvinnan som föder ett
RhD-positivt barn (foeto-maternell blödning).

Transfusion, transplantation, iv-missbruk
Hemolytisk transfusionsreaktion
Hemolytic disease of the newborn (HDN)

45
Q

Graviditetsimmunisering

A

Uppstår genom foeto-maternell blödning
Mor bildar IgG-antikroppar mot fostrets
erytrocytantigen , dessa antikroppar passerar
placenta och mantlar barnets erytrocyter
Antikropparna ger hemolytisk anemi hos fostret,
sk HDN=hemolytic disease of the newborn

46
Q

Förenlighetsprövning : MG- test

=mottagar-givartest

A

Kallades tidigare för korstest
Används om patienten har allo-antikroppar
Förutom blodgruppskontroll och
antikroppsundersökning ska varje tilltänkt
blodenhet prövas mot patientens plasma

47
Q

Blodtransfusion

A

Innan blodtransfusion får utföras krävs TVÅ
blodgruppskontroller på separata prover, tagna vid två olika tillfällen.

Blodgruppering + BAS-test = 2 Blodgrupps kontroller

Undantag kan dock göras om patientens tillstånd så kräver. Båda proven tas då vid samma tillfälle

48
Q

Akut hemolytisk transfusionsreaktion

A

Akut under pågående transfusion, intravasal hemolys
tex vid ABO-inkompatibel transfusion

Symptom:
Feber, frossa, illamående, buksmärtor,
hudrodnad, ryggsmärtor, anuri, tryck över bröstet,
oro, blodtrycksfall, chock, DIC.

Behandling:
Avsluta omedelbart transfusionen !!!
Övervakning på IVA, vätska, urinmätning, cortison,
ev. heparin, ev plasmabyte, transfusion av
kompatibelt blod

49
Q

Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion

A

Extravasal hemolys med anemi, hemolys och ev ikterus.
Uppkommer ett dygn till ett par veckor efter transfusion
Vanligen är patienten är primärimmuniserad med
antikroppen är så svag att den inte upptäckts i BAS-testen.

Blodgruppsserologisk transfusionsutredning ger diagnos, ev hemolysprover

Behandling:
ev transfusion av kompatibelt blod, övervakning

50
Q

Vilket labvärde talar för inflammatorisk aktivitet i tarmen?

A

F-Calprotectin

51
Q

Definiera Ejektionsfraktion (EF), i vilken enhet anger man den och vad är nedre normalgränsen?

A

Slagvolym/slutdiastolisk volym alt EDV-ESV/EDV. I %

> 50% alt >=55%

52
Q

Vilka prover är väsentliga för att i ett första steg utreda patientens hyperlipidemi?

A
Totalkolesterol, 
triglycerider, 
LDL-kol/ApoB, 
HDL-kol/ApoA1. 
Lp(a)
53
Q

Nämn faktorer som är viktiga att tänka på innan man ger patienten kontrastmedel av denna
typ (jodkontast som ges intravenöst)?

A
Njurfunktion (S-Kreatinin). 
Dehydrering. 
Känd överkänslighet mot jodkontrast. 
DM typ 2 och medicinering med Metformin. 
Svår hjärtsvikt. 
Tyreotoxikos.
54
Q

Vilka två virus kan vara

förknippade med lymfkörtelförstoring, trötthet, leverpåverkan?

A

CMV

EBV

55
Q

Var i levern syntetiseras gamma-GT och ALP?

A

gallkanalikuli

56
Q

Om du vill bedöma om en patient dricker för mycket alkohol, vilken analys är då
användbar?

A

S-CDT eller B-PEth

gamma-GT

57
Q

PEth

A

fosfatidyletanol

Det är en fosfolipid som inte förekommer i kroppen normalt sett utan bara bildas i närvaro av etanol. Detta gör den till en utmärkt markör för att mäta konsumtion av alkohol. En enstaka berusning ger ingen förhöjning av B-PEth, men vid regelbundet intag av alkohol stiger mätvärdet med den ökande konsumtionen.

58
Q

För en given klaff finns det två principiellt olika orsaker till
blåsljud. Vilka är de? (1p) och nämn två huvudfynd vid ekokardiografi med Doppler
som kännetecknar respektive orsak till blåsljud?

A

Stenos: Hög maxhastighet över klaffen, dilatation av kammare eller förmak proximalt om stenosen, hypertrofi av kammarvägg vid AS och PS, liten klaffarea, sekundär MI eller TI vid AS eller PS, avplanat septum vid PS, nedsatt LVEF eller RVEF.

Insuff: Stor vena contracta, stor färgutbredning, lung- eller levervensreversering, kammar- och förmaksdilatation vid MI eller TI, kammarhypertrofi vid MI eller TI, nedsatt LVEF eller RVEF vid MI eller TI.

59
Q

Erysipelas

A

ROSFEBER

Orsaker/predisponerande faktorer
Lokalt ödem, t ex venös insufficiens, lymfödem (mammarcancer)
Hudskada, vid t ex bensår, eksem, intertriginös svampinfektion

Etiologi
Streptokocker grupp A. Även grupp G streptokocker förekommer. Staf. aureus mindre vanligt.

60
Q

Vilka är de vanligaste röntgenfynden vid pneumoni?

A

Alveolära förtätningar (”infiltrat”) vänster underlob. Det kan också finnas
pleuravätska.

61
Q

Vilken är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad pneumoni?

A

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae)

62
Q

Vilket eller vilka mikrobiologiska prov tar du i första hand vid misstänkt pneumoni och vilka undersökningar kommer att utföras på laboratoriet?

A

Provtagningsmaterial:
Nasopharynx/, sputumsekret (Odling)
Blod x 2 (Odling)

Undersökningar:
blododling x 2
Urin
Snabbtest för pneumokocker

63
Q

Bildfynd vid hjärtsvikt med lungödem?

A

Redistribution (vidgade lungkärl),
Interstitiellt ödem/alveolärt ödem.
Förstorat hjärta.
Det kan också finnas pleuravätska.

64
Q

Ange de två vanligaste virala orsakerna till encefalit i sverige och vad du tar för prover.

A

TBE - serum

HSV-1 - likvor

65
Q

Vilka är kriterierna för kritisk extremitetsischemi?

A

Analgetikakrävande vilosmärta och/eller
ischemiska sår/gangrän i kombination med -
ankeltryck 50 mmHg eller lägre, alt -
tåtryck 30 mmHg eller lägre.

66
Q

Hur beräknas ankelindex och vad är normalt?

A

syst bltr på ankelnivå / syst bltr överarmen = > 0,9

67
Q

Lungstatusfynd vid lungfibros

A
rassel, 
bronkiellt andningsljud, 
förhöjda lunggränser, 
normal 
perkussionston
68
Q

Lungstatusfynd vid KOL

A

svaga andningsljud,
ev ronki,
sänkta lunggränser

69
Q

Olika typer av ronki

A

sonora (KOL)

sibilanta (astma)

70
Q

Lungstatusfynd vid lungcancer

A

ev lokalt ronki,
ev lokal dämpning,
normala andningsljud

71
Q

Vilket spirometrivärde tyder på KOL?

A

en låg kvot av FEV1/SVC

72
Q

Perifer facialispares

A

Från facialiskärnan till och med nerven och klinisk svaghet i pannans, ögats och munnens muskulatur

73
Q

Central facialispares

A

Supranukleär och kliniskt endast svaghet i ansiktets nedre del, därav ensidig ”hängande mungipa”.

74
Q

Vad är det ett positivt Babinskis tecken på?

A

övre motorneuronskada (central skada)

75
Q

Kliniska tecken på dehydrering

A
Medvetendepåverkan, 
takykardi, 
svaga perifera pulsar/hypotension, 
förlängd kapillär återfyllnad, 
nedsatt hud- och slemhinneturgor, 
minskad urinproduktion och 
ökad andningsfrekvens. 
Törst och muntorrhet
76
Q

Om du har en patient med magsmärtor och diarréer och du finner i provsvaren ett
förhöjt P/S-K och ett lågt P/S-Na, vilken diagnos bör du misstänka då?

A

Addisons sjukdom

77
Q

Artrit

A

Proximalt och bilateralt (händer & fötter)

sänkt brosk
usurer (som små lednära bett)
urkalkningar
destruktioner (ulnar deviation)

huvudfelet är ledhinnan

78
Q

Artros

A

knä, höft, tumbas, rygg

sänkt brosk
subkondral skleros (vitt)
pålagringar
cystor

huvudfelet i brosket

79
Q

Vad ingår i P-proteinfraktioner (elfores)?

A
P-Albumin, 
P-CRP, 
P-Orosomukoid, 
P-Haptoglobin, 
P-Antitrypsin.
80
Q

Vad ingår i ett perifert kärlstatus?

A

1) Perifera pulsar
2) lyssna efter blåsljud
3) hudtemp
4) behåring
5) kapillär återfyllnad
6) atrofi
7) naglar
8) staseksem
9) hudfärg
10) ödem
11) sår

81
Q

Vilken typ av analys påvisar specifikt förekomst av Hemoglobin från patienten
bäst i feces?

A

Immunologisk metod som t.ex. F-Hb, Actim

82
Q

Du noterar även att Asta har olikstora pupiller, vad kallas det med ett annat ord?

A

anisokori

83
Q

Vad menas med pulsdeficit?

A

En arytmi där alla auskulterade slag inte ger uppphov till palpabel puls

84
Q

Vad kalls det knäppande/”knastrande” biljud som hörs på lungorna och förklara mekanismen för hur de uppkommer?

A

Rassel, är öppningsljud som uppkommer när små stängda bronker öppnar sig under fr a
inandning och blir luftförande.

85
Q

Nämn 3 radiologiska fynd på hjärtsvikt.

A

Förstorat hjärta, vida kärl, redistribution, interstitiellt ödem, pleuravätska.

86
Q

Hur länge är troponit I eller T att vara förhöjda efter en infarkt?

A

ca 10 dagar

87
Q

Hur många B-Glukos måste mätas och vilken nivå måste överskridas i fasta för att ställa diagnosen Diabetes Mellitus?

A

Två B-Glukos mer än 7,0 mmol/L

88
Q

B symtom

A

subfebrilitet
nattliga svettningar
viktnedgång

89
Q

vilka prover tar du vid mononukleos och hur blir resultaten?

A

Positiv Monospot

B-Lymfocyter med atypier, s.k Virucyter

90
Q

orsaker till akut yrsel

A
anemi
lillhjärnspåverkan
vestibularisneurit
hypotoni
arytmi
91
Q

Patientens buk är uppdriven och svullen. Hur kan du kliniskt undersöka patienten för att avgöra om ditt fynd utgörs av ascites?

A

Perkussion med dämpning och vågrörelser samt flankdämpning och utflytning i sidoläge talar för ascites. (1p)

92
Q

När används passageröntgen och varför gör man en sådan undersökning?

A

Bedömning av mekaniskt hinder vid t ex misstanke om tunntarmsileus

93
Q

Om du finner att patienten har ett P/S-natrium som ligger i överkantoch ett till synes normalt P/S-kalium, vilket tillstånd skulle detta kunna vara ett tecken på?

A

intorkning

94
Q

Vad ingår i perifert kärlstatus?

A

palpation av pulsar

Inspektion (sår, deformitet, behåring, färg),

palp (temp, ödem, smärta, sensibilitet, motorik),

ausk (femoralis, iliaca)

ev ankeltryck,

95
Q

Vid två sjukdomstillstånd föreligger risk för att ett falskt för högt ankeltryck skall uppmätas. Vilka är dessa sjukdomstillstånd?

A

diabetes

uremi

Pga förekomst av stela kärlväggar (mediaskleros) i underbenet… använd istället tåtryck.

96
Q

Vilken/vilka är den/de vanligaste mikrobiologiska etiologin till endokardit?

A

Alfa-streptokocker,

S. aureus

97
Q

Vilka komplikationer kan uppstå vid obehandlad diabetes?

A
mikroangiopati
ateroskleros
perifer neuropati
nefropati (sekundärt till mikroangiopatin)
retinopati
oftalmopati
98
Q

Vilken enkel undersökning kan stärka misstanken om claudicatio intermittens?

A

ankel arm index

99
Q

Du vill undersöka ärftliga riskfaktorer för trombossjukdom.

Vilka analyser beställer du?

A

Faktor V Leiden-mutation (alt: APC-resistens, Faktor V1691G-A),

Protrombinmutation (alt: 
Faktor II 20210 G-A), 
Protein C,
Protein S
P-Antitrombin.

(För 2p krävs APC-resistens + 2
av de övriga, för 1 p krävs APC-resistens)

100
Q

Vad är skillnaden mellan dysfasi och dysartri?

A

Dysfasi (nedsatt förmåga att finna rätt ord eller förstå tilltal)
Dysartri (minskad förmåga att forma/uttala ord)

101
Q

Vad är amaurosis fugax?

A

Övergående ensidig synnedsättning eller blindhet med oftast sekunders till minuters varaktighet. Ibland timslångt.

102
Q

Med vilken analys kan du stärka misstanken om Graves sjukdom?

A

S-TRAK

103
Q

Förklara begreppen Autoimmunitet och Autoimmun sjukdom.

A

Autoimmunitet är när immunsystemet reagerat mot egna strukturer “self” med autoreaktiva antikroppar eller autoreaktiva T lymfocyter. Tecken på autoimmunitet kan ses hos friska.

Vid Autoimmun sjukdom ger autoreaktiva antikroppar eller autoreaktiva T lymfocyter upphov till påverkan eller vävnadskada med funktionella konsekvenser för det angripna målorganet och därmed sjukdom.

104
Q

Ett par förändringar i labresultaten kan du ändå förvänta dig se vid
dehydrering. Vilka?

A
Ökat P-Albumin, 
ökad B-EVF
ökat Hb, 
ökad (eller normal) S-Osmolalitet, 
(U-Na sänkt)
105
Q

Vilket/vilka prov tar du och vilka analyser kommer laboratoriet att utföra avseende gonorrhe?

A

Urin (första portion) - PCR (För screening)

Uretrasekret - PCR & Odling och resistensbestämning

(Om patienten haft oralsex-svalg odling)

106
Q

Vilket/vilka prov tar du och vilka analyser kommer laboratoriet att utföra avseende klamydia?

A

Urinprov – första portionen! (PCR)

107
Q

Vad är viktigt att tänka på när det gäller behandlingen av gonorrhé?

A

Det finns många stammar som är resistenta på mot vanligen använda antibiotika!

108
Q

Vilket prov tar du för att utesluta HIV och vilken analys kommer laboratoriet att utföra vid en HIV frågeställning?

A

Blodprov, antigen och antikroppstest

109
Q

Vilka statusfynd kan man hitta vid svår leversjukdom?

A
Ascites, 
ikterus, 
palmarerytem, 
leverencefalopati (flapping tremor), 
spider naevi, 
ökad venteckning, 
leverlukt, 
ev ödem och avmagring, 
ev hepatomegali.
110
Q

Vilka typiska fynd ses på en DT vid en lungemboli?

A

Kontrastomflutna tromber i lungartärerna.

111
Q

Du är dock osäker, med tanke
på åldern och vikten, om det rör sig om en Typ 1 eller Typ 2 diabetes. Vilken
laboratorieanalys kan ge dig vägledning?

A

Autoantikroppsanalys, GAD

112
Q

rosfeber på latin

A

Erysipelas

113
Q

Hur yttrar sig vanligen ischemi

i EKG:t under ett arbetsprov.

A

ST-sänkningar

114
Q

Ibland kan man genomföra ett arbetsprov även om det innebär en ökad risk för
patienten. Nämn tre sådana relativa kontraindikationer.

A
Tät aortastenos, 
instabil angina, 
allvarlig arytmi, 
obehandlat snabbt förmaksflimmer, 
kraftigt förhöjt blodtryck.
115
Q

Hur skiljer sig smärta vid perikardit från smärtan vid en hjärtinfarkt?

A

Vid perikardit är smärtan typiskt andnings-, och lägeskorrelerad.

Vid hjärtinfarkt är det ofta en central ihållande bröstsmärta, ofta med utstrålning mot arm(ar), hals och/eller käkar.

116
Q

Nämn två akuta komplikationer till hjärtinfarkt som skulle kunna resultera i att
man hör ett nytillkommet systoliskt blåsljud.

A

Septumruptur och ichemisk mitralisinufficiens/papillarruptur.

117
Q

extrathorakala symtom vid lungsjukdom.

A

clubbing (trumpinnefingrar), urglasnaglar, cyanos, även tecken till högersvikt (perifera ödem, leverförstoring, halsvenstas)

118
Q

Vad kallas ett andningsmönster med djupa andetag som kan vara snabba eller långsamma och som ibland ses vid metabola rubbningar?

A

Kussmaulandning

119
Q

Vakenhetsgrader

A

alert
somnolent
stuporös
komatös

120
Q

Med vilken kemisk analys (en) kan du få besked om B-12 brist eller folsyrabrist ligger bakom anemin?

A

P/S-Homocystein

121
Q

Nämn 2 statusfynd man kan se vi inspektion av brösten samt 2 statusfynd vid palpation.

A

Inspektion: inflammation, indragning av huden, assymmetri

Palpation: läge, ytan, mobil/fast, storlek, konsistens, ömhet.

122
Q

pyelonefrit

A

njurbäckeninflammation.

oftast en UVI som klättrat uppåt…

Ryggsmärtor, feber, frossa och ibland kräkningar. Man är också uttorkad och beröringsöm över njurarna.

123
Q

alfa1-antitrypsinbrist

A

Kan leda till lungemfysem och i några fall till leversjukdom…

124
Q

sarkoidos

A

Oftast får man sarkoidos i lungorna, men det är också ganska vanligt att få sjukdomen i andra organ som exempelvis lymfkörtlarna, huden och ögonen.

oftast går det över av sig självt…

125
Q

Myokardscint indikationer

A

utesluta signifikant koronarsjukdom

komplettera koronarangio

god prognotisk information

126
Q

Adenosinprovokation

A

adenosin dilaterar sfinktrarna maximalt

används om patienten ej kan cykla.

visar inte på ischemi men på skillnad i perfusion.

(tillräcklig mängd adenosin slår ut AV noden => används på akuten vid takykardi då det släpper mkt snabbt, ca 20-30 s)

127
Q

Stress EKO

A

antingen cykelstress eller dobutamin i stigande dos.

typisk reaktion för område bortanför koronarstenosen:
normal rörlighet i vila
ökad kontraktion vid lågt arbete
försämrad kontraktion vid tungt arbete/högdos.

128
Q

Lungscintigrafi indikationer

A

Misstänkt lungemboli

129
Q

Aorta ruptur

A

brister den framåt dör man, brister den bakåt har man 50% chans…

ger ej peritonit utan en retning/inflammation av retroperitoneum.

130
Q

Tunntarmsileus

A

mekaniskt (ofta av bridor=adheranser) eller paralytiskt (postoperativt/morfin)

vidgade tarmar före stoppet & vätskegasnivåer.

DT BÖS och prova att ge osmotisk vätska och se om tarmen hoppar tillbaka.

131
Q

Hepatit smittvägar

A

A & E: fekalt/oralt

B,C (D): blod & sex

132
Q

akuta/kroniska hepatiter

A

alla kan vara akuta men endast konsonanterna kan bli kroniska.

133
Q

Hepatit familjer

A
Picorna
Hepadna
Hepadna
Satelitvirus till B (D)
Flavi
134
Q

Vilka kan ge leversjukdom

A

A
B
C
E

135
Q

Korrekt benämning på hjärtsviktsmarkören

A

S-NT-pro-BNP

136
Q
Vilka analyser kan användas för att ge en uppfattning om patienten har störningar i 
sina plasmalipider (blodfetter)? Ange fyra analyser.
A
fP-Triglycerider, 
P-Kolesterol, 
fP-LDL-Kolesterol, 
P-HDL-Kolesterol, 
P-Apolipoprotein-A1, 
P-Apolipoprotein B, 
P-Lipoprotein (a), 
Apo B/ApoA1-kvot.
137
Q

Spirometri - obstruktivitet

A

FEV1 sänkt
FEV% sänkt
PEF sänkt

TLC -/ökat
VC sänkt
RV ökad

138
Q

spirometri - restriktivitet

A

FEV1 sänkt
FEV % -

TLC sänkt (pulmonellt eller extrapulmonellt)
VC sänkt
RV sänkt

lungfibros: ökad eller oförändrad FEV % trots sänkt FEV 1.

139
Q

Vilka prover tar du vid misstänkt meningit?

A

lumbalpunktion (odling, PVR, direktmikroskopering)

blododling x2 (om vuxen, barn x1)

odling från misstänkt fokus (ex NPH, BAL)

urinprov (snabbdiagnostik av pneumokocker)

140
Q

Endokardit, provtagning.

A

Blododling x3!!!
ange misstanke om edokardit på remissen då man då har förländ odlingstid.

S. aureus
alfa-streptokocker

141
Q

Hur länge har man kvar IgM i blodet?

A

ca 3 mån

142
Q

Etiologi akut meningit

A

spädbarn (<2 mån och ungdomar:
Pneumokocker
Meningokocker

Äldre:
Pneumokocker
Listeria monocytogenes

143
Q

Etiologi kronisk meningit

A

Borrelia burgdorferi
Mycobacterium Tuberkulosis
Svamp

144
Q

Nasopharynxaspirat

A

virus!!!

145
Q

Infulensasymtom hos mkt små barn?

A

RSV
respiratory syncytial virus

obstruktiva andningsbesvär + äter ej.

146
Q

Matförgiftning - preformerade toxiner

A

S aureus

Bacillus cereus

147
Q

Matförgiftning - toxinproduktion i tarmen

A

Clostridium perfringens
Clostridium botulinum

6-24 h, magknip & diarre.

148
Q

Clostridium difficile provtagning

A

Faecesprov i BURK (ej svabb)

toxinet förstörs i värme så skicka snabbt!

149
Q

Salmonella, shigella, campylobacter, yersinia

A

faecesodling (svabb, ev burk) x 2-3

serologi i vissa speciella fall (ex reaktiv artrit)

endast shigella resistensbestäms.

150
Q

Matförgiftning provtagning

A

ta prov på den misstänkta maten…

151
Q

Syfilis provtagning

A

ospecifika tester

specifika tester.

152
Q

HSV provtagning

A

blåsbottenskrap, sekret

PCR

153
Q

Borrelia test

A

Blodprov med serologi enligt ELISA

neruoborrelios:
likvor+ blodprov

154
Q

Vilka tre typer av reaktioner på stimuli ingår i en bedömning av
GCS?

A

Motorisk respons
Verbal respons
Ögonöppning

155
Q

Behandling med infusion av ofraktionerat heparin och K-vitaminantagonisten
Waran®
(warfarin) bedöms som den bästa. Nämn tre kliniskt kemiska analyser som är viktiga
att ta innan påbörjad behandling och som del i behandlingens dosinställning?

A

B-TPK
PK-INR
P-APT tid

156
Q

V5 & V6

A

laterala prekordialavledningar

157
Q

V3 & V4

A

anteriora prekordialavledningar

158
Q

V1 & V2

A

högersidiga prekordialavledningar

159
Q

aVL, I, aVR

A

laterala ectremitetsavledningar

160
Q

II, aVF, III

A

inferiora extremitetsavledningar

161
Q

V1-V3

A

anteroseptalt

162
Q

V5, V6+ aVL+ I

A

anterolateralt

163
Q

bred P våg

A

> 0,12

tänk vänsterförmaksförstoring

164
Q

hög P våg

A

> 3mm

tänk högerförmaksförstoring

165
Q

kort PQ tid

A

> 0,12 s

preexitation

166
Q

lång PQ tid

A

AV block…

167
Q

högt QRS komplex

A

R5 >25 mm
RV5/RV6 + SV1 > 38 mm =
Sokolow Lyon

vänsterkammarhypertrofi

168
Q

elaxel

A

vänsterställd- LAH?

högerställd- LPH? RVH?

169
Q

R-vågsprogression + Q-vågor

A

saknas levande myokard
“Q-vågs infarkt”

ska vara patologisk Q i två intilliggande avedningar men om det är i V2 eller V3 så räcker en…

170
Q

ST höjning

A

patologiska höjningar i två intilliggande avledningar.

i de flestaavledningarna gäller > 1 mm men i V2 & V3 >2mm hos män och > 1,5 mm hos kvinnor…

vid infarkt (ischemi), perimyokardit, perikardit.

171
Q

ST sänkning

A

normalt hos unga, friska kvinnor vid arbete…

ischemi
belastning (aortastenos, hypertoni)
hypertrofi
grenblock
perimyokardit
elektrolytrubbningar
172
Q

T vågen

A

får vara negativ i III och V1 utan att det är patologiskt.

djup T negativitet kan vara tecken på nylig infarkt

173
Q

QT tiden

A

om lång, större risk för VES.

174
Q

Infarktprogression

A

pågående:
höjning men sällan T neg…

nyligen genomgången: (dagar-veckor)
Q våg, T neg och ev ST lyft…

Svårbedömd ålder:
Q våg och T neg.

Gammal:
Q våg som kvarstår då myokardet inte börjar leva igen.

175
Q

AV block I

A

lång PQ-tid men alla impulser överförs till kammaren.

oftast ett ofarligt bifynd…

176
Q

AV block II

A

Mobitz typ I (med Wenckebackfenomen):
PQ tiden förl’ngs succensivt tills ett kammarkomplex faller bort.

Mobitz typ II:
en del slag blockers (oregelbundet eller regelbundet) men PQ tiden är konstant i de överledda slagen.

177
Q

AV block III

A

P vågorna och QRS komplexen är regelbundna men helt dissocierade från varandra.

ofta förekommer bradykardi (för att asystoli inte ska inträda krävs nodal eller ventrikulär ersättningsrytm)

orsaker:
hjärtinfarkt
intox med beta-blockare
digitalisintoxikation.

178
Q

För och nackdelar med de två olika F-Hb testerna.

A

Hemoccult som påvisar hemgrupper är inte specifik för humant blod.

F-Hb, Actim påvisar
däremot globindelen av humant hemoglobin men är p.g.a magsyrans proteinnedbrytning i
övre mag-tarmkanalen inte ett lika känsligt test för påvisandet av övre gastrointestinal
blödning.

179
Q

Vilka sjukdomar/tillstånd bör Du misstänka vid en monoartrit?

A
septisk artrit, 
reaktiv artrit och eller
borrelia artrit, 
kristallartrit, 
trauma
180
Q

Vad kallas den ärftiga benägenheten för venösa tromber?

A

Trombofili