Klinisk barnpsykologi kap 7 Flashcards

1
Q

Risken för att man gör felaktiga bedömningar, inte klarar att skapa en allians med familjen och sätter in fel insatser är betydligt högre i så kallad transkulturell vård än annars, varför?

A

Det beror både på språkliga och kulturella missförstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur många % av barnen i Sverige har utländsk bakgrund?

A

Ca 25 % av Sveriges barn och ungdomar med utländsk bakgrund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Framförallt kulturen hos flyktinginvandrare från utomeuropeiska länder som har problematiserats i samhällsdebatten, på vilket sätt och varför?

A

När man beskriver bostadssegregation, diskriminering på arbetsmarknaden eller brister i skolsystemet är det också mestadels utomeuropeiska invandrare som är mest utsatta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär “Hela Sverige strategin”?

A

dvs alla kommuner ska solidariskt medverka i mottagandet av flyktingar. Strategin har utgått från det svenska samhällets syn på vad som är bäst snarare än på vilka behov invandrarna har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Under de första åren i ett nytt land, vad är det bästa stödet man kan få?

A

Det är närhet till anhöriga och landsmän för det mesta det bästa stöd man kan få, annars ökar risken för psykisk ohälsa och anpassningsproblem när man inte kan vara nära familj och vänner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Barn med utomeuropeisk härkomst får ofta bättre…? om de bor i ett område med en högre andel invandrare. medan barn som går på skolor med lägre andel invandrare från framförallt Asien och Afrika löper betydligt högre risk för att utsättas för … och ….?

A

Barn med utomeuropeisk härkomst får ofta bättre kamratrelationer om de bor i ett område med en högre andel invandrare, medan barn som går på skolor med lägre andel invandrare från framförallt Asien och Afrika löper betydligt högre risk för att utsättas för mobbning och må dåligt psykiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär intersektionalitet?

A

Det är ett begrepp som används för att analysera flera dimensioner av maktordning, t.ex. etnicitet, genus/sexualitet, ålder och social tillhörighet. Om vi vill förstå vad som påverkar familjers värderingar och beteenden, behöver vi kunna använda flera perspektiv pararellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är etnicitet?

A

Etniska grupper delar en tro på att medlemmarna har ett gemensamt ursprung, antingen beroende på fysiska likheter, liknande traditioner (eller bådadera) eller på grund av en gemensam historia av kolonisation eller migration. Etnicitet handlar om kulturella och/eller sociala identifikationer, är det ett föränderligt och situationsbundet fenomen. Den etniska identiteten är delvis baserad på biologiska faktorer, dvs vilken familj och släkttillhörighet man har och vilken etnisk grupp man därmed föds som medlem i. Man kan säga att den etniska identiteten handlar om det vi inte kan påverka - vårt ursprung – och hur vi förhåller oss till det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är kultur?

A

Till skillnad från etnicitet fritt från biologiska faktorer. T.ex. hur nära relationer ska vara utformade, t.ex. hur relationen mellan man/hustru och mellan F och barn bör vara, utgör centrala kulturella värderingar. Hur man ska fostra sina barn eller vad det innebär att vara en bra pappa är exempel på ideal som tenderar att vara mer gemensamma för personer med gemensam kultur än för personer med skild kulturell bakgrund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

För att anknyta till Bronfenbrenners modell, byter man i samband med en migration…?

A

För att anknyta till Bronfenbrenners modell, byter man i samband med en migration såväl meso-, som exo- och makrosystem, vilket får stor påverkan på mikrosystemet och familjen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en kärnfamilj?

A

En familj som endast består av F och barn. Vanligaste formen är F och 2 biologiska barn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en utvidgad familj?

A

“Utvidgade familjer” - flera generationer lever tillsammans. Kopplad till en livssituation där man får sin försörjning genom jordbruk, jakt eller fiske. Där industrialisering och urbanisering ännu inte fått genomslag.

  • Består av mer än 2 generationer
  • En familj kan uppstå från 20-30 personer eller fler
  • Många vuxna delar ansvaret för omsorg till varje barn, allo-parenting
  • Mamman mest tar hand om sitt barn, hjälp av andra som finns till hands

Familjen som socialt och ekonomiskt skyddsnät:

  • I samhällen med svaga samhällsfunktioner och bristfälliga välfärdssystem –> familjen grund för individens skydd och överlevnad
  • Man hjälps åt ekonomiskt och inom familjen med uppgifter och sysslor
  • Män ansvarsområde huvudsakligen i samhället, kvinnorna i hemmet och i familjen
  • Ansvarsfördelningen innebär även en maktordning där kvinnorna är underordnade männen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

I globalt perspektiv, vilket familjesystem är det vanligaste?

A

I globalt perspektiv –> utvidgade familjer vanligaste familjetypen –> utvecklingen börjar gå mot kärnfamiljer med få barn har blivit dominerande i världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur många barn i Sverige lever med särlevande föräldrar?

A

ca 25 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur försöker Sverige stärka båda föräldrarnas engagemang i barnens vardagsliv?

A

I Sverige har den politiska ambitionen att stärka båda föräldrarnas engagemang i barnens vardagsliv –> ökad delad föräldraledighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad för ekonomiskt ansvar har föräldrar?

A

Föräldrar har försörjningsplikt gentemot sina barn, men inte mot sina föräldrar. För den vuxne som inte kan försörja sig själv är det de sociala försäkringssystemen som träder in och tar ansvar. Kärnfamiljen förutsätter ett fungerande samhällssystem som komplement till familjen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är viktiga egenskaper i det moderna Sverige?

A

Arbeta och leva självständigt
Kunna fatta egna beslut
Ta initiativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är viktiga egenskaper i traditionella samhällen?

A

Passa syskon
Hjälpa till i familjen

Förväntan –> forma sitt eget liv till skillnad från traditionell uppfostran (jag som i första hand definieras gentemot den egna familjen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad tränas barnet till i Sverige/urbaniserade samhällen?

A
  1. Tidig differentiering, dvs upplevelsen att klara gränser mellan “själv” och “andra”
  2. Instrumentellt oberoende, dvs självtillit i fråga om praktiska saker “kan själv”
  3. Känslomässigt oberoende, t.ex. förmågan att vara ensam och att hävda sig själv
  4. Självkontroll
  5. Självständighet

Ensamhet är självtillitens baksida + isolering p.g.a detta ses som ett kulturellt karaktärsdrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad tänker man är idealet gällande barnuppfostran enligt utvidgade familjer/traditionella samhällen?

A

I den utvidgade familjen värderar man barnens förmåga att ta del i familjesystemet –> t.ex. hjälpa till och lyda de äldre
Olika uppgifter flickor och pojkar – flickor hålla sig till hemmet eller ta sig ut i samhället med en mans sällskap. Pojkarna uppmuntras ut i samhället och hitta sin roll/position där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser man i Sverige på den hierarkiska eller jämställda familjetypen?

A

Viktigt dagens föräldrar –> vara överens - speciellt i viktiga frågor t.ex. hur barnen ska uppfostras
Rättvisa - lika mycket, lika många. Arvsrätt.
Utvidgade familjer –> ansvar och respekt. De som är äldre, klokare och kan bidra till att försörja familjen har ansvar för att ta hand om alla de andra i familjen som är beroende av dem. De ansvariga är därför värda respekt.
I den utvidgade familjen är man i första hand en familjemedlem, i andra hand en enskild individ
Om någon bryter mot normer eller lagar drabbar skammen hela familjen – familjens “heder” ska inte drabbas
Att inte dra skam och vanära över sin familj blir ett överordnat mål
Västerländska kulturen – enskilde ses som ansvarig för sina handlingar
Samhällen tydlig hierarkisk familjestruktur –> bruket av våld för att avgöra konflikter och genomdriva sin vilja allmänt accepterat
Den som har ansvar och bestämmanderätt har också rätt att använda sig av våld
I patriarkala familjestrukturer riktar sig det hedersrelaterade våldet vanligtvis gentemot kvinnorna, eftersom kollektivet skyddar den manliga kontrollen över kvinnor, men det kan även gå ut över män

22
Q

Vad är viktigt att veta gällande anpassning till det nya samhället?

A

Högutbildade + yngre personer mer benägna anpassa sig västerländsk kultur
Kvinnor även mer benägna anpassa sig till västerländsk kultur
Beror också på om man tillhört den etniska majoriteten i hemlandet eller en minoritetsgrupp. Minoritetsgrupp - förföljts t.ex. –> strategier värna om etniska tillhörigheten. Majoritet –> benägna söka en motsvarande roll i sitt nya samhälle
Beror också på familjens tankar om framtiden om man tänker stanna kvar i Sverige eller inte. –> Stanna kvar: anpassa sig mer. Om komma tillbaka till hemlandet: viktigaste att man tar beslut om t.ex. skola osv som gör att barnen ska klara ett liv i hemlandet när man återvänder
Olika kulturer mellan svenska och sitt hemlands –> stor påfrestning med omställningen. T.ex. mannen/pappan särställning tidigare och finare arbete i sitt hemland kanske blir arbetslös till en början och sedan inte får ett lika fint arbete och får kanske omskola sig och förlorar därmed sin särställning i familjen.
Kvinnan däremot särställning svenska samhället - studera/arbeta –> inte längre lika villig acceptera mannens överordnade ställning –> slitningar inom äktenskapet –> skilsmässa.

23
Q

Vad är viktigt att tänka på vid transkulturell vård?

A

Skillnaden mellan den som söker hjälp och den som ger hjälp går inte att utradera –> medvetna om förhållandet och arbetar med respekt för de hjälpsökandes beroendesituation
Viktigt!!! Med lyhördhet –> vårdgivaren tillhör en dominerande majoritetskultur och den hjälpsökande tillhör en etnisk minoritet eller saknar svenskt medborgarskap och därmed har en särskilt utsatt position
Vårdgivaren behöver vara uppmärksam på vad den egna klädstilen, könet, åldern eller bemötandet innebär i motpartens ögon

24
Q

Har man rätt till tolk?

A

Alla som har behov av tolk i sin kontakt med myndigheter eller vårdinrättningar har lagstadgad rätt att erbjudas detta i Sverige
Rätten gäller för båda barn och vuxna
Myndighetens ansvar att se till att lämplig tolk finns tillgänglig vid samtalet
Grundläggande är att man förstår att man som representant för myndigheten är den som behöver tolken för att kunna fullgöra sitt uppdrag
Språket ger nyanserna
Absolut inte låta barnet vara tolk –> skapa problem
Byte av tolk kan medföra t.ex. risk familjen känner att man måste upprepa information eller ge en förenklad bild av situationen, byte av tolk försvårar fördjupad kontakt genom kontinuitet i berättelsen
Känsliga samtal vill vi undvika att föräldern känner att den är i underläge

25
Q

Vad ska man tänka på vid transkulturella intervjuer och utredningar?

A

Aktivt behöver informera sig om centrala värderingar och uppfattningar hos den som söker hjälp
Förståelse för de skillnader som tidigare beskrivits rörande värdesystem i utvidgade familjer respektive kärnfamiljer kan ha stor betydelse för att man ska kunna utforma bra insatser för barn som mår dåligt eller utvecklat någon form av beteendestörningar
Inledningsvis –> utforska hur den hjälpsökande familjen själv förhåller sig till det svenska samhällets förväntningar på hur man ska vara som förälder, och om föräldrarna tänker att migrationen har betydelse för barnets svårigheter

26
Q

Vad finns det för skillnader i skolgång och utredningar?

A
  • Utredningar av olika slag där färdighetsträning kan ha betydelse (t.ex. Kognitiv förmåga) bör ske med stöd av tolk så att barnet kan använda sin kompetens på båda språken. Annars får man en ofullständig bild av barnets förmåga. Det egna språket utgör en viktig del av identiteten och barns språkliga utveckling är något som både föräldrar och omgivning är uppmärksamma på
  • För enskilda barn kan dock försenad språkutveckling eller svårigheter att tillräckligt snabbt tillgodogöra sig ett nytt språk för att kunna följa undervisningen i skolan innebära stora hinder
  • Uppmärksamma alla barn som har behov av särskilt stöd för att de ska få tillräckligt goda förutsättningar i skolan.
  • Risk för diskriminering där barn får mindre stödinsatser om de har en invandrarbakgrund –> vilket sedan används som förklaring till bristande skolprestationer
  • Barn som inte hunnit tillgodogöra sig svenska ännu kan inte förväntas tillgodogöra sin undervisning utan att få särskilt stöd, helst med förklaringar på sitt hemspråk
27
Q

Vad finns det för kulturellt förankrade attityder till behandling?

A

Svenskar benägna dra sig undan och undvika konflikter hellre än att prata ut om dem –> skepsis mot samtalsterapi
Kulturer uppfattas som mer främmande prata om svårigheter och svåra upplevelser, där man tänker tvärtom att det bara förvärrar situationen
Föräldrars acceptans av och tro på den rekommenderade insatsen för deras barn är ofta avgörande för hur man kan hjälpa familjen
Kulturellt lyhörda insatser förutsätter dock en öppen dialog med föräldrarna om deras syn på vad som är hjälpsamt

28
Q

Vad ska man tänka på när barn och föräldrar söker asyl?

A

Alla barn rätt till hälso- och sjukvård, oavsett asylsökande, fått permanent uppehållstillstånd, svenskt medborgarskap eller saknar allt detta och lever gömda för att undvika att bli utvisade ur landet

Vuxna ej samma – dock rätt till akut sjukvård

Inte ovanligt barn får vänta flera år (utan att få veta om de kommer stanna eller inte) - asylsöker om uppehållstillstånd i Sverige. Svår stress för både föräldrar och barn.

Barnets hälsa kan ha påverkats allvarligt negativt av att man levt i oro och utan framtidstrygghet under lång tid samtidigt som man haft en belastning av tidigare utsatthet för allvarliga livshändelser.

Men om man fått beviljat uppehållstillstånd –> utvecklas väl och mår allt bättre med tiden, även om de varit med om svåra upplevelser innan familjen sökt asyl

29
Q

Hur transkulturell är utvecklingspsykologi?

A

Transkulturell utvecklingspsykologisk forskning är hittils sparsam –> manar till försiktighet bedöma vad som är mognad och vad som är träning och den bristfälligt belagda tvärkulturella giltigheten i många forskningsresultat inom psykologi och psykiatri bör stämma till eftertanke

Det mångkulturella Sverige är en realitet, och det är viktigt att såväl forskning som klinisk praktik bedrivs på ett kulturinformerat sätt

Transkulturell vård, där den som utreder och ger stöd har en annan kulturell tillhörighet än vad den hjälpsökande familjen har, kräver särskild lyhördhet för förväntningar och värderingar respektive goda förklaringar från vårdgivaren.

30
Q

Vad tränas barnet till i traditionella samhällen?

A
  1. Nära gemenskap och tillhörighet
  2. Uppdelning av sysslor efter kön och ålder, tidig träning i att delta i de sysslor man sedan ska få ansvar för
  3. Familjens bästa viktigare än den egna viljan, att ta hand om sin familj viktigare än att hävda egna behov
  4. Inordna sig i familjens struktur och ordning. 5.Ansvarstagande för familjen
31
Q

Har ett barns och en familjs etnicitet och/eller kultur någon betydelse i klinisk barnpsykologi?

A
  • Betydelsen uppstår i förståelsen av barnets svårigheter
  • Uppfattningar om hur barn ska bete sig, vad som är avvikande, hur föräldrar ska uppfostra sina barn, hur samhällets ansvar ser ut m.m. varierar i olika kulturer
  • Ett beteende som fungerar i en kontext kan ge större svårigheter i en annan
  • Språk, träning av färdigheter och tidigare skolgång kan också vara av betydelse
  • Transkulturell klinisk barnpsykologi innebär att vara medveten om och reflektera kring ovanstående (värdefullt i all klinisk verksamhet)
32
Q

Vad innebär WEIRD-gruppen?

A

WEIRD-gruppen – white educated industrialized rich depressed/democratic

33
Q

Vad finns det för rådande normer? Förklara t.ex. heteronormen

A

Heteronormen är den norm som gör att utgångspunkten när det gäller människors sexualitet och kön är att alla förväntas vara heterosexuella och att tjejer och kvinnor förväntas vara feminina och killar och män förväntas vara maskulina. Heterosexualitet är överordnat, och den som är heterosexuell behöver inte förklara eller försvara sin sexuella läggning. Socialtjänsten behöver ibland ställa personliga frågor och heteronormen kan då innebära att formuleringen på frågorna felaktigt kan förutsätta att en kvinna lever med en man eller att en man som söker vårdnaden har barn med en kvinna.

34
Q

Vad finns det för rådande normer? Förklara t.ex. tvåkönsnormen

A

Tvåkönsnormen är normen som säger att alla människor tillhör ett av två biologiska kön, att denna tillhörighet medför vissa egenskaper som är fundamentalt olika, och att de två könen förhåller sig på vissa sätt till varandra. Tvåkönsnormen genomsyrar vårt tankesätt och alla sociala institutioner och funktioner i samhället. I den svenska lagstiftningen finns bara två kön, vilket påverkar hela samhällets uppbyggnad.

Juridiskt kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på deras biologiska kön.

35
Q

Vad avses med biologiskt kön?

A

Med biologiskt kön menas kön bestämt utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer.

36
Q

Vad avses med socialt kön?

A

Begreppet socialt kön används ofta som synonym till könsuttryck, och avser hur en person uttrycker ett kön genom att använda olika attribut som förknippas med det könet.

37
Q

Vad finns det för rådande normer? Förklara t.ex. cisnormen

A

Cisnormen är antagandet att alla människor identifierar sig som det kön som har tilldelats dem vid födseln och lever efter det könets sociala normer, kvinnligt eller manligt. En effekt av cis-normen är att vi oftast per automatik försöker placera in människor i någon av könskategorierna kvinna eller man och kan bli obekväma om vi möter någon som vi inte vet hur vi ska placera.

38
Q

Vad är majoritetsnormen?

A

Majoritetsnormen - Den norm som majoriteten av en population följer. Kan vara heteronormen, tvåkönsnormen osv.

39
Q

Hur hänger normer och makt samman?

A

Normer och makt hänger nära samman. De som tillhör majoritetsnormen ges ofta ett självklart tolkningsföreträde. Om vi inte ”kommer ut” med vår sexuella läggning förutsätts vi tillhöra majoritetsnormen heterosexuella. Det ligger ett slags skyldighet att förklara sig och sina val hos den som bryter mot normer. Normbrott ifrågasätts i större utsträckning och den normbrytande personen kan straffas genom att ställas utanför gruppen. Det kan innebära minskad makt över sitt eget liv och sämre möjlighet att ta del av samhällets resurser. Till exempel kan en synskadad person inte vara säker på att den information hen behöver finns tillgänglig på ett sätt så att hen kan läsa den. Eller att en icke-binär person undviker att söka sjukhusvård av rädsla för att få ett dåligt bemötande och till följd av det får en sämre hälsa. Samhället är helt enkelt bäst anpassat för dem som uppfyller så många majoritetsnormer som möjligt.

Genom att titta på hur olika kategorier eller grupper i samhället hierarkiskt förhåller sig till varandra kan vi diskutera samhälleliga maktstrukturer och hur vissa grupper eller kategorier värderas högre än andra. Maktstrukturerna verkar på en strukturell nivå i samhället. Samtidigt bekräftar vi och återskapar strukturerna genom våra handlingar, tankar och de institutioner vi har inrättat. Som exempel på det kan nämnas att män överlag har högre löner än kvinnor, att Sverige har en boendesegregation som är kopplad till etnisk tillhörighet och att ohälsa är vanligare bland personer vars könsidentitet avviker från normen.

40
Q

Vilka frågeställningar är viktiga att ha i åtanke som behandlare?

A

Vilka normer påverkar mig i mötet med en klient/brukare?
Vilka normer präglar den jag möter?
Vad innebär det för vårt möte?
Kan normer ha betydelse för vilket stöd klienten/brukaren får?

41
Q

Varför är det viktigt att tänka på maktskillnaden mellan dig och din patient?

A

I förlängningen handlar det om att kunna ge alla de personer du möter ett likvärdigt bemötande och tillgång till rätt insatser. För att följa socialtjänstlagen krävs medvetenhet om människors olikheter och olika livsvillkor. Lika behandling kan i vissa fall leda till diskriminering och det kan vara bättre att fundera över vad likvärdig behandling istället för lika behandling skulle innebära.

42
Q

Vad innebär det att vara normkritisk/normmedveten?

A

Att vara normkritisk eller normmedveten innebär att granska och ifrågasätta rådande normer. För att vara normkritisk behöver du till att börja med bli medveten om att normer finns och att de påverkar dig själv och andra. Reflektera och analysera dig själv och den verksamhet du är en del av. Den här utbildningen är ett sådant steg. Genom att sätta ord på den praktik och erfarenhet som finns i verksamheten kan du och dina kollegor börja reflektera kring hur er verksamhet präglas av maktstrukturer. Hur avspeglar det er syn på de personer ni möter och hur ni bemöter dem? I grund och botten handlar det om ett etiskt och respektfullt bemötande med start vid det första mötet och i problemformuleringen.

43
Q

Vad innebär det (enligt socialtjänsten) att anta ett intersektionellt perspektiv?

A

Att anta ett intersektionellt perspektiv innebär att titta på hur normer och maktstrukturer samspelar och påverkar oss. Att du som arbetar i socialtjänsten ska kunna ge ett professionellt bemötande förutsätter en medvetenhet om normer och maktstrukturer och en förståelse för att du behöver se individens hela livssituation. Det innebär också att bli medveten om hur du själv påverkas av normer och hur begränsande normer kan reproduceras i din verksamhet.

Genom ett intersektionellt perspektiv kan normer synliggöras och verksamheten kan jobba med att förändra begränsande normer. Det skapar förutsättningar för att du ska kunna ge ett bemötande som tillgodoser individuella behov. Dessutom skapar det förutsättningar för delaktighet och för att vara en tillgänglig verksamhet utan risk för diskriminering.

44
Q

Vad är viktigt att tänka på gällande intersektionalitet?

A

Att inte förutsätta att du vet något om en person baserat på kön, klass, etnicitet osv.
Utgå inte bara från dig själv i ett möte utan tänk till en extra gång – vem är det jag ska möta? Vad vet jag och vad tror jag mig veta?
Att ta ansvar för hur du pratar i arbetsgruppen eftersom det ofta speglas i mötet med klienter.
Använd det namn eller pronomen personen själv använder. Även när personen inte är med.
Att du inte vet allt om alla i din arbetsgrupp. Det kan finnas ämnen som är känsliga att prata om med sina kollegor. Riskera inte att utsätta en kollega för kränkningar eller blotta någon inför resten av arbetsgruppen.

45
Q

Vad är minoritetsstress?

A

Minoritetsstress kan komma av att ständigt behöva förklara sig, att komma ut, att mötas av oförståelse, kommentarer, att pekas ut och av missförstånd. En person som bryter mot en rådande norm kan hamna i situationer där hen återkommande behöver förklara sig. Det kan innebära att hen ständigt behöver komma ut, och väljer hen att inte göra det kan det innebära att hen antas vara en del av normen och därmed vara något eller någon hen inte är. En bank av dåliga erfarenheter byggs upp och kan leda till att personen går omkring med en ständig oro och beredskap för att ta emot medvetna och omedvetna kränkningar. Att växa upp i ett hetero- och cisnormativt samhälle kan innebära att ett sedan barndomen upplevt utanförskap som socialtjänsten på olika sätt kan behöva hantera.

46
Q

Vad är speciellt viktigt att ha i åtanke vid bemötande av barn och ungdomar inom HBTQIA+?

A

Vara barn & ungdom - begränsat handlingsutrymme – under 18 år–> behov av vuxna ekonomiska, juridiska och emotionella orsaker

47
Q

Vad är en cis-person?

A

En cisperson är en person vars könsidentitet stämmer överens med det kön den tilldelats vid födseln.

48
Q

Vad är normer?

A

Normer är regler, föreställningar, värderingar och förväntningar som påverkar oss alla. De kan vara fastslagna i regelverket, men kan också i många fall vara underförstådda. De styr hur vi förväntas vara, leva och se ut. Normer är värderande och inte bara en beskrivning av vad som är ”normalt” eller vanligt. Det finns normer som skapar ordning och trygghet i samhället, som normen att vi inte tar till våld när vi blir arga. Andra normer kan vara begränsande, exkluderande och bidra till diskriminering, till exempel att förutsätta att alla människor är heterosexuella.

Det är vi människor som skapar normerna i samspelet mellan oss. Därför är de inte statiska utan förändras över tid och mellan olika platser. Normer kan finnas på individnivå och strukturell nivå, som de normer som finns befästa i vår lagstiftning, exempelvis i familjerätten.

49
Q

Vad händer när vi bryter mot en norm?

A

Vi märker oftast inte av en norm förrän vi bryter mot den. När vi bryter mot en norm kan det få konsekvenser i form av diskriminering och förtryck, som att det är svårt att få jobb eller att vi blir utfrysta från en gemenskap. Följden kan även vara en upplevelse av att vara exkluderad. Det kan som exempel gälla icke-binära personer i förhållande till den familjerättsliga lagstiftningen som enbart talar om män respektive kvinnor.

Normer påverkar oss alla som individer och det samhälle vi lever i. Att bryta mot de rådande samhällsnormerna när det gäller sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck kan ha negativa konsekvenser för oss människor och våra levnadsvillkor. Ibland kan det innebära diskriminering vilket vi är skyddade mot i lag.

50
Q

Enligt ett intersektionellt perspektiv, vem har mer makt - den inom normen eller utanför normen?

A

Den som befinner sig inom normen i samhället