Kap. 6 Metodologisk kontroll inom experimentell forskning Flashcards

1
Q

Vad är en mellangruppsdesig och när används det?

A

En design där en deltagare bara deltar i en betingelse.

Mellangruppsdesign används ibland när den måste användas, till exempel när den oberoende variabeln är en variabel som inte ska manipuleras utan som man väljer, till exempel om vi ska jämföra extroverta och introverta i någon aspekt. Undantag kan vara till exempel att man jämför någonting vid olika åldrar. Ett annat exempel är om deltagande i en betingelse påverkar eller omöjliggör deltagande i en annan betingelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är nackdelarna med en mellangruppsdesign?

A

Även fast det ses som en stor fördel att deltagare i studien kommer in med ett opåverkat sinne när det kommer till
hypotesen så är det en stor nackdel att man måste rekrytera en så pass stor mängd deltagare då varje betingelse måste vara en ny grupp människor. En annan nackdel är att skillnader i
testresultatet kan bero på individskillnader snarare än manipulationen av den oberoende variabeln. Viktigt att skapa likvärdiga grupper!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka metoder används för att skapa likvärdiga grupper?

A

Randomisering och/eller matchning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med randomisering?

A

Randomisering ​innebär att deltagare slumpas in i betingelser i studien. Alla deltagare har samma chans att hamna i en specifik betingelse. Målet är att sprida ut individuella skillnader som kan påverka studien bland betingelserna.

När antalet deltagare är litet, av olika anledningar inte kunnat få fler till studien, så kan randomisering misslyckas med att skapa likvärdiga grupper med hjälp av slumpen. Ju färre deltagare, desto större är risken för att slumpen inte ska göra grupperna jämna. (Samma ex. som ovan - alla ängsliga i en grupp och avslappnade i en). Risken för typ två fel ökar ​- ​När man behåller nollhypotesen trots att den är falsk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med matchning?

A

Detta innebär att deltagarna grupperas enligt en för studien viktig variabel (ex. nivå av ängslighet - kallad matching variable). ​Sedan utefter dessa grupper kan deltagarna paras ihop och slumpas in i grupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka kriterier gäller vid matchning?

A

Utöver att antalet deltagare är så få att randomisering kan gå fel gäller:

1) Måste ha god anledning att tro att det tillför/påverkar studiens resultat ​- att matching
variable korrelerar med BV.

2) Matching variable måste, på ett bra sätt, kunna mätas hos deltagarna - annars kan det bli
logistiskt svårt att genomföra studien, samt introducera bias hos testdeltagare, om de vet för mycket om hur/vad studien ämnar undersöka.

Detta kan ibland innebära att försöksdeltagare måste testas en gång innan de deltar i studien .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med inomgruppsdesign?

A

Innebär att varje deltagare utsätts för samtliga betingelser inom OBV. Samma deltagare ingår i alla trials, och OBV mäts alltså flera gånger. Positivt är att det krävs färre deltagare, ibland är det även det enda rimliga valet (om studien handlar om ex. fysiologisk psykologi, sensation eller perception).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är fördelaktigt med inomgruppsdesign?

A

Inomgruppsdesign kan vara användbart när populationen en ämnar undersöka är så liten att det är svårt att hitta ett större antal deltagare (ex. astronauter eller världsmästare i schack). Eliminerar även problemet med likvärdiga grupper då deltagarna är samma i båda betingelserna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka problem finns det vid inomgruppsdesign och vad innebär de?

A
  • Ordningseffekter - I en inomgruppsdesign kan utförandet av den första delen av en studie påverka senare delar av studien när det kommer till personens utförande
  • Progressive effects -
    Utförandet blir antingen bättre eller sämre pga tidigare utförande
  • Carryover effect - Särskilda testdelar kan ge en oönskad effekt på senare testdelar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett problem med matchning?

A

Ett problem med matchning är att det kan vara svårt att avgränsa hur många variabler som är värda att matcha på, och det är oftast omöjligt att matcha på alla variabler som tänkbart kan korrelera med den beroende variabeln. Detta innebär oundvikligen att det till viss del är upp till forskarens eget omdöme. Detta problem, och problemet med att mäta dessa variabler, är en huvudsaklig till att många psykologiforskare tenderar att undvika matchning, och istället rekrytera tillräckligt många deltagare för att kunna anta att randomisering kommer räcka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kan användas för att kontrollera för ordningseffekter?

A

Man kan kontrollera för ordningseffekter genom så kallade counterbalancing. Det funkar dock bättre för progressiva effekter än carryover effekter. Det finns olika typer av counterbalancing beroende på om deltagaren testas i varje betingelse endast en gång eller flera gånger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka typer av counterbalancing finns?

A
  • Complete counterbalancing: Varje möjlig sekvens kommer att användas minst en gång
    (Problemet är dock att i takt med att antalet variabelvärden ökar så ökar även antalet möjliga sekvenser. Detta kräver fler testdeltagare)
  • Partial counterbalancing: Att använda sig av en del av den totala mängden sekvenser. Detta används
    när man inte har tillräckligt många deltagare för mängden sekvenser. Detta kan dock leda till att det blir en obalans i följden av variabelvärden. Kan delvis lösas med en s.k.
    Latin square

Reverse counterbalancing: Vill man testa samma person flera gånger på en betingelse kan man vända på sekvensen och göra den baklänges, efter att man utfört den första sekvensen. Detta kan sedan
upprepas.

Block randomization: Det innebär att alla möjliga sekvenser används en gång innan den återkommer igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Latin square?

A

Med en latin square så kan man skapa sekvensföljder som är “rättvisa” i sin utformning.
Det fastställer att varje betingelse förekommer lika ofta i varje sekvensposition. Det fastställer också att varje betingelse följer och följs av de andra betingelserna en gång vardera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en tvärsnittsstudie?

A

Tvärsnittstudier kör samma tillvägagångsätt som mellangruppsdesign, alltså att man har olika personer i olika betingelse, en av de vanligare studierna är att man gör mätningar av barn i olika åldrar
i olika betingelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är fördelar respektive nackdelar med tvärsnittsstudier?

A

En fördel med tvärsnittsstudier är tiden, det går snabbt att genomföra en tvärsnittsstudier så länge vi har deltagare.

En nackdel som kan uppstå vid tvärsnittsstudier är Cohort Effects, det är ett problem som uppstår om vi t.ex. undersöker grupper av folk där en grupp är 40 år, en 60 år och en 80 år, låt säga att vi vill undersöka intelligens i de grupperna och ser att intelligensen går ner med åldern, men är det verkligen åldern som är den avgörande faktorn eller är det den miljön som de är uppväxta som är den avgörande faktorn för intelligens. Skulle vi varit lika intelligenta idag som för 60 år sedan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en longitudinell design=

A

Longitudinala studier har samma tillvägagångssätt som en inomgruppsdesign dvs. att man mäter en och samma grupp i alla betingelse, skillnaden är att en longitudinal studie alltid är över en längre
tidsperiod. Man mäter kanske samma personer i olika åldrar 5, 10, 15 år.

17
Q

Vad är nackdelar med longitudinella studier?

A

En nackdel med longitudinala studier är attrition (slitning), vilket handlar om vad som händer om deltagare hoppar av studien, vilket inte är helt ovanligt i samband med en longitudinal studie. Problem som kan uppstå i samband med avhopp från studien är att gruppen kanske inte längre representerar befolkningsgenomsnittet, vad händer t.ex. i en IQ studie om de mest intelligenta hoppar av? Det finns också ett etiskt problem i longitudinala studier, vilket är att det är svårt att få deltagarna att skriva på någon form av kontrakt att delta i så långa tidsperioder.

18
Q

Vad kan man använda för att balansera Cohort och attrititions problem?

A

Cohort sequential design. I en Cohort sequential design så väljer man ut en grupp av deltagare som testas med några års mellanrum precis som i en longitudinal studie men sedan lägger man även till nya deltagare med några års mellanrum som även de fortsätter testas, på det sättet så har man bättre säkrat inför avhoppande deltagare.

19
Q

Vad kan bias innebära vid experimentell forskning?

A

Bias
innebär att vi människor både deltagare och ledare av studier kan blir påverkade av t.ex. fördomsfullhet, förväntningar, vinklingar osv.

Bias brukar delas upp i två olika former:

  1. Experimenter Bias/ experimentledareffekter
  2. Subject Bias/ deltagareffekter
20
Q

Vad är Experimentledareffekter?

A

Experimentledare omedvetet påverkar de deltagande i studien att bete sig i linje med dennes
hypotes. Alltså experimentledarens förväntningar påverkar alltså hur ledaren beter sig framför sina deltagare och detta kan i sin tur påverkar hur deltagarna svarar.

Dennes entusiasm är t.ex större när den pratar om vissa saker i studien än andra, hens kroppsspråk kanske också avslöjar för deltagaren hur ledaren vill att svaren ska vara trots att inget av det var avsiktligt av experimentledaren.

Naturligtvis behöver inte signalerna endast vara positiva utan det kan även vara så att experimentledaren oavsiktligt rynka på pannan och att det leder till att deltagaren tolkar det som att de svarar fel och att de justera sina nästkommande svar utifrån detta för att göra ledaren nöjd.

En deltagare kan även bli påverkad av sådana saker som experimentledarens kön, hudfärg samt dennes
uppförande, attityd.

21
Q

Hur kontrollerar man för experimentledareffekter?

A

Minska den mänskliga faktorn så mycket som det går. Svara på enkäter i stället för att möta en person.

Försöksledaren bör följa och ge instruktioner efter ett manus.

En dubbel-blind är också bra då försöksledaren inte vet vilken betingelse denne själv är i.

22
Q

Hur kontrollerar man för deltagar effekten?

A
  • Singel blind
  • Dubble blind
  • Hålla hypotesen dold för deltagarna.
  • Göra observationsstudier. Vet deltagarna inte om att de blir studerade kan de inte betee sig där efter.
23
Q

Vilka deltagareffekter kan man få i ett experiment?

A

Hawthorne effekten - deltagare blir påverkade av det faktum att de vet om att de är med i ett experiment det kan exempelvis få dem att känna sig viktiga/ speciellt utvalda. Deltagaren uppskattar uppmärksamheten de får och detta kan påverka dem till att blir överdriver hjälpsamma för att de vill hjälpa forskarna att få bra resultat.

Deltagaren kan även lista ut hypotesen och betee sig för att styrka den eller tvärt emot.

24
Q

Vad är “Demand characteristics”?

A

Saker i ett experiment som skulle kunna avslöja experimentet.

25
Q

Vad är en sak man kan göra för att få reda på om man har mycket demand characteristics?

A

Man kan göra en
manipulationskontroll vilket innebär att man antingen frågar eller på något sätt undersöker huruvida deltagaren uppfattat experimentets hypotes för att se hur stor risken är för att hypotesen är avslöjad av deltagarna i studien.