Blod Flashcards
1
Q
Hur ser fördelningen av blod ut i kroppen?
A
2
Q
Till vilka organ omfördelas blodet framför allt vi maxträning och med hur mkt ökar det?
A
(TENTA)
X6 till hjärta
X25 till skelettmuskler
3
Q
Hur är ett kärl uppbyggt?
Vilket undantag finns från denna grövre uppbyggnad?
A
Uppbyggnad från lumen
- Tunica intima – Endotelet, subendotelialt lager och innanliggande lamina elastica interna (mkt tunn i ven) som är nätlika elastiska fibrer som tillåter diffusion.
- Tunica media – Glattmuskulatur, kollagen och elastin i olika förhållanden hos olika kärl. Lamina elastica externa (syns ej histologiskt och viss litteratur säger vener saknar denna)
-
Tunica externa: Ytterst och består ytterst av kollagen som ankrar det mot andra vävnader och innehåller vasa vasorum (kärl i kärlväggen, främst hos stora kärl ex aorta och vena cava) och nervus vasorum (nerver i kärlväggen)
- Kapillärer består endast av endotelceller med basalmembran
4
Q
Hur hanterar aorta och andra stora kärl det ökade flödet?
Vad händer med ökad ålder relaterat till detta fenomen?
A
- Aorta, arteria subclavia och karotisartärer m fl innehåller mkt elastin vilket ger god compliance och kärlet kan agera reservoar för blodet och ge jämnare flöde när elasticiteten recoilar tillbaka (Windkesseleffekten)
- Med åldern sker en skiftning där stelheten ökar pga. att kollageninnehållet ökar och elastinet minskar
5
Q
Varför har vener god compliance initialt?
A
- Vener har vid lågt tryck god anpassning eftersom röret går från nästan platt till runt men låg compliance vid högre tryck
6
Q
Vad innebär myogen respons?
A
- Föra att hålla jämnt blodflöde (inte slösa med blodflöde där det är tillräckligt)
- Oberoende av neurala och endokrina mekanismer
- Viktiga särskilt för blodflödeskänsliga organ som hjärta, hjärna och njure
7
Q
Nämn fyra saker som det venösa återflödet beror av
A
- Venöst återflöde beror av fyra faktorer
- Muskelpumpen – vid rörelse spänns och slappnar muskler av omväxlande vilket leder till att blodet kramas upp
- Klaffar som hindrar bakåtflöde (enkelriktar flödet)
- Respiratoriska pumpen som under inandning minskar trycket i thorax för blodet mot hjärtat
- Även höger kammares fyllnad ”suger” blodet tillbaka
8
Q
Vad är signifikant för fenestrerade kapillärer?
A
(TENTA)
- Mediumstora intercellulära klyftor
- Har större porer i endotelcellerna – fenestrationsporer, gör att lite större beståndsdelar (större proteiner, plasma och elektrolyter) kan lämna kärlet. EJ blodkroppar
- Också förmåga till penocytos
- Finns i njurar och tarm
9
Q
Hur aktiverar Ca2+ en kontrakton i slätt muskulatur?
A
- Ca2+ aktiverar inte troponin C som i skelettmuskler utan calmodulin vilket sedan leder till kontraktion
10
Q
Beskriv erytrocytens utseende, uppbyggnad och vad det funktionellt bär med sig
A
- Bikonkav för ytans skull (förstorande), vilket ökar diffusionsarean och minskar avståndet för diffusion inom cellen
- Spektrin, är ett protein som ingår i cytoskelettet och bidrar till utseendet (FALL)
- Elastisk för att ta sig igenom de minsta kärlen men också optimalt upptag av syre
- Tätt nätverk av muskelproteiner i membranet
- Band3 (antiport) (medierar transporten av HCO3- och CL,-), ankyrinkomplex och actin-förankringskomplex
- Spektrinhelix, finns också polysackaridkedjor, de tre innehåller Band 3
- Band3 (antiport) (medierar transporten av HCO3- och CL,-), ankyrinkomplex och actin-förankringskomplex
11
Q
När syntetiseras EPO och vilken vilken effekt har det?
A
- Epo tillverkas i njurens (lite lever) peritubulära celler. Dessa innehåller ett hem-innehållande protein som mäter cellernas syrgasbehov och ökar uttrycket av Epo och dess frisättning till blodbanan vid ökat syrgasbehov och anemi
- Hypoxi leder till transkription av HIF-2-alfa vilken i sin tur stimulerar till ökad transkription av EPO
- EPO är huvudsaklig regulator av erytropoesen (finstämd historia)
- EPO transporteras via blodbanan till benmärg och aktiverar JAK(2)/STAT(5)-vägen vilka för signalen vidare i cellen och verkar genregulativt i erytroblaster
- Genreglerar också anti-apoptotiska element för erytrocyten så de lever längre (FALL)
12
Q
Hur tar vi upp järn?
A
- 1-2 mg järn per dag upptag/utgång, förråd i levern 1000mg
- Fe3+ reduceras genom ett ferric reduktas (DcytB) i duodenum till Fe2+ (HCl underlättar att Fe hålls i tvåvärd form)
- Tas upp i duodenum via (DMT1), tar med både H+ och Fe2+
- I enterocytens cytoplasma binder Fe2+ till mobilferrin som släpper av Fe2+ basolateralt, o går via ferroportin till plasma
- oxideras till Fe3+ av ferroxidas hephaestin (transmembrant protein i enterocyten)
- och binder till transferrin i blod som sedan kan lämpa av överallt i kroppen men framför allt lever (lägre affinitet vid lågt pH), binder 2 Fe3+
- Transferrin syntetiseras i lever, kallas utan Fe för APO-transferrin
- Transferrinreceptor viktig för att kunna tillgodogöra sig järn
- Där Fe3+ kan binda till apoferritin och bilda ferritin, den vanligaste förvaringsformen för järn
- L-kedja står för järninlagring
- H-kedja för ferroxidasaktivitet (Fe2+ (toxiskt) till Fe3+)
- Sjunker vid järnbrist och ökar vid inflammation
- Förvaras mkt i hepatocyterna
13
Q
Hur regleras hanteras förändringar av järnhalt?
A
Hepcidin
-
Hämmar DMT-1 och ferroportin och därmed återvinning och upptag av Fe
-
Syntes i hepatocyten minskar vid ökat behov av järn och lågt PO2 och vice versa
- Hämmas av erytroferron som utsöndras vid ökad erytrocytsyntes
- Ökar vid infektion/inflammation (den har antimikrobiell effekt)
-
Syntes i hepatocyten minskar vid ökat behov av järn och lågt PO2 och vice versa
HIF-2-alfa
- Vid hypoxi får bryts HIF-2-alfa ner långsammare (i njure)
- Balanseras av hydroxilaser vid njurar
- DcytB (ferric reduktas) och DMT-1 och EPO ökar
IRP
- Aconitas har en öppen ficka vid mindre Fe och kallas då för IRP (iron-regulatory-protein) och kan då binda in till järnreglerande element vid ökat järnbehov och
- stabilisera i 3´-änden vid IRE (iron regulatory elements) av mRNA för transferrinreceptor (TfR) och DMT-1
- Undertrycka IRE i 5´-änden vid mRNA för ferroportin (Fpn), Ferritin och HIF
- Finns IRP inte tillgängligt blir det tvärtom
- Har vi tillräckligt med järn så stänger proteinet och kan fungera i citronsyracykeln (då har järnsulfat (Fe-S) bundit in), regleras under ett ständigt samspel, finstämt 😊
14
Q
Hur sker hemsyntes?
A
- ALA-syntas i mitkondrie katalyserar reaktion där Glycin och succenyl-koA förenas och bildar 2 st delta-ALA (rate-limiting step)
- Delta-ALA ombildas genom ALA-dehydrogenas och utgår från mitokondrie till att bilda 4 st porfobilinogen som bildar uroporfyrinogen som bildar koproporfyrinogen III och går in i mitokondrie igen och ombildas genom ett oxidas till protoporfyrinogen IX som ombildas till
- Protoporfyrin IX som genom ferroketalas (2 H går bort och Fe2+ in) bildar HEME som kan utgå från mitokondrie och binda till globin och bilda hemoglobin eller ingå i cytokrom P450 (sker isf i ER)
- Omogen erytrocyt (reticulocyt) är mättad vid 320-360 g/L varpå organeller kan börja utgå och den omogna erytrocyten kan släppa från makrofag
- Syntesen kräver också koppar, nickel, B6 och B12
15
Q
Hur länge lever erytrocyten och beskriv dess nedbrytning
A
Lever 120 dygn
- Makrofager i benmärg, lymfknutor, lever och mjälte tar in och löser upp membran på erytrocyter som innan dess registrerats som skadade eller gamla, bryter ner dessa till heme, globin och kan återanvändas.
- Heme kan brytas ner i makrofagen genom
- Hemeoxygenas till biliverdin (grönt) varpå
- Bilirubinreduktas ger bilirubin (brunt och hydrofob)
- Blodbanan genom
- Bilirubin + albumin –> bilirubin (gult) –>
- Levern
- UDP-glukunoryltransferas och 2 glukuronsyra –> konjugerat bilirubin (vattenlösligt) via gallvägar som galla till
- Tunntarm
- Där glutaminsyra spjälkas bort av tarmbakterier och bildar urobilinogen (färglös)
- Liten del av urobilinogen tas upp i enteropatiskt kretslopp och ombildas i lever till urobilin (gult) sekreras genom njure och ger urin dess gula färg
- Där glutaminsyra spjälkas bort av tarmbakterier och bildar urobilinogen (färglös)
- Colon
- Merparten av urobilinogen går till colon där det bryts ner ytterligare av tarmbakterier till stercobilinogen som sen oxiderar till stercobilin (brunt), detta ämne färgar avföringen brun
- Järn tas om hand via transferrinreceptor, för hemsyntes eller transport eller lagras som ferritin
16
Q
Vilka är de fyra sätten att stoppa blödning?
A
-
Vasokonstriktion
- Sker bla genom tromboxan A2, serotonin och endothelin, frisätts från det skadade endotelet (förstärks av trombin) och triggar vasokonstriktion av slätt muskulatur
- Sker också myogen respons av slätt muskulatur samt nociceptorer som påverkas av inflammatoriska mediatorer vilka också påverkar slätt muskulatur
- Sker först, tänk att du skär dig i fingret, vitnad först sen blod
-
Ökat vävnadstryck
- Minskar transmuralt tryck, kan vara viktigt då radien minskas med hälften vilket ger 16 ggr (r´4) mindre flöde
-
Blodplättsplugg (primär hemostas)
- Adhesion
- Aktivering
- Aggregering
Koagulering (sekundär hemostas)
17
Q
Vad är primär- och sekundär hemostas?
A
-
Blodplättsplugg (primär hemostas)
- Adhesion
- Aktivering
- Aggregering
Koagulering (sekundär hemostas)
18
Q
Vad innehåller trombocyten, hur detekterar den skada i det större perspektivet och vilken laddning har den?
A
- D.B= dense body (Ca2+, ADP, serotonin)
- G= alfa granule (PF4, fibrinogen, vWf, PDGF, trombospondin, P-selectin)
- Trängs ut av röda blodkroppar i det laminära flödet mot kärlväggen
- Viktigt för att de ska interagera med kärlväggen och detektera skador
- Därför mer blödningsbenägen vid mindre blod
- Negativ ytladdning (vid aktiveringen) blir viktig
- Knappt någon proteinsyntes då de saknar cellkärna
19
Q
Hur inhiberar endotelet trombocyterna vanligtvis?
A
Normal dämpning
- Friskt endotel hämmar vanligtvis aktivering av trombocyten genom frisättning av NO (vasodilatation) och prostacyklin-2 (prostaglandin) vilket hämmar frisättning av Ca2+, håller trombocyten sovande (FÖRELÄS)
20
Q
Vad menas med att faktor V har en dubbel roll?
A
22
Q
Hur går adhesionen till?
A
-
Willebrand factor (vWF) binder till blottat kollagen vid skada
- vWF cirkulerar annars i blodet (också i alfa-granuler i blodplätten)
- Syntetiseras av endotel och megakaryocyter
- Frisättning från endotel vid hög shearstress, cytokiner och hypoxia
-
Blodplättens receptor Gp Ib/IX-V som efter rolling på P-selektiner (släppts ut från endotelgranuler) stannar och binder vWF (FÖRELÄS, VIKTIGT)
- Gp Ib/IX-V är ett komplex av tre membranproteiner och kan också binda till Mac-1 på leukocyter (rekrytering av vita blodkroppar)
- I subendotelialt matrix finns också andra ligander (kollagen, fibronectin och laminin som kan binda till andra receptorer på blodplätten, dock inte lika viktiga (FÖRELÄS)
- Leder till att blodplättar fäster till varandra och subendoteliala strukturer (skada)
23
Q
Hur aktiveras trombocyten?
Vad gör aktiveringen?
A
- Bindningen (till vWF, även till kollagen) leder till intracellulär signalkaskad med G-proteinkopplat protein som aktiverar fosfolipas C med ökning av Ca2+ intracellulärt som ger shape change, sekretion och aktivering av receptor för fibrinogen Gp IIb/IIIa (FÖRELÄS, VIKTIGT)
- Epinefrin aktiverar också genom alfa-2-adrenerga-R (inhibering G-protein à AC och cAMP) varför stress ökar risken för infarkt t ex
- ADP (mest sekundär aktivator) binder till P2Y1 G-proteinkopplad och till P2Y12 (inaktiverar G-protein à AC och cAMP) (FÖRELÄS)
- Trombin binder till PAR-1 (snabb och kortlivad) och PAR-4 (långsam och långlivad) (aktiverar G-protein à FLC à Ca2+)
- Trombin klyver dessa receptorer vid inbindning vilket ger ny END-terminal, innebär att de är engångsreceptorer
- Syntetiserar och frisätter också tromboxan A2 som också verkar aktiverande (ATP starkare) (FÖRELÄS)
- Aktiveringen ger frisättning av dense bodies som innehåller ATP, ADP och Ca2+
- Frisätter också alfa-granuler som innehåller vWF, faktor V och fibrinogen
- Cytoskeletal- och morfologisk förändring där blodplätten sträcker ut först ett brett lamellpodium och sedan fingerlika filopodia
- Gp IIb/IIIa aktiveras och kan nu binda fibrinogen (VIKTIGT)Aktiveringen gör att sortering av fosfatidylseriner tappas vilket ger negativ laddning på utsidan vilket gör att aktiverande koagulationsfaktorer lättare binder in
24
Q
Hur sker aggregering?
A
- Gp IIb/IIIa aktiveras vid trombocytens aktivering och kan nu binda fibrinogen
- Fibrinogen (finns alltid i blodet) bildar bryggor mellan blodplättarna vilket ger en plugg
26
Q
Beskriv extrinsic pathway
A
-
Faktor III (vävnadsfaktor (TF)), receptor, exponeras vid vävnadsskada där faktor VIIa kan binda in och
- VIIa finns redan aktiverad i blodet
-
Tillsammans med Ca2+ bildas trimolekylärt komplex som klyver lite faktor X till Xa (blir ganska lite Xa här, behövs mer via andra vägen) (FÖRELÄS)
- Vilket innebär liten mängd trombin och fibrin denna väg
27
Q
Hur sker intrinsic pathway och var sker den?
A
- Vid kontakt med negativt laddad yta (glas) eller aktiverad blodplätt omvandlas XII (Hageman factor) till XIIa, sker långsamt
-
XIIa (tillsammans med HMWK (kofaktor)) klyver faktor XI till XIa (FÖRELÄS)
- Denna väg behövs inte för hemostas vanligtvis men blir viktig när vi kopplar in apparatur i kroppen (FÖRELÄS)
- Mest Trombin och XIa klyver faktor XI till XIa (FÖRELÄS)
-
XIa aktiverar IX (julfaktor) till proteaset IXa
- Faktor IXa och två andra produkter av kaskaden längre ner – Xa och trombin klyver faktor VIII till faktor VIIIa (kofaktor i nästa reaktion)
- IXa (aktivt enzym), VIIIa och Ca2+ bildar tenaskomplexet som omvandlar faktor X till Xa (proteas) (VIKTIGT)
Sker på trombocytens yta
28
Q
Vad sker i gemensam pathway och vart sker den?
A
- Faktor Xa (aktiv), Va, Ca2+ bildar protrombinas vilken klyver protrombin till trombin (FÖRELÄS)
- Trombin klyver faktor V till Va
- Trombin klyver mer protrombin till trombin
På trombocytens yta
29
Q
Vilken av de två pathways ger mest trombin och fibrin?
A
30
Q
Vad gör trombin?
A
- Trombin katalyserar protelysen av fibrinogen till fibrin-monomerer genom att klyva av två snuttar vilket gör det klistrigt och bildar polymerer
- Denna mer gelformade plugg stoppar förlusten av blod (armering)
- Trombin aktiverar faktor XIII till XIIIa som i sin tur deltar i formandet av stabilt fibrin (tvärbindningar) från fibrinpolymerer (VIKTIGT)
- Vid koagulationsstället finns mycket aktivt trombin som aktiverar proTAFI blir TAFI
- TAFI hämmar fibrinolysen genom att ta bort serin från fibrinet vid skadestället så att proppen kvarstår
31
Q
Hur sker fibrinolys?
A
- Endotela celler exkrerar tissue plasminogen aktivator (t-PA) som aktiverar plasminogen (från lever) till plasmin
- Plasmin inte så specifikt, bryter ner även fibrinogen, därför viktigt att t-PA hämmas av PAI
- Fibrin accelererar aktiveringen av plasmin vilket sker på ytan av fibrin så vi slipper oönskad plasminaktivitet (FÖRELÄS)
- Plasmin bryter ner både fibrinogen och fibrin genom att fem kringlor (hjälper till att hitta) binder till lysin-residues på fibrin och hydroliserar
32
Q
Hur läker såret ihop?
A
- Så fibrinet har fångat in vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar i det stabila fibrinet
- Blodplättarna kommer genom myosin och aktin-interaktion krympa blodkoaglet och serum lämnar, för också kanterna på endotelet närmre varandra
Läkning
- PDGF (platetet derived growth factor) stimulerar mitos av skadad vävnad, ger reparation av kollagen och slätt muskulatur
- VEGF stimulerar till lagning och nybildning av kapillärer
34
Q
Vad kan mätas i plasma för att se graden av fibrinolys?
A
- Ger nedbrytningsprodukter
- D-dimer kan mätas i plasma
35
Q
Varför är K-vitamin viktigt?
Vad kan kroppen göra med oxiderat vitamin K?
A
Vitamin K-cykeln
- De K-vitaminberoende koagulationfaktorerna har en postribosomal modifiering, en extra karboxylgrupp sätts på glutaminsyra (gammakarboxylering), gamma-karboxyglutaminsyra, som ger två negativa laddningar som matchar Ca2+ två positiva och möjliggör en elektrostatisk interaktion med den negativt laddade ytan på aktiverade trombocyter. Dessutom ändras den tredimensionella konformationen så att en hydrofob yta exponeras som kan interagera med fetterna i trombocytmembranet
- Kom ihåg lärares handske där hydrofob del blottas och kan sjunka ner i trombocyt
- Reaktionen kräver vitamin K (VIKTIGT, FÖRELÄS)
- Vitamin K oxideras i reaktionen men kan reduceras genom vitamin K epoxidreduktas
- Notera särskilt Protrombin, Protein C, Protein S och faktor X
36
Q
Vilka blodkroppar finns i blodet?
A
- Erytrocyter, blodplättar, eosinfoila-, basofila och neutrofila granulocyter, lymfocyter och monocyter
