Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Statistik, begrepp > TERMER ENLIGT MÅLEN > Flashcards

TERMER ENLIGT MÅLEN Flashcards

1
Q

Experimentell studie

A

En undersökningstyp, där påverkan på det naturliga skeendet kan studeras. En annan benämning är interventionsstudie.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Observationsstudie

A

Samlingsbeteckning på studier, där ett faktiskt skeende utan planerad påverkan studeras, och där det kliniska försökets experimentella karaktär saknas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tvärsnittsstudie

A

En undersökningstyp, som inte har med tidsaspekten – en ögonblicksbild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Retrospektiv studie

A

En studie som går bakåt i tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Prospektiv studie

A

En studie som går framåt i tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Matchade kontroller

A

Periodvis sammankoppling av så lika personer som möjligt (ålder, kön etc.), där t.ex. kontrollen till en person med en viss egenskap saknar egenskapen, eller där kontrollen till en behandlad person genomgår en alternativ behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Placebo

A

Overksamt preparat, används i kliniska studier för att jämföra det verkliga preparatet mot det overksamma preparatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Dubbelblindtest

A

När varken den personen som bedömer behandlingseffekter eller patienten vet vilken behandling patienten fått. I ett trippelblindförsök är detta okänt även för den som gör den statistiska analysen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Totalundersökning

A

En undersökning i vilken alla individer i en definierad population ingår. (görs väldigt sällan då det är väldigt dyrt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Urvalsundersökning

A

En undersökning i vilken del av populationen, (stickprov), utvald enligt vissa regler ingår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Slumpmässigt stickprov

A

Ett stickprov, det vill säga en del av populationen som är utvalt enligt vissa regler, så att stickprovet blir representativt för hela populationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Obundet slumpmässigt urval (OSU)

A

Urval då varje individ i populationen har samma sannolikhet att komma med i stickprovet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Systematiskt urval

A

Urval då var n:te individ i en ordnad population kommer med i stickprovet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Bias

A

Systematiskt fel i resultateten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Selektionsbias

A

Systematiskt fel i resultateten som beror på fel vid urvalet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kvantitativ variabel

A

En variabel som mäts med numeriska mätvärden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kvalitativ variabel

A

En icke-numerisk variabel. Innebär en klassificering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kontinuerlig variabel

A

Kvantitativ variabel som i princip kan anta alla värden i ett visst intervall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nominalskala

A

Lägsta nivån på data. Innebär en klassificering av den studerande variabeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ordinalskala

A

Föreligger då variabelvärdena eller klasserna kan rangordnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Intervallskala

A

Förutom rangordning av variabelvärden kan också skillnader mellan dem beskrivas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kvotskala

A

Förutom rangordning av variabelvärden kan också skillnader mellan dem beskrivas och dessutom en absolut nollpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Dikotom variabel

A

Variabel med två möjliga värden, t.ex. kön (man/kvinna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Diskret variabel

A

Kvantitativ variabel som endast kan anta vissa värden (ofta, men inte alltid, heltal).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Frekvenstabell

A

En tabell som anger olika variabelvärden samt hur ofta dessa förekommer (frekvenserna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Relativ frekvens

A

Anger varje frekvens andel av totala antalet observationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kumulerad frekvens

A

Anger hur många individer som har ett värde lika med eller lägre än ett visst variabelvärde. Den kumulerade relativa frekvensen anger motsvarande för andelen individer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Korstabell

A

En tabellform där minst en variabel anges horisontalt och minst en vertikalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Stolpdiagram

A

Diagramform där höjden på varje stolpe är proportionell mot frekvensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Histogram

A

Diagram vid klassindelade material (kvantitativa variabler) där stapelns yta är proportionell mot frekvensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Frekvenspolygon

A

Motsvarar histogrammet, men frekvenserna anges med en bruten linje i stället för med staplar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Summapolygon

A

Diagram för kumulerade frekvenser motsvarande en summering av histogrammets eller frekvenspolygonens frekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Cirkeldiagram

A

Diagram är kvalitativa variabler, där varje klass motsvaras av en cirkelsektor proportionell mot klassens andel av alla observationer.

34
Q

Stapeldiagram

A

Samlingsbeteckning för en rad diagramformer vid kvalitativa variabler, där varje del av stapelns yta är proportionell mot respektive frekvens.

35
Q

Linjediagram

A

Diagram, ofta använt vid beskrivning av någon kvalitativ variabel över tid, där punkter sammanbinds med räta linjer.

36
Q

Aritmetiskt medelvärde

A

Det vanligast genomsnittsvärdet. Är lämpligt att använda då observationsvärdenas fördelning inte är alltför sned. Enbart vid kvantitativa variabler.

37
Q

Median

A

Delar ett material – sorterat från lägsta till högsta observationsvärdet – i två lika stora delar. Lämpligt genomsnittsmått vid sneda fördelningar samt vid variabler enligt ordinalskalan.

38
Q

Typvärde

A

Vanligaste värdet i ett material.

39
Q

Standardavvikelse

A

Ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet i en serie observationsvärden.

40
Q

Varians

A

s^2. Informellt mått på hur mycket en uppsättning tal är utspridda kring medelvärdet.

41
Q

Variationsvidd

A

Skillnaden mellan högsta och lägsta observationsvärdet. Även på svenska används ibland den engelska benämningen range. Olämpligt som spridningsmått, då den varierar med stickprovsstorlek.

42
Q

Variationskoefficient

A

Ett mått för relativ spridning. Variationskoefficient ger ett värde för spridning som anges i procent.

43
Q

Medelvärdets medelfel

SEM, SE

A

Beskriver hur noggrann en medelvärdesskattning är.

44
Q

Vad är skillnaden mellan standardavvikelse och standardfel?

A

Standardavvikelsen beskriver spridningen av en variabel. Standardfelet beskriver hur noggrann en medelvärdesskattning är.

45
Q

Kvartil

A

De tre kvartilgränserna delar ett material – sorterat från lägsta till högsta observationsvärdet – i fyra lika stora delar. Andra kvartilen, q2, sammanfaller med medianen.

46
Q

Percentil

A

De 99 percentilgränserna delar ett material – sorterat från lägsta till högsta observationsvärdet – i 100 lika stora delar. 50:e percentilen sammanfaller med medianen.

47
Q

Sannolikhet

A

Ett mått på hur troligt det är att en händelse inträffar. Kan vara från 0 (händelsen inträffar aldrig) till 1 (händelsen inträffar alltid).

48
Q

Nollhypotes

A

Betecknas H0, Anger att ingen verklig (det vill säga i populationen) skillnad eller förändring föreligger.

49
Q

Mothypotes

A

Betecknas H1, Anger att en verklig (det vill säga i populationen) skillnad eller förändring föreligger.

50
Q

Hypotesprövning

A

Test av nollhypotesen. Om nollhypotesen förkastas innebär det att påståendet i mothypotesen accepteras.

51
Q

Beskriv hypotesprövningen steg för steg.

A
  1. Ange nollhypotes
  2. Ange mothypotes
  3. Signifikansnivån
  4. Ange testfunktion
  5. Beräkna
  6. Tolka och dra slutsatser efter resultatet.
52
Q

Signifikansnivå

A

Anger risken att förkasta H0 då H0 är sann.

53
Q

Typ I-fel

A

Risken för ett felslut, a, som innebär att förkasta H0, då H0 är sann.

54
Q

Typ II-fel

A

Risken för ett felslut, ß, som innebär att acceptera H0 då H0 är falsk.

55
Q

Massignifikans

A

Om många statistiska test genomförs samtidigt, kommer en del av dem rent definitionsmässigt att ge signifikans. Problemet är speciellt frekvent vid hypotesgenererande studier.

56
Q

Normalfördelning

A

En klockformig fördelning med en bestämd matematisk ekvation.

57
Q

Standardiserad normalfördelning

A

En normalfördelning med medelvärdet 0 och standardavvikelsen 1. Varje normalfördelad variabel x kan överföras till en standardiserad normalfördelning genom variabeltransformationen.

58
Q

Kritiska området

A

Innehåller de värden för vilka H0 förkastas.

59
Q

Kritiska värdet

A

Utgör gränsen för det kritiska området. Beror av signifikansnivå a.

60
Q

T-fördelning

A

Gäller vid stickprov, ju större stickprov i t-testet desto närmare z-testet kommer man då det blir närmare populationen.

61
Q

Frihetsgrader

A

Ett statistiskt mått, vilket i allmänhet beräknas som antalet observationer minus antalet skattade parametrar. För t-fördelningen ovan är df = n – 1.

62
Q

Punktskattning

A

En enkel skattning av en populationsparameter med hjälp av ett stickprov (till exempel en skattning av populationsmedelvärdet med hjälp av stickprovsmedelvärdet).

63
Q

Konfidensintervall

A

Ett intervall inom vilket en populationsparameter (till exempel ett medelvärde) ligger med en viss sannolikhet. Sannolikheten är ofta 95%, men den kan vara 90%, 99% eller något annat.

64
Q

Prevalenstal

A

Andel av en befolkning som har en viss sjukdom eller egenskap vid en viss tidpunkt.

65
Q

Incidenstal, incidensrat

A

Antalet nya händelser (egenskap eller sjukdom) per 10n personår under risk.

66
Q

Kumulativ incidens

A

Antalet nya händelser (egenskap eller sjukdom) under en viss tidsperiod i relation till antalet personer som var friska (eller saknade egenskapen) vid periodens början.

67
Q

Relativ risk

A

RR. Kvoten mellan incidensen för en exponerad grupp och en oexponerad, där incidensen kan beräknas som incidenstal eller kumulativ incidens. Beräknas vid kohortstudie.

68
Q

Oddskvot

A

OR. En skattning av den relativa risken utifrån en tvärsnitts- eller fallkontrollstudie. Kvoten mellan oddsen för exponering bland personer med respektive utan en viss sjukdom eller egenskap.

69
Q

Positiv oddskvot

A

POR. En skattning av motsvarande slag som oddskvoten, men det positiva utfallet beaktas i stället för det negativa; används i hälsofrämjande sammanhang.

70
Q

Spridningsdiagram

A

Ett koordinatsystem i vilket tal-par anges som punkter

71
Q

Regressionslinje

A

Den räta linje som bäst beskriver sambandet mellan variablerna x och y. Regressionslinjen har ekvationen y = a + bx.

72
Q

Regressions koefficienten

A

Betecknas b och anger lutningen på regressionslinjen y = a + bx. Då x ökar med 1 enhet förändras y med b enheter.

73
Q

Intercept

A

Beteckningen a i regressionslinjen y = a + bx anger y-variabelns värde då x = 0.

74
Q

Prediktion

A

En förutsägelse av (förväntat) y-värde vid givet värde på x. Beräkningen görs utifrån regressionsekvationen.

75
Q

Determinationskoefficient

A

r2. Anger hur stor del av variationerna i den beroende variabeln som förklaras av den oberoende variabeln. (de oberoende variablerna vid multipel analys; då används beteckningen R2)

76
Q

Kausalitetssamband/Orsakssamband

A

Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan, t.ex. om man är storrökare och får hjärtinfarkt så kan detta vara ett orsakssamband.

77
Q

Skensamband

A

Skensamband uppstår när det finns ytterligare en variabel som påverkar både y-variabeln och den påtänkta x-variabeln. T.ex. att stor-kaffedrickare får hjärtinfarkt så kunde man dra den parallellen att det är ett orsakssamband men att man i själva verket har missat att dessa stor-kaffedrickare även är storrökare som har en påvisad effekt på hjärtinfarkt.

78
Q

Q-test, Grubbs test

A

Används för identifiering och avvisning av outliers. Bör aldrig användas mer än en gång per test.

79
Q

F-test

A

Man jämför varianserna för att se vilket test som har minst spridda värden.

80
Q

P-värde

A

Probability, sannolikheten att du ska få det resultat du har fått - när H0 är sant.

81
Q

När är s 0?

A

Mär inget av de uppmätta värdena avviker från medelvärdet på något sätt. Spridningen på de uppmätta värdena är ingen alls, de har samma värde.

Statistik, begrepp (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions