Växternas yttre utseende Flashcards
(39 cards)
Vad betyder morfologi?
Morfologi är grekiska och betyder formlära. Läran om växternas yttre utseende.
Beskriv de olika typer av hjärtblad som finns.
Enhjärtbladiga - växter med ett hjärtblad
Tvåhjärtbladiga - växter med två hjärtblad
Barrväxter har oftast fler hjärtblad som sitter i krans
Vad är hjärtblad?
De första bladen som kommer när ett frö gror.
Vad består växternas rotsystem med?
Det består av en huvudrot(pålrot) med sidorötter. Eller så är det adventivrötter och de bildas på nedre delan av stammen eller från bladen.
Huvudrot med sidorötter finns hos vilka växter?
Förekommer hos tvåhjärtbladiga och barrträd. Om huvudroten är uppsvälld och näringsrik kallas den för pålrot. Pålrot förekommer hos morot, sockerbeta och hos flera andra rotfrukter. Hos vissa rotfrukter räknas även en del av stammen som rot.
Hur ser rotsystemet ut för de enhjärtbladiga växterna?
Huvudroten dör i ett tidigt stadie och ersätts istället av adventivrötter.
Hur utvecklas rotsystemet för gräs?
Vid groning bildas sk frörötter som består av en huvudrot och några adventivrötter. När stammen växer sedan växer det ut fler adventivrötter som kallas kronrötter. Det är kronrötterna senare som ansvarar för vatten och näringsupptaget.
Kan tvåhjärtbladiga växter också bilda adventivrötter?
Ja
Vad är vegetativ förökning och ge exempel på växter som förökar sig på det sättet.
Det är när det skjuter skott från rötterna. Några exempel på rotogräs som förökar sig på detta sätt är åkertistel, fettistel, åkerfräken och hästhov.
Hur kan man skilja på en stam och inte en rot?
På en stam kan man se blad eller märken efter blad. Där blad utgår kallas det noder eller leder. Och ett parti mellan två noder benämns internod eller ledstycke.
Redogör för hur en stam benämns.
Mjuk stam - stjälk
Stjälk utan blad men med blommor - stängel
Gräsens stjälk - strå ihåligt utom vid ansvällda och hårda leder.
Om en stam antingen är örtartad eller vedartad, är den ovanjordisk eller underjordisk då?
Ovanjordisk
Vad är utlöpare och stoloner?
Nedliggande örtartade stammar. t.ex smultron och jordgubbar.
Redogör de 3 olika typerna av underjordiska stammar.
Rhizom - underjordiska horisontella stammar, t.ex. kvickrot, liljekonvalj, vitsippa.
Förstjockad stamknöl på de yttersta ledsstyckena - potatis, rik på stärkelse.
Lökkaka - kort och bred underjordisk stam. Tillsammans med de näringslagrande bladen bildar de löken.
Vad är ett skott och på vilka sätt kan den se ut?
Skott är en stamdel med blad. Outvecklade skott kallas knoppar. Knopparna sitter på stamspetsarna och i bladvecken. På vedartade växter kallas skotten långskott eller kortskott beroende på internodernas längd. Långskotten svarar för växtens längdtillväxt och kortskotten blombärande, hos fruktträd kallas de för fruktsporrar.
Nämn de speciella växtdelar som går under kategorin skott.
Tornar, taggar och klängen.
Tornar är ombildade skott som är försedda med kärl. Det går icke att avlägsna dessa utan att växten blir skadad.
Taggar är enkla utskott från stamytan och lossnar lätt från stammen.
Klänge är oftast ombildade blad.
Redogör vilka olika blad som finns på stammen och hur man kan urskilja dem.
Lågblad, mellanblad, och högblad.
Lågblad - små fjäll och saknar klorofyll. De sitter på stammens nedre delar och på jordstammar.
Knoppfjäll - ser nästan ut som lågblad men är hinnliknande blad som skyddar övervintrande knoppar.
Mellanbladen - växtens “vanliga” blad som brukar vara gröna då de innehåller klorofyll.
Högblad - sitter upptill på stammen under blommorna. Ofta är dom små och oansenliga. Vissa blommor är små och intetsägande men stora färgglada högblad. T.ex. julstjärna, trillingblomma
Holkfjäll - oansenliga små högblad som sitter på undersidan av blomkorgen. T.ex. prästkrage, blåklint.
Vad heter bladet huvuddelar?
Bladfot, bladskaft, bladskiva.
Bladfot - utgör en ansvällning vid basen av bladskaftet.
Bladskaftet - fäster i stammen och i bladskivan.
Bladskivan - kan se ut på många olika sätt. Form, nervatur och bladkantens utseende varierar.
Vilka är de speciella bladfotsbildningar?
Slida - utgör en mindre rännformad utvidgning av bladfoten och är vanligtsvis stjälkomfattande. Väl utvecklad hos flockblommiga växer så som hundkäx och dill.
Stipler - är parvis eller mindre bladlika bildningar som sitter vid bladfoten. De kan vara bladlika, linjära, sammanväxta, flikiga, tornar. Rosor, ärter och pelargon har tydliga stipler.
Vilka olika benämningar kan man nyckla en växts bladskiva med?
Enkla blad - endast en bladskiva. Hel eller flikig.
Sammansatta blad - flera bladskivor. Parbladiga, fingrade eller upprepade parbladiga och fingrade.
Placering av blad - Strödda, motsatta, korsvis motsatta, kransställda
Bladskaftet - skaftat, oskaftat, halvt omfattande, stjälkomfattande, nedlöpande, slidlik.
Bladform endast enkla blad- linjär, syllik, elliptisk, oval, äggrund, omvänt äggrund, lansettlik, omvänt lansettlik, spatellik, cirkelrund, hjärtlik, rombisk, triangulär, avlång, svärdlik, njurlika, sköldlik.
Bladsammansättning - parbladig. fingrad, trefingrad, dubbelt trefingrad, tre gånger upprepat parbladig.
Bladskivans kant - helbräddad, bukttandad, tandad, dubbeltandad, sågad, dubbel sågad, naggad, cilierad (alla typer av kanter kan vara cilierad).
Bladbastyper - hjärtlik, tvär, killik, avsmalnande, rundad, sned, pillik, spetslik.
Bladspetsarnas utformning - tvär, rundad, trubbig, spetsig, tillspetsad, uddspetsig, urnupen.
Nervatur - parallellnervig, bågnervig, fjädernervig, handnervig, nätnervig.
Förklara de olika nervaturen som finns i bladen.
Parallellnerviga/enkelnerviga blad - flera ogrenade nerver som löper jämnsides genom bladskivan. T.ex. enhjärtbladiga växter - gräs, tulpan
Fjädernerviga blad - en förgrenad huvudnerv. T.ex. ek, maskros.
Handnerviga blad - flera förgrenade huvudnerver som strålar ut från bladskivans bas. t.ex. lönn, vinbär.
Förklara de olika bladställningarna.
Motsatta blad - två blad utgår från samma nod.
Korsvis motsatta blad - bladparet sitter 90° i förhållande till bladparet under.
Kransställda - tre eller flera blad på samma nod.
Spiralställda/strödda - ett blad vid varje nod.
Rosettställda - bladen sitter tätt samlade vid stammens bas.
Vilka typer av rötter finns?
bl
Vad kännetecknar stam, stjälk, stängel och strå?
v
