Sköra äldre

Question 1

Bör sköra äldre prioriteras i vården?

Answer 1

Ja! Enligt socialdepartementet ingår de i prioriteringsgrupp 1 - grupp med svåra kroniska sjukdomar, de med palliativ vård och de med nedsatt autonomi). Så man hr gott stöd för att boka in dessa pat på ett extra besök och bokas med extra tid!

Question 2

Ge exempel på allmänna symptom som kan tyda på nedsatthet/sjukdom och att någon är skör?

Answer 2

Anorexi/viktförlust
Svimning/fall
Immobiliseirng
Gångsvårigheter
Konfusion
Inkontinens
Smärta
Intorkning
Oro och sömnstörning

Obs! En plötslig försämring i tillståndet hos en äldre pat är nästan alltid tecken på sjukdom!! … det är inte bara åldern!

Question 3

Varför blir äldre lättare konfusoriska jämfört med yngre?

Answer 3

Yngre är på en platå av cerebral reservkapacitet - man klarar av mkt utan att försämras, men kan bli konfusorisk om tex trauma

När äldre så har kapaciteten sjunkit och reserver minskar. Då krävs det inte mkt för att sänka en under gränsen. Tex av en infektion och man bli konfusorisk.

Och om dessutom demens så försämras mkt snabbar och får lägre reservkapacitet

Question 4

Ska man skilja på äldre baserat på ålder?

Answer 4

Nej! det är mer användbart med robusta äldre och sköra äldre!
Det är ett bättre mått på om de har ett större vårdbehov

Question 5

Vilka är sköra?

Answer 5

• > 65 år
• Mkt baserat på funktionsnivå: beroende av andra för ADL!
• Ofta boende på institution
• Nedsatt mobilitet
• Vanliga tillstånd: Alzheimer, cerebrovaskulär sjukdom, parkinsonism, osteoporos

Question 6

Vad innebär Skörhet/Frailty?

Answer 6

Ingen enhetlig definition.
Innebär att en pat har ökad sårbarhet och minskade reservmarginaler.
Äldre person
Ökade risker: för fall, funktionsnedsättning, sämre utfall!

Question 7

Vad säger Linda Frieds modell för skörhet?

Answer 7

Kriterier baserat på Fysisk funktion och mätbara saker:

• Viktminskning
• Trötthet - svårare att mäta
• Svaghet I greppstyrka med dynamometer
• Gånghastighet
• Låg fysisk aktiv

Låg funktion I 3 av 5 = skörhet
Om 2 faktorer är pre-fraigl, dvs förstadiee

En av de modeller som fått störst genomslag!

Question 8

Förklara hur en ond cirkel av skörhet kan se ut?

Answer 8

Äldre
–>Förlust av muskelmassa (Sarkopeni)
–>Långsammare rörelse och Mindre aktivitet
–> Mindre energiåtgång (–> anorexi)
–>Kronisk undernäring

Mer sarkopeni –> ond cikrel!

Question 9

Vad innebär Clinical Frailty Scale?

Answer 9

Ett skattningsinstrument. Man skattar hur klarar av ADL de senaste 2 veckorna.
Mkt vital (utan problem) till 3 med behandling och väl kontrollerad.

från fyra och uppåt är man skör!
4= lever med mild skörhet. Behöver mer vila, har vissa sjukdomssymptom
det finns även upp till 9 som är en specialkategori - då har man terminal sjukdom.

Question 10

Varför är CFS användbart?

Answer 10

• Mer insatser kan riktas till de sköra.
  
  • Se behov av mer vård
  • Risk för sämre utfall
• Har sämre överlevnad och risk för institutionalisering, på lång sikt är detta ett bra prognosmått
• Fysisk skörhet kan förebyggas –> Man bör screena de >70 år
• Man kan följa ett förlopp

Question 11

Vad vill man veta om en pat när man bedömer skörhet?

Answer 11

Har någon kronisk sjukdom?
Har symptom av sjukdom?
- Viktförändring
- Aktivitet, trötthet?
- Hur stor del av dagen är aktiv/vilar?
Funktionsbegränsning (ADL)?

Question 12

Kan man motverka skörhet? Hurdå?

Answer 12

Träning och nutrittion
- Ffa proteinintag!

Även socialt
- anhöriga
- sociala kontakter

Vårdskyddsnät viktigt för skörhet:
- Ger då mindte konsekenser av skörhet
- Man behöver skräddarsy behandling efter varje individ

Question 13

Hur ska man se på läkemedel och skörhet?

Answer 13

Läkemedel påverkar äldre mer
- Kombinationer av LM påverkar
- Motverka polyfarmaci
- Individanpassa: doser och behandlingsregim

= Viktigt att göra läkemedelsgenomgång

Question 14

Hur kan vården vara proaktiv för äldre?

Answer 14

1. Identifiera de sköra: riskbedömning, skattningsskalor
2. Bedömning och åtgärder: individanpassa vården (LM, hur kan förebygga, nutrition). Gör vårdplan! Delaktighet.
   medvetenhet om den enskildes diagnos och förutsättningar
3. Uppföljning: kontinuitet. Koordinera med anhöriga, kommun, kontakt-SSK

Question 15

Vad finns det för andra skattningsinstrument av skörhet?

Answer 15

FRESH - Bygger på Frieds modell. Bra för screening .
4 frågor. Om 2 positivta –> riskpat
- nedsatt uthållighet, allmän trötthet senaste 3 mån, fallrisk, behöver hjälp med inköp.

GRP. Används på akuten och telefonrådgivning.
Över 3 p –> aktuell för geriatrisk vård
Problem: ganska lätt att få poäng och bli risk för skör
Svårt att vara noggran = Sensitivitet hög, men specificitet lägre
- Polyfarmaci, social situation, förflyttning, kontakt med vården (inlagd/sökt akuten/sökt VC upprepat), kognitiv svikt
–> >3p aktuell för geriatrisk vård/CGA

Tilburg frailty indicator
är ett verktyg som tar mer tid, mer på detaljnivå. 15 frågor. Kan vara bra för att id tidigt de med risk för skörhet.

Question 16

Hur gör man en strukturerad bedömning av en pat?

Answer 16

CGA = comprehensive Geriatric Assessment
Teambedömning med paramedicinare, SSK, läkare
Bedömer medicinska faktorer, kognition, ADL, smärta, nutrition, personliga faktorer…

Kan användas både på sjukhus och i primärvård.

Question 17

Vad heter det verktyg för CGA som kan användas i primärvård?

Answer 17

I primärvård kan använda PASTEL. Ett bedömningsstöd i primärvård.
Är 4 sidor dokument.

Hur skattar pat sin hälsa? Senaste 2 v – hur varit

Symptom
Hur klarar ADL
Andra problem: inkontinens, hörsel, syn
Hur förflyttar sig (inomhus, utomhus, färdtjänst)
Nutrition, alkohol, rökning
Psy,kologiska faktorer – ensamhet, ångest
Tar sina LM?
Boendeform, hjälpmedel etc

–> SSK gör, under 1 h

Status: vikt, BT, munhälsa
Vad pat tror själv är viktigt ocg vad kan göra
Labstatus

Sedan CGA I team!

Utreda minne
Reheab-bedömning
Hur fungerar I hemmet – AT och rehabteam kan undersöka i hemmet

Kan sedan använda CFS också för skatta skörhet!

Question 18

Patienten Agda har blivit sämre enligt barnen. Tröttare, nedstämd, äter sämre, sämre minne. Bensvullnad. Värk. Oklart om hon tar sina läkemedel
Jag gör hembesök för att se pats vardag och få ny information.
Läkemedel är i oordning, smutsigt hemma.
Takykard, samtalsdyspné som hon fått senaste dagarna.
Hon önskar klara sig hemma! Vill inte bli inlagd.

Vad ska jag göra?
Vilken plan ska göras framöver?

Answer 18

1. Bedöm om hon BEHÖVER akut vård på sjukhus
   Plötsligt försämrats, men ej sängliggande
   Kan förklara att det kan vara bra med bedömning på sjukhus
   Men om kontakt med hemsjukvård och få bedömning där, om man är trygg med det. Tät tillsyn, vätskedrivande och kolla vikt
2. Prioriteringslista – vilket är det viktigaste problemet nu
   – enligt min bedömning och patientens skattning
3. Vad kan göras I hemmet?
   Hemsjukvård kan ge LM, tillsyn, och nutrition. Aktivitet för att må bra.

Hur prioriterar här:
Här skulle behandla hjärtsvikt. Se om infektion!
Sedan styra upp läkemedelshantering
Sedan vårdplan. I vilka lägen ska åka till sjukhus.
Jag vill se till att följa upp pat! Göra det själv!

Question 19

Vilka etiska problem finns i att ge vård till denna patientgrupp?

Answer 19

Nedsatt autonomi
- Hur vet vad som är pats egentliga vilja?
- Det blir en rimlighetsbedömning om vad vi tror är bäst för pat
- Vill att pat ska vara delaktig

Ibland Övertala: acceptera LM. Men vill ha pat med på det
- Viktigt att möta pat där de är!

Svårighet att förutse förloppet, och då veta vad som är att göra gott och inte skada. Det försvårar
- Svårt att veta vad som är rätt vård. Tex om Eliquis ska fortsätta ges till en pat med fallrisk hos dement patient. Kan inte veta hur stor risken är för nytt fall, och risken för propp. Måste avväga indikationen för behandling mot fallrisken. Patienten har inte autonomi.