Social kognition föreläsning Flashcards
Vad innebär social kognition?
Bred term som används för att beskriva kognitiva och emotionella processer (mestadels omedvetna processer i hjärnan) som är relaterade till bl.a. perception, förståelse, språk, auditoriska, visuella och fysiska ledtrådar som kommunicerar emotionell och interpersonell information.
Vad utgör grunden för vår sociala kognition i vår hjärna?
Mentaliseringsnätverket i hjärnan
Vad är mentaliseringsnätverket?
Binder ihop limbiska system med frontalloberna
Väsentligt nätverket –> gripa oss på oss själva och sociala upplevelser – i relation till andra
Nätverket essentiellt –> vad som ev pågår för andra människor känslomässig och kognitiv nivå
Mentala tillstånd inom sig som inte syns - känslor, tankar, drivkrafter, intentioner, önskningar, behov etc
Mänsklig egenskap att förstå intention – det var med flit eller olyckshändelse att man tappade pennan, vilket schimpanser inte förstår
Vilka är sociala kognitionens/mentaliseringens 4 polariteter? (bara nämn dem)
Alla dessa är underbyggda av olika neurala banor i hjärnan:
- Automatisk - kontrollerad
- Själv - andra
- Affekt - kognition
- Yttre - inre
Vad innebär den första polen för mentaliseringen automatisk - kontrollerad?
Mentalisering kan vara automatisk eller kontrollerad. Kontrollerad/explicit mentalisering innebär en serie av relativt långsamma processer, vilka vanligtvis är verbala och kräver uppmärksamhet, reflektion, medvetenhet och ansträngning. Automatiskt/implicit mentalisering involverar parallella och därför mycket snabbare processer. Den är reflexiv och kräver väldigt lite eller ingen uppmärksamhet, reflektion, medvetenhet och ansträngning. Kontrollerad mentalisering är när du reflekterar kring tankar och känslor, och diskuterar högt med någon annan eller tyst för dig själv, medan automatiskt mentalisering sker utan att du ens tänker på det. Du läser av dig själv, utan att vara medveten om det och du tolkar och reagerar på dina medmänniskor ganska intuitivt och automatiskt. När du mentaliserar rör du dig hela tiden mellan automatiska och mer kontrollerade processer. Ofta är det nog så att du mentaliserar automatiskt så länge allting fungerar, men växlar över till kontrollerad mentalisering när det hakar upp sig, t.ex. för att det händer något du inte förstår. Då behöver du koppla ur autopiloten och reflektera över vad som är på gång.
Vad innebär den andra polen för mentaliseringen själv - andra?
Mentalisering gäller både en själv och andra. I vanliga fall ser man sig själv inifrån och andra människor utifrån. Att mentalisera är att se sig själv utifrån och andra människor inifrån. Ett granskande av egna och andras tankar, avsikter, önskningar och känslor. För att mentalisera måste man släppa på sitt eget perspektiv. Istället ställer man sig i den andras skor. “Den där pojken som kastar så nervösa blickar på mig och min hund Harry är nog rädd för hundar. Det är bäst att jag håller Harry i kort koppel och tar en stor sväng kring pojken, så att vi inte skrämmer upp honom ännu mer. För att förstå en annan människa måste vi inte ha varit med om samma saker, men man har kanske varit med om något liknande. I exemplet ovan kanske hundägaren tänker “Jag vet att Harry är snäll som ett lamm, men det kan inte vara den där stackars pojken veta. Jag är inte det minsta rädd för hundar, men jag tycker ju att det är hemskt med ormar, så jag kan nog förstå hur det är att vara hundrädd. Om jag mötte en människa som bar på en orm på gatan så skulle jag vara mkt tacksam om den människan gick så långt bort mig som möjligt.”
Själv & andra – delen gör oss så sociala och relationella som vi är. Mig själv i relation till andra.
Mindfulness – tonar in till sig själv, behöver inte vara i relation till ngn annan. Kan vara till andningen eller situationen just nu.
Empati – tonar in till andra. Man försöker ställa sig i skorna på en annan person med hur de har det just nu.
Mentalisering är både och (mindfulness och empati kan man säga)–> det handlar både om tona in sig själv och samtidigt tona in en annan.
Antingen lite mer i sig själv eller i andra. Oftast inte 50 – 50 enligt experter. Problematik –> om man bara är i sig själv.
Vad innebär den tredje polen för mentaliseringen affekt - kognition?
Affekt – kognition – pol i det socialkognitiva nätverket. En hjärna i balans både känner och tänker. Man kan känna kring sina tankar, man kan tänka kring sina tankar. Frontalloben och limbiska systemet lyser vid hjärnscanning när en hjärna är i balans.
Relationell trigger – ngn man tycker om inte säger hej –> då kommer hjärnan reagera på det. Låg tröskel vs hög tröskel amygdala. Låg tröskel för amygdalaktivering (amygdala plockar upp hot – idag ej tigrar som förr - nuförtiden mest relationella triggers som är hot – kan vara allt från separation dvs ngn lämnar en, dör etc eller att ngn inte hälsar/tycker ngn har ett visst tonfall mot en osv) –> hjärnan konstruerad snappa upp sånt –> överlevnad. Mer eller mindre mottagliga relationella triggers.
Uppfattar person ej säger hej –> automatisk mentalisering –> blir låg direkt –> får inte tag i min reflektion pga lägger ej märke till det –> limbiska systemet tar över hjärnan. Behöver egentligen hjälp frontalloberna (hon kanske inte såg dig? Prata med henne sen stämma av om man har gjort ngt etc)
Automatiska implicita systemet som bara snurrar – bara upptagen vad hon tänker eller inte / så fastnar jag i mig själv –> affekterna drar igång. Smärtsamma känslor.
Mentalisering är både en kognitiv och en affektiv process. Förenklat inbegriper mentalisering både tankar och känslor. Mentalisering handlar om att känna tankar och tänka om känslor. Mentalisering är inte en helt intellektuell verksamhet. Det inbegriper alla former av mentala processer, förutom tankar och känslor även fantasier, önskningar, drömmar, begär, impulser, vanföreställningar och hallucinationer
Vad innebär den fjärde polen för mentaliseringen yttre - inre?
4:e polen inre och yttre - vår hjärna snappar upp andra människors icke-verbala och verbala uttryck; ansiktsuttryck. Det är inkodat i vår hjärna - vi mer eller mindre scannar av varandra. Tonfall, kroppsspråk etc. Har man en bra social kognitiv dag –> tår i ögat på en kompis – yttre signal ngt pågår emotionellt –> “undra om hon är ledsen/allergisk?” Om man är balanserad i min hjärna kommer jag INTE vara tvärsäker vad det handlar om.
Omöjligt säga vad en annan känner vid en viss tidpunkt. Kan inte säga vad som händer inom en person just nu –> hög nivå av ovisshet. Vi är relationella varelser.
“Jag vet att du är arg” –> stänger ner deras socialkognitiva förmåga. Underminerande att höra det. Sociala samspelet bryts ner när man säger åt till ngn “jag vet att du gjorde så för du är en stygg person t.ex.”
Klarar av uppriktigt nyfiken på hur ngn annan känner men inte blir tvärsäker. –> sociala kognitiva förmågan är i balans.
Mentalisering kan ha ett inre fokus eller ett yttre fokus. Mentalisering med ett inre fokus refererar till mentala processer som fokuserar på egna eller andras mentala inre, till exempel tankar, känslor och erfarenheter. Mentalisering med ett yttre fokus refererar till mentala processer som är beroende av fysiska och synliga skeenden och egna och andras handlingar. Den här polariteten skiljer sig från både en själv och på andra. För att exemplifiera finns det psykiatriska patienter med Borderline personlighetsstörning som har mkt svårt att förstå andras intentioner (inre fokus) men är hypersensitiva för ansiktsuttryck (yttre fokus). Som kontrast finns det andra psykiatriska patienter med antisocial personlighetsstörning som kan sakna förmågan att utläsa rädsla eller oro ur ansiktsuttryck (yttre fokus) men samtidigt är experter på att avläsa andras inre tillstånd och att manipulera dem m.h.a denna förmåga.
Vad handlar social kognition om EGENTLIGEN?
Att kunna göra rimliga mentala modeller kring sitt eget och andras medvetande utan att vara totalt tvärsäker alt helt osäker
Vid trygg anknytning, hur går det implicita till explicita till?
Vid trygg A, först implicit, sen explicit och sen tillbaka till implicit
Vid otrygg anknytning, hur går det implicita till explicita till?
Otrygg A – AP mer benägen vara fast i det implicita = ingen reflektion – fungera i samspel kunna reflektera. Men om man är fast i det implicita = kan inte reflektera över andra och hur de mår och tänker.
Vad börjar mentaliseringen med?
Mentalisering börjar med uppmärksamhet. Märka känslomässigt skifte inom mig –> måste vara uppmärksam på att det händer ngt. Denna förmågan utvecklas när vi är små. Steg 1 är uppmärksamhet = det är ngn annan som uppmärksammar “åh lilla vän är du ledsen? Här får du nappen”/spegling. Om man inte har uppmärksamheten –> kan inte identifiera ngt händer mentalt. Fastnar implicita automatiska –> då kommer man inte till mentaliseringen och affektregleringen.
Vad händer om man fastnar explicit gällande mentaliseringens första steg dvs uppmärksamhet?
Fastna explicit - “icke-adaptivt relationellt” inget flyt i samspelet. Ngn som inte kan vara lekfulla känslomässiga - missförstånd som det ska pratas om hela tiden. Ingen intoning. AP kanske trycker på vad AP tycker om världen och vad barnet känner/tänker. I en kompisgrupp skulle det kunna vara en person som vill prata om missförstånd hela tiden. “Kan inte hen släppa någonting?”
När barnet utvecklar mentaliseringsförmågan gjuter de samman dessa tre sätt att uppfatta verkligheten och förstår dem att? (3 saker)
- Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men har förbindelse med varandra.
- Handlingar bestäms utifrån mentala avsikter, vi uppfattar därför världen olika.
- Du är själv den som styr ditt liv (=agens).
I 4-5 års åldern har de flesta barn utvecklat en mentaliseringsförmåga.
Vilka 3 steg behöver barnet gå igenom för att utveckla en mentaliseringsförmåga?
- Teleologisk hållning
- Psykisk ekvivalens
- Låtsasläge
Om barnet tar sig igenom dessa utvecklings fönster så är mentaliseringsförmågan ganska väl etablerad i fyra-fem års åldern.
TÄNK TPL (minnesknep)
