Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Akut och svårt sjuk patient > Omhändertagande av trauma patienter på röntgen > Flashcards

Omhändertagande av trauma patienter på röntgen Flashcards

1
Q

Vad händer med patienter som kommer till akuten?

A
  • Registreras

- Får en akutjournal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär triage?

A
  • Sortera vad som hör till vilken klinik
  • Prioritera pat.
  • Grön, gul, röd
  • Omprövning sker kontinuerligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad utförs i undersökningsrummet?

A
  • Rutinmässiga kontroller (puls, blodtryck, saturation, kroppstemp).
  • Riktade undersökningar: EKG, urinprov
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad skall dokumenteras?

A
  • Kontaktorsak
  • Hälsohistoria
  • Överkänslighet
  • Social bakgrund
  • Omvårdnadsstatus
  • Andning/cirkulation
  • Kommunikation
  • osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en traumapatient?

A
  • Kroppen varit utsatt för högenergetisk våld eller kan utveckla livshotande skador
  • Skall gå snabbt och effektivt
  • Fokus på de skador som hotar pat. liv (ABCDE).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär “the golden hour”?

A
  • Förutsättningar för att en svår skadad ska överleva försämras avsevärt om pat. inte får kvalificerad vård inom den första timmen (the golden hour)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv omhändertagandet av traumapatienter

A
  • Komplex uppgift som kräver ett fungerade samarbete över många professioner
  • Svårt skadad pat. omhändertas av ett traumateam där pat. sjukdomshistoria är okänd, som innebär betydande utmaningar
  • Traumalarm aktiverar olika sorters läkare, ssk i början på akm
  • Röntgen är en viktig del för fastställande av skadans omfattning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ingår i ett traumateam?

A
  • Kirurg-läkare
  • Narkossjuksköterska och läkare
  • Sjuksköterska-akutklinik
  • Ortopedi-läkare
  • Koordinator (ledare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

En vanlig bemanning vid 2-larm:

A
  • 1-2 kirurg-läkare
  • 1-2 akutssk.
  • 1 akut ussk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

En bemanning vid 1-larm, trauma team med:

A
  • Narkosläkare
  • Narkos ssk.
  • Röntgenläkare
  • Röntgensjuksköterska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för andra specialiteter?

A
  • Barnläkare
  • Gynekolog
  • Medicinläkare
  • Neurokirurgi
  • Tandläkare
  • Thoraxkirurgi
  • Öronläkare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Traumalarm: Vad skall man kolla efter?

A
  • Behov av ventilationstöd?
  • AF <10 eller >29
  • BT <80 eller ej palpabel radialis
  • RLS >3 eller GCS <13
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När kan orsaka ett nivå-2?

A
  • Bilolycka >50 km/h utan bilbälte
  • Fastklämd med losstagning > 20 min
  • MC-olycka >35 km/h
  • Fall > 5 m
  • Barn fall > 3 m
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för observandum?

A
  • Succesiv försämring
  • Ökad blödningsrisk (antikoagulatia)
  • Ålder <5 år eller > 60 år
  • Allvarlig grundsjukdom
  • Hypotermi <35 grader
  • Drogpåverkad
  • Gravid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Primärt omhändertagande

- Primär radiologisk utredning

A
  • Översiktsundersökning i form av frontalbilder av lungorna + bäcken
  • Ultraljud i traumarummet för att finna direkta livshotande skador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför tar man en lungbild?

A
  • Avslöjar stor pneumo- eller hemothorax
  • Lungkonstusioner liksom skelettskador i bröstkoren
  • Bra vägledning om mediastinumskador
  • Läge av trachealtub, venkateter, thoraxdränage, ventrikelsond
17
Q

Varför tar man en bäckenbild?

A
  • På alla medvetslösa och påverkade pat.
  • Kliniska stabilitetsbedömning har dålig sensivitet och blödningsprovocerande
  • Instabil misstänkt volymsökande bäcken bör snarast stabiliseras med bäckengördel i syfte att reducera bäckenets volym
18
Q

Vad är viktigt vid användning av trauma DT?

A
  • Fast rutin

- Standardiserat sätt

19
Q

Vad finns det för hinder i arbetsflödet i samband med undersökningen?

A
  • Misslyckande koordination
  • Patientrelaterade faktorer
  • Bristande kommunikation
  • Problem med utrustning
20
Q

Vad har röntgensjuksköterskan för roll vid multitrauma?

A
  • Prioritering
  • Patientomhändertagande
  • Gott samarbete med andra yrkesgrupper
  • Rätt undersökning utförs
  • CT i första hand
21
Q

Enligt traumatologins allmänna filosofi bör man:

A
  • Inte förorsaka pat. ytterligare skador
  • Hitta, vårda livshotande skador i tid för att minska dödligheten
  • Undersöka pat. systematiskt och noggrant för att upptäcka andra skador och undvika felaktigt negativa fynd för att minska morbiditeten
  • Samma principer går även att tillämpa inom traumaradiologi
22
Q

Vad skall man tänka på vid DT multitrauma innan överflyttning?

A
  • Skadat organ?
  • Trauma-transfer?
  • Övervakningsutrustning
  • Medföljande personal
  • Protokoll som ska användas
  • Samarbete med olika yrkeskategorier
23
Q

Vad kan uppstå för problem vid DT-multitrauma?

A
  • Graviditet
  • Barn
  • Röntgenstrålning
  • IV kontrast
24
Q

Vid DT-multitrauma, varför långa översiktbilder?

A
  • Planera undersökningen

- För grov diagnostik (ex. bedöma om det finns uppenbar skelettskada, se ev. pnemothorax, se ev. fri gas i buken

25
Q

Hur kör man vanligt trauma (nivå 2) i Örebro?

A
  • DT hjärna utan iv. Kontrast
  • DT halsrygg utan iv. Kontrast
  • DT thorax-buk iv. Kontrast
26
Q

Hur kör man urakut (nivå 1) på USÖ?

A
  • DT hjärna utan iv. Kontrast
  • DT-hals-thorax-buk i artärfas
  • DT buk i venfas
  • Bilder av halsryggen tas ut i efterhand
27
Q

Förklara vad man skall tänka på vid DT-multitrauma:

A

Separata artär- och venfaser förbättrar diagnostiken vid kärlskada.

Basala delen av skallen samt hals undersökning med iv. Kontrast

Optimerad för att gå så fort som möjligt

Tagit bort sidotopogram

Minskat bordsförflyttningar

Armarna nedåt hela tiden (risk för artefakter)

Ger mer strålning

28
Q

Förklara principen när man får in ett multitrauma

A
  • Ska anges på remissen.
  • SSK ringer CT-kordinator alt. akutkorridor för att bekräfta att remiss finns, förberedda att ta emot
  • Röntgenläkare, ansvarig kirurg/ortoped och narkosläkare ska närvara
  • Förbered: IV infart (klara minst 5ml/s).
  • Om någon arm skall ingå i undersökningen, sätt infart på motsatt arm
  • Kvinna 15-50, fråga om ev. graviditet
  • Flesta pat. kommer på spineboard/traumatransfer
29
Q

Vad är bra att ha i åtanke?

A
  • Det är viktigt med ett snabbt handhavande vid bildtagningen, boxarna behöver inte justeras ”exakt” rätt.
  • Grundregel är att ansvariga doktorer ska vara närvarande, så att man fortlöpande kan diskutera bilderna.
  • Om patienten har livshotande skador väntar man med att undersöka mindre allvarliga skador
  • Om patienten inte har livshotande skador är det bra att diskutera om något ska kompletteras på en gång.

Akut och svårt sjuk patient (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions