Förklaringar Flashcards
Beskriv olika uppfattningar angående vetenskapens mål.
Vetenskapens mål är enligt Johansson att ge förklaringar till observerbara fenomen. Anledningen att söka svaren är att stilla vår nyfikenhet. Enligt andra är målet att kunna göra förutsägelser.
Andra personer menar istället att dessa mål är samma sak; kan man förutsäga har man förstått. Det som skiljer förutsägelse och förklaring är tiden för händelsen (framtida eller redan inträffad).
Beskriv, med exempel, den Deduktivt-Nomologiska modellen.
MER
En förklaring är en deduktiv härledning av explanandum/slutsats utifrån ett eller flera initialvillkor och vetenskapliga lagar = premisser = explanans.
Det som utgör explanans måste vara sant och ha empiriskt innehåll så att det är falsifierbart.
Beskriv även några
problem med DN-modellen.
1) Villkoren är inte nödvändiga. Vissa händelser går inte att förklara med allmänna lagar utan snarare beteendelagar
2) Villkoren är inte tillräckliga. Explanandum kan ske av annat än angivna premisser
3) Assymetri, förklaringen kan inte omvandlas till förutsägelse och tvärtom i alla fall
4) Enskilda fakta förklaras med enkla generaliseringar
Vilka förslag på förbättringar har framförts kring DN-modellen?
MER
Ett annat förbättringsförslag är att en förklaring ska anses vara bra om den inte bara förklarar det specifika fallet utan också ger upphov till förklaringar om ytterligare sakförhållanden.
Beskriv, med exempel, vad som menas med en statistisk förklaring.
En statisk förklaring är likt förklaringarna i DN-modellen men med determenistiska lagar utbytta mot statistiska.
Exempel:
Istället för lagen ”människor blir glada vid komplimanger” och villkoren ”Ida är en männniska” och ”Ida får en komplimang” blir lagen ”människor blir i 60% av fallen glada vid komplimanger” + samma villkor.
TENTAFRÅGA
Beskriv, med exempel, det s.k. referensklassproblemet.
GE EXEMPEL
Ett problem gällande statistiska förklaringar, att de påverkas av hur vi beskriver händelsen (alltså vilken referensklass den upplevs tillhöra).
Man bör därför kräva maximal specificitet, vilket dock medför att förklaringsvärdet är beroende av vår kunskap kring händelsen.
Exempel:
Beskriv, med exempel, vad som menas med s.k. handlingsförklaringar.
Handlingar innehåller en intentional komponent och därmed ger man dem ändamålsförklaringar. Vid handlingar gäller dock ingen deduktiv härledning då explanandum måste gälla givet att premisserna/explanans stämmer. Det är inte säkert att jag snor glass från min kompis, även om jag tror att det är bästa sättet att få tag på glass, då jag kanske är rädd för konsekvenserna (ilska).
Beskriv, med exempel, vad som menas med s.k. handlingsförklaringar.
Handlingar innehåller en intentional komponent och därmed ger man dem ändamålsförklaringar. Vid handlingar gäller dock ingen deduktiv härledning då explanandum måste gälla givet att premisserna/explanans stämmer.
Exempel:
Det är inte säkert att jag snor glass från min kompis, även om jag tror att det är bästa sättet att få tag på glass, då jag kanske är rädd för konsekvenserna (ilska).
Beskriv, med exempel, skillnaden mellan handlingar och beteende.
GE EXEMPEL
Handlingar är det som ger ändamålsförklaringar.
Använder man sig av biologiska orsaksförklaringar handlar det istället om beteenden.
Handlingar är i sin natur intentionala fenomen. Människan är en agent i sina handlingar. Beteende saknar denna intentionala komponent.
Beskriv, med exempel, van Fraassens definition av en bra förklaring. Vad var hans
åsikt om teoriers förklaringsvärde?
Frassen menar att kontexten avgör om det är en bra förklaring eller inte. Förklaringen för ett visst tillstånd är bra om både förklaringen/explanans och tillståndet/explanandum är sant + att förklaringen är relevant för tillståndet.
