Vetenskapsteori Flashcards
(32 cards)
Beskriv deduktion
Den ska vara strikt logisk, alltså logiskt giltig. Exempel: Alla studenter är lata, Peter är student = Peter är lat. Exempel 2: Alla människor är dödliga, Sokrates är en människa, Sokrates är dödlig. Deduktiva system utmärks av att vi förutsätter att premisserna är sanna - det är inte det vi vill undersöka. Premissernas sanning används som argument för att de påståenden vi härleder är sanna.
Beskriv Induktion
Utgångspunkten för den induktiva modellen är systematiserade erfarenheter. Exempel: Läraren är alltid sen, jag behöver inte stressa. Exempel 2: Peter är student, Eva är student, Lars är student, Peter är flitig, Eva är flitig, Lars är flitig = alla studenter är flitiga.
Hur skiljer sig den deduktiva och den induktiva modellen?
Deduktiva = går från alla till någon/några.
Induktiva = går från några till alla.
Vad innebär induktionsproblemet?
Induktiva = Humes problem, hur många flitiga studenter måste jag träffa för att lita på slutsatserna?
Beskriv den hypotetisk - deduktiva metoden
Den kombinerar den deduktiva och induktiva modellen för teoribildning. Utgångspunkten är att det finns en hypotes, från den deduceras observerbara konsekvenser, dvs. förutsägelser om vad som att inträffa om hypotesen är riktig. Dessa förutsägelser testas mot empiriskt data. Om konsekvenserna upprepande gånger inträffar bekräftas hypotesen. Om konsekvenserna inte uppträder, dvs om förutsägelserna inte slår in, försvagas hypotesen. Genom att testas mot kända förhållanden får hypotesen en större eller mindre grad av sannolikhet - den får ett starkare eller svagare induktivt stöd.
Vad är ontologi?
Ontologi är en teori om det existerande, om hur verkligheten ytterst är beskaffad. Ontologiska frågeställningar (väsensfrågor) kan vara: Vad består världen av? Hur hänger den ihop? Vad är en människa?
Vad är epistemologi?
Epistemologi är en teori om kunskapsproduktion. Hur kan man få kunskap om världen? Hur bildas kunskap? Vad är sann kunskap? Epistemologiska (kunskapsteoretiska) frågeställningar kan vara: Vad är kunskap? Vad är giltig kunskap? Vad är objektivitet? Hur kan man nå giltig kunskap?
Beskriv begreppet “Empirism”
Det centrala i det nya vetenskapsidealet är att vetenskap ska byggas upp med empiriska metoder: genom systematiska observationer och experiment ska hypoteser kunna testas mot fakta. Bara när hypoteser prövas mot sinnesdata får vetenskapen en grundval som kan ge sant och säkert vetande.
Beskriv tabula rasa
Används inom empirismen. Sinnet och/eller medvetandet är först en tom tavla, men under påverkan frånsinnesförnimmelser kommer frågeställningar, tankar, idéer att “skrivas” på denna tavla. Endast det som kan föras tillbaka på sinnesintryck kan därför kallas vetande i egentlig mening.
Beskriv begreppet “Rationalism”
Popper lyfter kritik mot empirismen och har en egen ståndpunkt som ansluter till en annan kunskapsteoretisk tradition som kallas rationalism. Rationalismen är empirismens motsats. Rationalismen betonar att den mänskliga förnuftsverksamheten är avgörande för sann och säker kunskap. Rationalismen förekommer i olika varianter som på olika sätt hävdar att människan har vissa medfödda idéer eller rationella förmågor och att dess leder henne till en kunskap som är oberoende av sinneserfarenhet.
René Descartes
Traditionellt har rationalismens förespråkare försökt att påvisa att det finns sanningar som är självklara för tanken, som är givna i en säker och obestridlig intellektuell intuition och som all annan kunskap om verkligheten kan grundas på och underbyggas med. “Jag tänker, alltså finns jag till”. Vad kan vi med säkerhet veta? För att veta måste alla våra uppfattningar och erfarenheter utsättas för ett systematiskt och kritiskt “metodiskt tvivel”: allt som vi logiskt kan betvivla måste förkastas för att vi ska kunna nå fram till det som vi logiskt inte kan betvivla. “Våra sinnen kan bedra oss - jag kan inte vara säker på om jag drömmer eller är vaken”. Jag som tvivlar på allt kan inte tvivla på att jag tvivlar. Och när jag tvivlar är jag en medvetet tänkande och existerande varelse. Denna insikt, som framstår så klart och tydligt för förnuftet, ger ett kriterium på säker kunskap. När vi systematiskt, kritiskt och metodiskt prövar kunskaper mot förnuftets klara och tydliga insikter kan vi nå fram till ett sant och säkert vetande som är oberoende av sinneserfarenheten.
Kritisk rationalism
Popper är en företrädare för den kritiska rationalismen. Han avvisar empirismens grundpremisser, men är också kritisk till den traditionella rationalismen. Han menar på att “våra antaganden och teorier om samband i det vi erfar ör inte nödvändigtvis riktiga, utan vi måste med hjälp av förnuftet kritiskt pröva våra förväntningar”. Den hypotetiskt - deduktiva metoden är Poppers modell för ett kritiskt och förnuftsgrundat sökande efter ett så säkert vetande som möjligt.
Beskriv begreppet “Positivism”
Sociologen Auguste Comte grundade positivismen. (Påminner lite om den empiriska forskningen). Vetenskapen ska begränsa sig till det som är positivt givet i erfarenheten, det vill säga fakta så som vi kan observera och registrera dem i verkligheten. Endast därigenom kan vi nå precist och säkert vetande. Man ska förkasta alla idéer och tankar om “Guds krafter, och tingens väsen”, vi ska istället koncentrera oss på studier som är positiva i den bemärkelsen nyttiga för att lösa mänskliga problem.
Vetenskapsfilosofiska riktningen som kallas logisk positivism eller/och logiskt empirism
Genom den logiska positivismen upplevde positivismen en blomstring under mellankrigstiden.
Verifierbarhetsprincip
Kräver att påståenden måste kunna visas vara sanna genom att jämföras med den omedelbara erfarenheten. Exempel om månen: kravet på verifierbarhet betyder inte att verifiering måste vara möjlig här och nu för alla och envar, utan man måste kunna redogöra för hur verifiering är möjlig, dvs ange en metod för att pröva påståendet. Kravet på verifierbarhet verkar vara omöjligt att uppfylla.
Karl Popper och hans kritik mot verifierbarhet och den empiristiska tesen
Med denna utgångspunkt menade Popper att falsifierbarhet är ett kriterium som kan avgränsa vetenskaplig kunskap. Kravet på verifierbarhet har även inom positivismen modifierats till ett krav på prövbarhet och sannolikhet. Vidare är Popper kritisk till den empiristiska tesen “ren” sinneserfarenhet kan lägga en fast och obestridlig grund för kunskap: data är alltid infärgade av teori. Poppers kritik berör däremot inte att hypoteser logiskt och metodiskt måste prövas mot observerbara data. Kritiken ifrågasätter därmed inte den grundläggande uppfattningen om vad vetenskap och vetenskaplig metod är eller borde vara.
Förståelseinriktning och induktiv inriktning mot fenomenologin.
Förståelseinriktning innebär att fenomenologiska forskare är intresserade av betydelsen som objekt har för individer och inte individer för objekt. Man fokuserar därför på objektiva fakta eller objektiva samband. Induktivt förhållningssätt innebär att det är empirin och inte teorin som utgör utgångspunkt i fenomenologiska studier.
Vad handlar fenomenologin om?
Den handlar om rena och otolkade meningar. Phai nomenon = det som visar sig. Det som visar sig för ett medvetande. Vårt medvetande är alltid riktat på någonting, när vi handlar gör vi det med en inriktning mot något. Detta något har en mening, vi känner igen, definierar och fyller detta med mening och betydelse. Vårt handlande har mening.
Fenomenologin
Medvetandefilosofi som reaktion på och kritik av naturvetenskapens kunskapssyn. Observationer bygger på ett medvetande som uppfattar. Vad är grundförutsättningen för kunskap och vad är medvetandets roll i detta. Från medvetandefilosofi till modern fenomenologi, fenomen står för det för oss tillgängliga, det som är givet direkt för ett medvetande. Inriktning på människors erfarenheter och upplevelser, det handlar om att undersöka människors upplevelser och erfarenheter, och den mening de själva förnimmer i erfarenheten.
Förkroppsligat medvetande
Maurcie Merleau - Ponty (1908 - 1961). Det handlar om att det inte finns någon uppdelning mellan kropp och tanke, och att kropp och tanke inte kan skiljas. Upplevelsen, igenkännelsen, förmedlande görs av hela oss, inte bara vårt tänkande. Våra sociala liv sker kroppsligen (vår erfarelse av klass och kön under olika förhållanden).
Människors sociala världar
Alfred Schutz (1899 - 1959). Handlar om hur sociala strukturer och o ordningar påverkar människors erfarenheter, meningen av samma sak kan vara skild (hus, kyrka, moské). Viktigt med fenomenologin är att tänka “vad är där…” och “vad fyller vi ut med…”. Människors sociala världar sätter avtryck i erfarenheten, vi bär med oss kunskap, erfarenhet och det präglar vår vidare erfarenhet.
Kritik mot fenomenologin
Det är många som är kritiska till Hussels punkt om att vi systematiskt bör bortse från alla förutfattade meningar vi naturligt har om fenomenet kan vi nå omedelbar upplevelse av fenomenet så som det är givet i sig, dvs av dess “väsen” utan alla “yttre” bestämningar. Kritiken är: vi lever just i en värld av meningsfulla fenomen, en värld där vi alltid befinner oss i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Om all förförståelse måste sättas inom parantes för att vi ska få grepp om det väsentliga med fenomenet, innebär det att vi måste bortse från hela det sammanhang inom vilket vi erfar fenomenet, det anser kritikerna är omöjligt.
Vad handlar hermeneutiken om?
Tolkningslära från grekiskan, det kan ses som en kritik av naturvetenskapens “ensamrätt” att avgöra vad som är metod i vetenskapliga sammanhang, och kritik av positivismens tro på enhet - ett vetenskapligt tillvägagångssätt för all vetenskap.
Meningsfulla fenomen
Fokus på studiet av en mening. Från början en fokus på skrivna texter - dvs mänsklig verksamhet med avsikt att förmedla något. Från ett fokus på författarens liv, eller vad författaren ville åstadkomma - den rätta tolkningen, till förhållandet mellan text/verk och läsare. Kan man i verket se ett uttryck för mer än vad författaren visste att denne förmedlade. Så småningom handlade det om fokus att tolka mänskliga aktiviteter i sig själva, förutom resultat och produkter av dem. - När människor gör saker, vad handlar det om? Dessutom inkluderas normer, värderingar och föreställningar - dvs sådana förhållanden som reglerar mänsklig aktivitet - vad som görs, hur det görs och varför.
Uppmärksamhet på att alla fenomen som utgör del av människors kultur och sociala liv karaktäriseras av intentionalitet, eller meningsfullhet. Uppmärksamheten alltid riktad och meningsfull, vi tillskriver saker och handlingar betydelse och förhåller oss till dem.
