Växternas fortplantning

Question 1

Vad indikerar en övergång från vegetativ till generativ fas hos en växt?

Answer 1

Växten går från endast tillväxt och ny bladbildning till att bilda blomanlag, vilket dock sker långt innan knopparna blir synliga.

Question 2

Vad innebär det att en växt har ett juvenilt stadium?

Answer 2

Plantorna växer endast vegetativt och har ett annat utseende än när de blir äldre. Exempel på växter med tydliga juvenila stadier är äpple och citrus som under denna fas har tydliga tornar.

Question 3

Vad innebär blombildningen?

Answer 3

En blomma är ett ombildat skott och blombildning innebär därför att skottspetsarna ställer om sig och börjar utvecklas till blommor. Man skiljer mellan anläggning av blommor (INDUKTION) och utvecklingen av blomknoppar till färdig blomma (DIFFERENTIERING).

Question 4

Vad innebär induktion och differentiering när man talar om blombildning?

Answer 4

Induktion är anläggningen av blomknoppar och differentiering är utvecklingen av blomknoppar till färdiga blommor.

Question 5

Vad innebär det att växter är kortdagsväxter, långdagsväxter eller dagsneutrala växter?

Answer 5

Kortdagsväxter bildar blommor vid korta dagar och längre perioder av mörker, tex julstjärna som behöver minst 12h mörker för att blomma. Långdagsväxter kräver inte en viss mängd ljustimmar utan är snarare beroende av att mörkerperioden inte överstiger ett visst antal timmar. Exempel är spenat som blommar kring midsommar men har en god vegetativ tillväxt senare på sommaren när nätterna är mörkare. Dagsneutrala växter är oberoende av antalet mörkertimmar.

Question 6

Vad innebär kritisk dagslängd?

Answer 6

Mörkerperiodens längd får för kortdagsväxter inte underskrida, och för långdagsväxter inte överskrida, ett visst kritiskt värde. Detta kallas kritisk dagslängd och varierar för olika växter.

Question 7

Vad är vernalisation?

Answer 7

Vernalisation innebär att blombildningen är beroende av att växten utsätts för låg temperatur. Detta är fallet för många bienner, tex morot och beta. Det är oftast toppmeristemet hos en växt som måste utsättas för låg temperatur för att blomning ska kunna ske. I vissa fall kan det dock räcka med att fuktade frön utsätts för kyla för att en växt ska blomma samma år som det sås.

Question 8

Vad innebär, i stora drag, fruktsättningen?

Answer 8

Att fruktämnet i blomman börjar växa och utvecklas till frukt samtidigt som de övriga blomdelarna vissnar och faller av. Hos sk skenfrukter växer även andra delar än fruktämnet och ingår sedan i den färdiga frukten.

Question 9

Vad händer när ett pollenkorn hamnar på pistillens märke?

Answer 9

Pollenkorn med en vegetativ och en generativ kärna hamnar på pistillens märke och gror en pollenslang som växer ned genom pistillens stift till fruktämnet. Samtidigt som pollenslangen tillväxer delar sig den generativa kärnan och bildar två spermakärnor i pollenslangen.

Question 10

Vad innehåller ett fröämne inuti ett fruktämne?

Answer 10

Fruktämnet innehåller ett eller flera fröämnen. I varje fröämne finns en embryosäck som är omgiven av två fröämneshinnor. Vid fröämnets övre del har dessa två hinnor en öppning som kallas fröämnesmunnen. Embryosäcken innehåller sammanlagt åtta kärnor. Tre ligger i den främre delen, tre i den bakre delen och två i mitten av embryosäcken. Av de tre främre kärnorna utgör en äggcellen. De två mittersta kärnorna smälter samman till en centralkärna med dubbelt så många kromosomer som övriga celler i embryosäcken.

Question 11

Vad händer när pollenslangen tränger in i embryosäcken?

Answer 11

Den ena spermakärnan förenar sig med äggcellen och den andra med centralkärnan > Dubbel befruktning. Äggcellen bildar efter befruktning och upprepad delning ett embryo, centralkärnan ger upphov till frövita (endosperm) och fröämneshinnorna bildar fröskalet.

Question 12

Vad är partenocarpi?

Answer 12

Fruktbildning utan frö.

Exempel Slanggurka.

Question 13

Vad är partenogenes?

Answer 13

När äggcellen utvecklas till grodd utan befruktning.

Exempel maskros.

Question 14

Vad kan vara felet hos ett äpple där ena halvan av frukten inte vuxit?

Answer 14

Fröbildningen har troligen slagit fel. Fröutvecklingen utövar en mycket kraftig stimulerande verkan på fruktens tillväxt.

Question 15

Vilka tre faser kan man dela in en frukts utveckling i?

Answer 15

Delningstillväxt
Volymtillväxt hos cellerna
Mognadsfas

Question 16

Vad händer med olika frukter under mognadsfasen?

Answer 16

Hos köttiga frukter blir fruktköttet löst i konsistensen beroende på att pektinämnena bryts ned. Färgen förändras genom att klorofyllet bryts ned och de röda, gula och blå färgämnena utvecklas och framträder. Smaken förändras beroende på att aromämnen utvecklas och att stärkelse och fett omvandlas till socker.
Hos torra frukter bildas stenceller i fruktväggen, klorofyllet bryts ned, väggarna torkar och blir ofta förvedade.

Question 17

Hur påverkar etylengas mognaden hos frukter?

Answer 17

Etylengas (som många köttiga frukter avger under mognaden) tjänar som ett slags mognadsframkallande hormon och man kan på konstgjord väg påskynda fruktmognad genom att tillföra etylengas.

Question 18

När inträder knoppvila hos lövfällande buskar och träd och vad innebär det?

Answer 18

I samband med lövfällningen. Vilan induceras av dagslängden, dvs under kortdagsförhållanden övergår knopparna i vila. En fysiologisk förändring i toppmeristemen gör dessa mera motståndskraftiga mot kyla och torka. Vilotillståndet kan inte brytas förrän knopparna under några veckor utsatts för låg temperatur (omkring fryspunkten). Man antar att det bildas tillväxthämmande ämnen i knopparna och att dess ämnen bryts ned vid låg temperatur. Efter kylperioden kan lång dag och värme väcka knopparna till ny aktivitet.

Question 19

När inträder vilotillstånd hos lökväxter?

Answer 19

Under långdagsförhållanden. Tillväxten sker under våren då dagarna är relativt korta. När dagarna blir längre bildas nya lökar och tillväxten upphör. Lök vilar under sommar-vinter och kylan bryter då vilan så att tillväxt och blomning kan börja igen när vårvärmen kommer.

Question 20

Ge exempel på könlös förökning (kloner) av växter.

Answer 20

Sticklingsförökning
Ympning av fruktträd
Okulering av rosor
Meristemförökning
Bulbiller/groddknoppar (ex lökar och liljor)
Stamknölsförökning (ex potatis)
Överjordiska utlöpare (ex jordgubbsplantor)
Avläggare (ex vinbär)
Underjordiska utlöpare (ex flera åkerogräs)
Förgrening av rotsystem
Groddknoppar

Question 21

Vad omfattar könlig/sexuell förökning till skillnad från den okönade?

Answer 21

Pollinering och befruktning som leder till frö- och fruktbildning.

Question 22

Vad innebär självpollination?

Answer 22

Pollineringen sker inom en och samma blomma. Vanligen små, diskret färgade, doftande blommor som inte producerar nektar.

Question 23

Ge exempel på vanliga självpollinerande växter.

Answer 23

Korn
Vete
Havre

Question 24

Vad innebär det att en växt är självsteril?

Answer 24

Växten har mekanismer som förhindrar självpollination. Det kan medföra att pollenkornen inte gror på pistillens märke i blommor av samma individ. Andra orsaker till att självpollination förhindras är att ståndare och pistiller mognar vid olika tidpunkter eller att blommorna är enkönade och sitter på olika individer.

Question 25

Vad innebär korspollination?

Answer 25

Pollen överförs från en blomma till en annan vilket omkombinerar arvsanlagen och ger en genetisk variation hos avkomman. Pollen överförs i regel av insekter eller med hjälp av vinden.

Question 26

Vilka är våra vanligaste pollinerande insekter?

Answer 26

Bin
Humlor
Fjärilar

Question 27

När förekommer vindpollination?

Answer 27

Hos alla nakenfröiga växter samt hos hängväxter, gräs, halvgräs mfl.
Ex hassel, björk och poppel

Question 28

På vilka sätt kan frukter och frön spridas?

Answer 28

Med hjälp av;
Vind
Vatten
Djur
Människor
Sk aktiv självspridning

Question 29

Hur kan djur hjälpa till att sprida frukter och frön?

Answer 29

Vissa nötter och klyvfrukter är försedda med vidhäftningsorgan i form av borst eller hakar och fastnar i päls och fjäderdräkter, ex kardborre.
Djur som samlar frukt och frön för vintern flyttar fröna från moderplantans placering för förvaring, ex ekollon, hasselnötter.
När djur äter frukter bryts den köttiga fruktdelen ned medan fröet som är skyddat av fröskal eller kraftig fruktvägg lämnar djurkroppen med exkrementerna.

Question 30

Hur kan människan omedvetet sprida fröer och frukter?

Answer 30

Fröer och växtdelar fastnar tex under skor, på verktyg och redskap eller med jord och utsäde och sprids genom förflyttning och utvandring.

Question 31

Vad innebär självspridning?

Answer 31

Hos en del växter kan frön och frukter genom särskilda mekanismer slungas ut från växten. De mogna frökapslarna hos tex en del näva-arter spricker så våldsamt att delfrukterna slungas ut långt från moderplantan.