Teoretiska förklaringsmodeller till personlighetssyndrom pt. 2 Flashcards
(17 cards)
Självteorin
Ett bio-psyko-socialt perspektiv
- Evolutionsteori (biologi, hjärnans funktion, genetik)
- Emotions- och affektteori
- Anknytningsteori
- Psykoanalytiska traditionen – omedvetet meningsskapande
- Mentaliseringsteori
Utvecklingen av ett själv
Hur bildas detta unika hos självet som har med subjektivitet att göra, upplevelsen att vara åtskild från andra människor och ting, att vara ägare av egna tankar och känslor, och att kunna reflektera över dessa som just ens egna?
Den viktigaste tesen för detta är anknytningsteorin. Barnets mentala tillstånd upplevs, tolkas och ges tillbaka (speglas) av en positivt inställd annan och barnet får därmed kunskap om sig själv. För att vi ska uppfatta oss själva som verkliga och levande subjekt, med vilja och känslor, måste någon annan först ha uppfattat oss på just detta sätt. Någon som tillskriver oss avsikter, känslor och vilja.
Otrygg anknytning har visat kan leda till en nedsatt förmåga att förstå andras intentioner och generellt sätt sämre social kompetens.
Gemensamt för personlighetssyndromen är brister och defekter i självreglering, de använder ofta omgivningen för att reglera sig själva, de ställer till svårigheter för sig själv och omgivningen.
Anknytningsteorin i korthet
Nyfödda barn är “genetiskt förprogrammerade” till att knyta an till sina föräldrar. Detta för det evolutionära syftet att skydda barnet från fara och öka dess överlevnadsmöjligheter. Barnet skriker vid behov och påkallar därmed sina föräldrar/omvårdnadspersoners uppmärksamhet.
Barnet utvecklar, när utvecklingen sker som den ska, en förmåga att söka sina föräldrars/omvårdnadspersoners närhet, och använder dem som “säker hamn” vid stress och “trygg bas” vid utforskning av omgivningen. Hur anknytningen utvecklas kommer att prägla individens relationer genom hela livet (enligt Bowlby).
Vilka anknytningsmönster finns hos barn?
- Trygg
- Otrygg – undvikande
- Otrygg – ambivalent
- Desorganiserat
Förklara AMBIANCE
DARTN
- Affektiva kommunikativa misstag
a) Motsägelsefulla signaler (ex. inbjuder verbalt – upprättar distans)
b) Icke-respons eller olämplig respons (ex. tröstar inte) - Desorientering
a) Förvirrad eller skrämd av barnet
b) Desorienterad (ex. plötslig förlust av affekt utan koppling till nuet) - Negativt invaderande beteende
a) Verbalt (ex. hånar eller retar barnet)
b) Fysiskt (ex. drar barnet hårt i armen) - Rollförvirring
a) Rollomkastning (ex söker tröst hos barnet)
b) Sexualisering (ex talar med djup, intim röst till barnet) - Tillbakadragande
a) Upprättar fysisk distans (ex håller barnet ifrån sig med stela armar)
b) Upprättar verbal distans (ex tilltalar inte barnet efter separation eller missnöje)
Vad innebär mentalisering?
Förmågan att förstå sitt eget och andras beteende utifrån inre, mentala tillstånd och avsikter som tankar, känslor, impulser och önskningar. Att förstå sig själv utifrån, och andra inifrån.
Den mentala process genom vilken en individ, på ett automatiskt eller kontrollerat sätt, tolkar sina egna och andras handlingar som begripliga och meningsfulla baserat på intentionella mentala tillstånd såsom önskningar, behov, känslor, övertygelser och anledningar.
Det är något vi gör hela tiden, medvetet eller omedvetet
Att förstå missförstånd
En komplex förmåga som utvecklas successivt under vår uppväxt i det känslomässiga samspelet med våra föräldrar eller annan viktig anknytningsperson.
Vår kompetens att klara av mentala och psykologiska tillstånd bestäms alltså dels av uppväxt, men också av vår nuvarande situation. Är vi exempelvis stressade eller upprörda så påverkar detta vår förmåga att hantera våra känslor.
Vilka är mentaliseringens 4 dimensioner?
Själv och andra: Vid antisocial PS är personen duktig på att läsa av andras inre tillstånd och använda detta för egen vinning, narcissistisk PS är personen duktig av att läsa av enbart sitt eget.
Kognitiv mentalisering och känslomässig mentalisering: Kognitiv innefattar övertygelser, resonerande och förmågan att se saker från olika perspektiv. Känslomässig mentalisering innefattar att vi använder oss av subjektivt känslomässigt upplevande och empati, att leva oss in i hur andra människor känner. Personer med antisocial PS är duktiga på att använda kognitiv mentalisering, personer med EIPS blir överväldigade av känslor och kan inte integrera dessa med sin kognitiva förståelse.
Automatisk/implicit och kontrollerad/explicit: De flesta mentaliserar automatiskt dagligen. Och fara uppstår märker vi detta direkt och övergår till en mer kontrollerad mentalisering.
Inre fokus och yttre fokus: Antingen kan vi fokusera på inre psykologiska tillstånd såsom våra egna eller andras tankar, känslor eller önskningar. Eller så kan vi ha fokus på yttre kännetecken som ansiktsuttryck och beteenden.
Hur ser utvecklingen av mentaliseringsförmåga ut?
Självet som fysisk aktör: 0 - 3 mån
Självet som social aktör 3 – 9 mån
Självet som målinriktat:
9 mån – 2 år (ex. skilja mål – medel, välja bästa sätt nå mål, teologiskt läge, psykisk ekvivalens)
Självet som intentionell aktör: 2 år – 4 år (låtsasläge)
Självet som representationell aktör: 4 år – 6 år (mentalisering, theory of mind, skilja fantasi från verklighet, tankar och känslor representerar verkligheten men är inte verkligheten)
Autobiografiska självet: 6 år – (från kunna (procedurminne) till att veta (deklarativt minne). Sammanhängande berättelser om egna handlingar och erfarenheter.
Vad innebär affektreglering?
Från början regleras känslotillstånd främst av anknytningspersoner.
Ett utvecklingsmål är att barnet själv efterhand ska kunna reglera sina känslor. Denna utveckling sker också genom social spegling i anknytningen.
Första steget är att kunna identifiera känslor: Markerat emotionellt svar tydliggör att svaret speglar barnet och inte den andres oberoende känslor.
Detta speglade affekttillstånd lagras i en representation hos barnet, som förankrar upplevelsen i självet och leder till att stabila modeller för inre tillstånd att utvecklas.
Vid avvikande affektbekräftelse förbises och/eller negligeras emotionella reaktioner.
Vad innebär icke-mentalisering?
Teologiskt läge
Psykisk ekvivalens
Pretend mode/Låtsasläge
Vad innebär teologiskt läge?
Endast det observerbara finns (konkret tänkande)
Utvecklas vid nio månaders ålder.
Barnet har här utvecklat förmåga att skilja mål från de medel som frambringar målet, att anpassa en handling till en ny situation och att välja det medel som mest effektivt leder till målet. Handlingar bedöms alltså utifrån synbara resultat.
Självet som ändamålsinriktad (teologisk) aktör.
Ingen förmåga att förstå att andra kan ha intentioner som kan leda till handling, utan de behöver utläsa dessa intentioner genom praktiskt utförda handlingar.
Känslor kan inte hanteras genom reflektion.
Vad innebär psykisk ekvivalens?
Inre = yttre. Den psykiska verkligheten uppfattas som identisk med den fysiska verkligheten. Fantasi = verklighet.
Uppnås vid ca två års ålder
De egna tankarna och känslorna måste vara sanna, och andra människor uppfattar med nödvändighet världen på samma sätt som man själv gör
Självet som intentionell aktör.
Har ännu inte begrepp för att andra kan hysa motstridiga intentioner.
Vad innebär låtsasläge?
Inre ≠ yttre. Fantasi och verklighet upplevs som åtskilda och helt frikopplade från varandra. Den mentala världen har inget samband med den yttre verkligheten.
Uppnås när barnet är 2–3 år
Pseudomentalisering – ändlöst pratande om tankar och känslor utan subjektiv mening.
Ge exempel på en god mentaliseringsförmåga.
- Mentala tillstånd är inte genomskinliga.
- Eftertanke och reflektion
- Vi kan ha olika perspektiv
- Förlåtande
- Människor är vanligen förutsägbara
- Vi är motstridiga
- Starka känslors inverkan
- Kontinuitet i självupplevelsen
- Rikt inre – sällan tomhetskänsla
- Saker kan vara komplexa och relativa
- Balanserad inställning till sig själv och andra
Ge exempel på dålig mentalisering.
Hypermentalisering: Upptagenhet av andra, men oförmåga mentalisera sitt eget inre.
Pseudomentalisering: “Vet hur det är”, ändlöst pratande om tankar och känslor utan subjektiv mening.
Missbruk av mentalisering: Mentalisering används för egna syften.
Alltför konkret tänkande.
Nämn 3 (potentiella) “orsaker” till bristande mentalisering.
Anknytningsproblem:
- Bristande spegling
- Omarkerad spegling – känslor kaotiska, förvirrande.
- Förvrängd spegling - främmande själv
Trauma:
- Neglect
- Anknytningstrauma
Medfödd sårbarhet:
- Personlighetsdrag, psykopati
- Autismspektrumstörning
- ADHD
- Bipolära syndrom
Hur bedömer/skattar man mentalisering?
• AAI
Adult Attachment Interview (AAI).
- 20 frågor om relationer till föräldrar, främst under tidig barndom.
- Det man skattar/bedömer är personens förmåga att minnas specifika episodiska minnen, samstämmigheten mellan minnessystem, distinkthet, koherens och metakognitiv kontroll (tänkandet om tänkandet i stunden).
På basis av AAI bedöms sedan Reflective Functioning (RF) som bland annat kollar:
- Att vara medveten om mentala tillstånds natur
- Att ha en uttalad önskan att identifiera mentala tillstånd som finns bakom beteenden
- Att vara medveten om mentala tillstånd i relation till intervjuaren
Ex låg skattning på RF är om terapeuten ställer en fråga om föräldrarnas beteende och patient svarar ”Jag vet inte, det ska väl du veta som psykolog.” eller ”jag har ingen aning”.
Ex på hög skattning är om patienten svarar ”När mina föräldrar skilde sig så blev mamma väldigt ledsen och jag tror att vi barn påminde henne om pappa så därför blev det så svårt för henne att orka se till våra behov. Därför är jag så prestationsinriktad tror jag, för det var bara så jag kunde göra henne glad…”
