Transfusionsmedicin Flashcards
(79 cards)
1
Q
Varför finns blodgivningen?
A
Blod tappas från givare för att att efter beredning och testning ges till patient vid behov eller plamsa till läkemedelsframställning.
2
Q
Vem får vara blodgivare?
A
- Nyregistrering får ske från 18-65 år.
- Blodgivning får ske på godkända givare mellan 18-75 år.
- Godkännanande av nya seniora givare 60-65 görs av läkare.
3
Q
Vad gäller blodgivning och kontroll av blodtryck och puls, vad gäller?
A
- Blodtryck och puls kontrolleras vid nyanmälan
- Alla personer som fyllt 40 år kontrolleras blodtryck på 1 gång per år.
- Vid varje blodgivning kontrolleras blodtryck/puls på de som klassas som seniorgivare.
4
Q
Vilka prover tas vid en nyanmälan?
A
5
Q
Vilka prover tas vid blodgivning?
A
- HIV, HCV, HbsAg, Syfillis
- Hb, kontrollgruppering
6
Q
Vad ska den tappade blodvolymen vara
A
450 mL
7
Q
Vad händer om tappningen överstiger 10 min?
A
Enhet får ej användas för att framställa trombocyter
8
Q
Om en tappning överstiger 15 min vad gör du då?
A
Kasserar den
9
Q
Du har klistrat fel på en blodtappningspåse och märker detta efter tappningen, vad gör du?
A
Kassera!! Får ej klistras om med nya etiketter
10
Q
Varför är en hälsodeklaration så viktigt inom blodgivning?
A
När en nysmittad person undersöks ger testerna inte alltid utslag. Därför måste man nogrant få uppgifter om personens hälsa, så ledes också viktigt att personen är helt ärlig.
11
Q
Vem får ej ge blod? (de självklara svaraen, inte lkm osv)
A
Du får inte ge blod om:
- Smittad av Hepatit B eller C, HIV eller HTLV 1/2
- Injicerats med spruta utanför sjukvården
Du får inte ge blod under 3 mån om:
- Du haft sexuellt umgäng med en ny partner
Du får inte ge blod under 6 mån:
- Tatuering
- Piercing
- Större kirurgi
- Nära kontakt med hepatit B smittad
- Akupunktur utanför sjukvård
- Vistelse i vissa land
- Stickskadas eller fått blodstänk på dig
Inte under 12 månader:
- Man som haft sex med man
- Kvinna som haft sex med man som haft sex med man
- Sex med person med blodsmitta
- Sex med person som vart utsatt för risk för blodsmitta
- Betalat för sexuellt umgänge
12
Q
Hur uppdelas de tappade blodet?
A
Erytrocyter, Trombocyter och plasma
13
Q
Vad heter maskinen som utför uppdelningen av blodet och hur fungerar den?
A
Reveos, centrifugalkraft
14
Q
Varför ska plasma till patient vara från manlig givare?
A
minskar risk för allvarliga komplikationer som TRALI.
15
Q
Efter uppdelning blandas erytrocyter med SAGM lösning, varför?
A
-> optimal dos glukos, mannitol och adenin
Mannitol : minskar risken för spontan hemolys under lagring
16
Q
Varför leukocytreduceras blodkomponenter?
A
Minimerar risken för febrila transfusionsreaktioner, HLA.immunisering, överföring av CMV smitta
17
Q
Hur länge ska blodet “vila” innan de kan köras i reveos och i vilken temp?
A
4-22 h, 20-24 grader
18
Q
Erytrocyter
- Indikation*
- Hållbarhet*
- Värden*
A
Indikation
- Anemi, blödning (vävnadshypoxi)
Hållbarhet
- 6 veckor i 2-6 grader
Värden
- Hb >40 g/enhet
- Leukocyter <1 * 10^6
19
Q
Plasma
Indikation
- Hållbarhet*
- Värden*
A
Indikation
- Brist på koagulationsfaktorer
- Behandling av TTP
Hållbarhet
- 3 år i frys
Värden
- leukocyter <1 *10^6
- TPK <50 * 10^9
20
Q
Avvikelser på blodpåsar?
A
- Fel tappningsvolym -> kassera
- Lipemisk plasma -> kassera
- Kraftigt färgad plasma ->kassera
- hemolys -> kassera
21
Q
Komponentkontroller, berätta
A
LPK i leukocytreducerad plasma kontrolleras med flödescytometri.
- LPK <1 * 10 ^ 6
- Hb> 40 g /
Mätning av HB, EVF, LPK och TPK = varje vecka
Mätning av EPK = 5 påsar plasma i månaden
Mätning av pH TPK = utdaterat trombocytkoncentrat dag 8
Mätning av hemolys
22
Q
Hur mycket TPK ska en enhet innehålla och vad ska volymen vara?
A
- 200-200 * 10^9
- Volym 180-220 mL
23
Q
När ger man trombocyter?
A
- Blödning
- Bildar trombocytplugg i kärlskadan och samtidigt utlöser lokalfibrinutfällning
- Allvarlig trombocytopeni
- Trombocytdysfunktion
24
Q
Vad innebär patogenreducering?
A
Trombocyter har patogenreducerats med hjälp av amotosalen och UVA-behandling. Detta är likvärdigt med gammabestrålad komponent.
Amotosalenen intragerar med DNA och RNA i virus,bakterier, parasiter eller leukocyter.
Vid belysning med UVA uppstår en tvärbinding som förhindrar replikationen, bindingen är irreversibel.
25
Hur länge håller ett trombocytkoncentrat?
7 dygn
26
Trombocyter av blodgrupp 0 kan:
tas emot av alla blodgrupperna inom AB0
27
Hur många trombocyt påsar polas?
8
28
hur förhindrar man att trombocyterna aggregerar?
De får ligga på vagga
29
Beskriv fullständing blodgruppering för:
Vuxen
Spädbarn
Givare
Vuxen
* AB0-gruppering
* Plasmagruppering
* Rhd-gruppering
* Antikroppsscreen
Spädbarn
* AB0-gruppering
* Rhd-gruppering
* Antikroppsscreen
* Ev: D-IAT (d-svag)
Givare
* AB0-gruppering
* Plasmagruppering
* Rhd-gruppering
* Antikroppsscreen
* Ev: D-IAT (d-svag)
30
Blodgruppering
* Erytrocyter
* Plasma
* RHd
* Antikroppscreen
**Erytrocyter**
* Mätning av blodgruppsserologisk reaktion mellan personens erytrocyter och kända antikroppar, anti A resp Anti B.
* Erytrocyter med blodgruppsantigen A eller B agglutineras i närvaro av antikroppar riktade mot antigen / antigenen.
* Slår de bara i anti A = A
* Slår de i anti B = B
* Slår de i anti A + B = AB
* Slår de inte i någon = 0
* Antikropparna är vanligen av IgM-typ
**Plasma (ej på spädbarn)**
* Påvisande av reguljära erytrocytantikroppar anti-A och anti-B
* Kontroll på blod vars erytrocyter grupperats med avseende på AB0.
* Detta ska va motsatt mot erytrocyterna efter som man ska ha antikroppar mot de erytrocytantigen man saknar:
* Slår de i B : A
* Slår de i A : B
* Slår de i A+B : 0
* Slår de inte i nån : AB
RHd
* Persons erytrocyter med blodgruppsantigen D agglutineras i närvaro av antikroppar riktade med antigenet.
* Slår de i anti-d : D-pos
* Slår de inte : D-neg
* Slår de i båda: Ej bedömbart!
Antikroppscreen IAT-LISS (på varje pat som kan behöva transfusion)
* Mätning av blodgruppsserologisk reaktion mellan kliniskt relevanta erytrocytantigen föreligger och motsvarande irreguljära erytrocytantikroppar.
* Pat plasma testas mot kända erytrocytantigen
* I regel är dessa antikroppar av IgG-typ
* LISS ökar neg laddning på erytrocyterna. Erytrocytantigenen binder starkare till motsvarande antikropp om de finns närvarande.
* Vid centrifugeringering fastnar agglutinerade erytrocyter i anti-IgG klädda gelen medan fria erytrocyter tar sig igenom.
31
Hur stark måste en reaktion va för att godkännas?
+++ eller ++++
32
Vad innebär blandbild?
Vid mikroskopering ses stora agglutinat i en matta av oagglutinerade erytrocyter.
* Kan ses:
* vid navelsträngsblod -\> mammans blod finns i blandat
* Pat som fått ej grupplikt blod
-\> kontrollera transfusionsanamnes
33
34
Varför är de viktigt med D-gruppering?
D-anigenet är höggradigt immunogent!
Får en person som är D-neg ett blod som är D-pos är risken för immunisering 50-70%
35
Alla barn \<3 dygn och givare som blivit D-neg ska också:
testas för D-svag (D-IAT)
36
Vad innebär D-svag? Vad gör man för att säkerställa D-svag?
**En fenotyp där D-antigenet ger svagare eller negativa reaktioner vid direktagglunitation.**
För att säkerställa D-svag används indirekt agglunitation dvs IAT-teknik.
37
D-antigenet är höggradigt immunogent, varför är de viktigt att säkerställa D-svag på ett nyfött barn?
Mamman behöver rh-profylax
38
Vad står DAT och IAT för?
DAT: direkt agglunitation
IAT: Indirekt agglunitation
39
Vad menar man med höggradigt immunogenet vad gäller d-antigenet?
Erytrocytantikroppar bildas lätt
40
Varför ingår en antikroppsscreen i en fullständig blodgruppering?
Genom att vi undersöker om de finns irreguljära erytrocytantikroppar i blodmottagarens plasma kan transfusionsreaktioner undvikas.
41
Irregulära erytrocytantikroppar är vanligen av typen:
Reguljära erytrocytantikroppar är vanligen av typen:
Irregulära erytrocytantikroppar är vanligen av typen: IgG
Reguljära erytrocytantikroppar är vanligen av typen: IgM
42
Om du gör ett test på gelkort och du får ej de resultat du förväntar dig. Vad kan detta bero på?
Prov som ej är välcentrifugerat : fibrin kan störa testet. -\> centrifugera om prov och gör analys igen.
Om prov/reagens ej har rumstemp: köldagglunitationer
43
En blodgruppering ska i första hand göras manuellt eller i neo?
NEO
44
När ska du göra en blodgruppsbestäming manuellt istället för på neo?
När oklarheter uppstår vid gruppering på neo samt vid prov med liten provmängd.
45
Med tanke på personal/kontroll. Hur många BMA vid manuell blodgruppering och hur många vid automatisk?
Manuell: 2
Automatisk : 1
46
När får du lämna ut ett blodgrupperingssvar?
* Fullständigt blodgruppering klar
* AB0 plasma/erytrocyer, RHd, antikroppsscreen.
* Ev DAT
* EV fenotypning
* EV köldagglunitationsutredning
* EV titer bestäming
47
Alla nya blodgivare fenotypas mot vad?
C,c, E,e, K, Fya, Jka,JKb
48
När gör man en BAS test?
När en person skall få en blodtransfusion av erytrocytkoncentrat
49
Vad innebär BAS test?
Blodgruppskontroll och antikroppsscreen
50
När ska du använda BAS test och när ska du använda MG-test?
BAS: Personen har inga tidigare påvisade irreguljära erytrocytantikroppar.
MG: Slår i BAS test eller har tidigare påvisade erytrocytantikroppar
51
Hur gör man ett BAS test?
Mottagarens plasma testas mot en utvidgad panel av 4 utvalda testcellerför att kunna utesluta förekomst av irreguljära erytrocytantikroppar.
Personens plasma inkuberas med testerytrocyterna i lågjonmiljö. Vid centrifugering fastnar agglutnierade erytrocyter i gelen som är av IgG typ.
52
Vad krävs för att man ska få genomföra BAS test?
Gilitg blodgruppering
53
Hur länge tillämpas en BAS-test och varför denna tid?
5 dygn
Varje ny transfusion kan ge booster effekt eftersom de kan finnas tidigare immuniseringar som ej upptäcks i BAS testen
54
Få du göra blodgruppering och förenlighetsprövning på samma provrör?
NEJ! Blodproven ska vara tagna vid olika tillfällen.
\*I akuta situationer kan denna regler undgås
55
Hur skiljer sig MG-test mot BAS test?
Testet görs när de tidigare påvisats irreguljära erytrocytantikroppar. eller när de slått i BAS testen.
Istället för att testa mot en panel med specifika testerytrocyter testar man har givarerytrocyterna mot mottagrens plasma.
Analysen går sedan till på samma sätt
56
I de fall där de föreligger en immunisering ska du tänka på vad när du lämnar ut blod?
De ska va K neg
57
Hur fungerar NEO?
Automatiserad blodgruppering
1. I mikrotiterplatta blandas blodgruppssuspension från provet med direktagglutinerade reagens som definernar AB0 och D antigenet på erytrocyter.
2. Inkubering i rumstemp
3. Centrifugering
4. Uppskakning
5. Påvisning med fotometri : jämför ljusgenomsläppligheten i olika punkter i varje brunn
++++ accepteras, annars blir de en manuell bedömning
58
Hur tänker du vid utlämning av blod:
* 0-4 år
* Flickor och kvinnor i fertil ålder
* Pat som frekvent behöva blodtransfusion
* Ej speciella krav måsteger
* 0-4 år
Barnpåse, ej äldre än 14 dagar
* Flickor och kvinnor i fertil ålder
K neg och lilla c neg
* Pat som frekvent behöva blodtransfusion
Blod ska ej va äldre än 14 dagar
* Ej speciella krav måsteger
Äldsta påsen först
59
Erytrocyter, vem kan ge till vem
0
A
B
AB
0 = alla
A = a, ab
B = b, ab
AB = ab
60
Trombocyter, vem kan ge till vem
## Footnote
0
A
B
AB
0 = alla
A = a, ab
B = b, ab
AB = ab
61
plasma, vem kan ge till vem
## Footnote
0
A
B
AB
0 = 0
A = A + 0
B = B + 0
AB = Alla
62
Rhd negativt blod kan ges till?
alla
63
Vilket blod är universal blod?
0 Rhd neg
64
Reaktioner vid transfusion kan uppträda:
* Direkt anslutning till transfusion
* Dygn/några veckor
* Veckor/Månader
65
Beskriv en akut transfusionsreaktion
Oro, flush, andnöd, tryck över bröstet, blodtrycksfall
66
Exemepel på akut transfusionsreaktion
Intraversal hemolys
Analfylaktisk reaktion : Iga-brist
baktriellt
leukocytantikroppar
TRALI : Transfusion related akut lung injury
* Fruktad, sällsynt, okänd orsaka; teorier om HLA-antikroppar
67
Beskriv fördröjd hemolys
* Extraversal hemolus dvs sönderfall av transfunderade erytrocyter efter fagocytos i mjälte och lever.
* Stegring av bilirubin
68
åtgärder vid transfusionreaktion
**erytrocyter**
blodgruppsserologisk undersökning
**För alla komponenter**
* Påse kontrolleras
* sterilkontroll
69
Vad gör DAT?
direkt antiglobulinteknik
70
När gör man DAT?
* Diagnostik vid hemolytisk sjukdom hos nyfödd
* Screening vid diagnos autoimmun hemolytisk anemi
* Transfusionskomplikation
* atikroppsidentifiering
71
Mätprincip för DAT?
Påvisning av erytrocyter in vivo sensibilerade med immunoglobulin eller/och komplement.
1. Erytrocyter suspenderas i lågjonlösning.
2. Sätts på gelkort med AHG.
3. Erytrocyter som är senisbilerade med antikroppar el komplement binder till AHG efter centrifugering.
72
När görs antikroppsidentifiering?
* Pos utfall i antikroppsscreen
* Pos BAS test
* oväntat pos utfall vid förenlighetsprövning
* Transfusionsreaktionsutredning
73
Syftet med antikropps utredning?
kartlägga antikroppars specifitet, vilket kan vägleda i vilka erytrocyter som kan ges till patient.
74
Hur gör man en antikropps utredning?
* En eller flera paneler används
* Pat plasma testas
* Celler i panelen är utvalda så att så många antikroppar som möjligt ger unika mänster av omväxlande pos och neg raktioner med de olika testerytrocyterna
75
Vilka tekniker för antikroppsidentifiering finns?
**IAT-PEG (förstahandsval)**
* Förstärker antigen-antikroppsreaktion genom att avlägsna vatten.
* anti-IgG kort används
**Enzym**
* Känsligare för antikroppar inom Rh-systemet
* Används vid oklara resultat i IAT-PEG
* Papain minskar erytrocyternas negativa laddning, ökar då tillgängligheten för en del blodgruppsantigen.
* Neutral gel
IAT-LISS
* Vid DAT pos patient
* Liss ökar den negativa laddningen på erytrocyterna, starkare attraktion till motsvarande antikropp.
* anti- IgG gel
76
För vilka anrikroppar geller doseffekt?
E, e, c, Fya, Fyb, Jka, M,N,S
77
Vilken teknik för fenotypning?
LISS gelteknik
78
Hur går en akutgruppering till
* **ABO och RhD grupp utförs.**
* **Besvaras som preliminärsvar.**
Fullständig blodgruppering erhålls efter ytterligare undersökning av provet.
Vid akut beställning av blodkomponenter kan dessa transfunderas på resultat av akut blodgruppering (preliminärsvar).
Akut blodgruppering utföres på 5 -10 minuter.
79
Vad för kriterier finns för att skydda givaren
* Rätt ålder
* kroppsvikt minst 50 kg
* hb minst 125 för kvinnor och minst 135 män.
* helblodstappning 3 ggr per år för kvinnor och 4 ggr för män
