njurcancer Flashcards

1
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad dinns att säga om prevlens och överlevnad för njurcancer

A
  • 2% av alla cancrar i Sverige med 1000 nya fall varje år – var av 570 dör varje år
  • Drabbar män dubbelt så ofta som kvinnor
    • Dock ingen skillnad på män och kvinnor i överlevand
  • Mest mellan 60-75 år

Överlevanden är starkt kopplat till gradering. Både metastasering och storlek påverkar. Där:

  • M0 – 84%
  • M1 – har bara 15% (vilket är dåligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är fuhrmans gradering av histoii kopplat till nurcancer

A

När man sedan kollar på histo kan man gradera på en skala 1–4 enligt fuhrman. Man kan enkelt sammafatta detta i:

  • Grad 1 – cellerna är ganska lika normal vävnad (hög diffiernterade och låg gradering)
  • Grad 3-4 är väldigt olika (lågt differnterade och hög graderat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är en sarkomatoid njurcancer?

A

Sarkomatoid njurcancer – furhrman grad 4

Är en deskriptiv term vid en höggradig njurcancer. Detta är en dålig prognos och man behöver ha koll på dessa patineter. Man ser virvlande celler som inte alls ser normala ut. Är ett sarkom = en elakartad tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka riskfaktor för njurcancer finns?

A
  • Tobak
  • Slutstadium av njursvikt
  • Obesitas
  • Hypertoni
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är morfoligin för njurcancer?

A
  • Njurcancer är ofta runda, regelbunda och har en pseudokapsel
    • Ser man något som inte är runt så ska man misstänka annat
  • Njurcancer utgår alltid från njurtubili – alltså inte från njurbäcknet!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka är de tre symtom vid njurcancer?

A

Hematuri är det vanligaste första symtomet vid njurcancer och förekommer hos över hälften av patienterna. Andra oraker till detta kan vara: andra cancrar, sten eller infalmmamtion.

Flanksmärta

En smärta kan kännas i flanken

Palpabel tumör i buken

I mindre än 10% är tumören så stor att den går att palpera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad finns att säg om meastaser vid njucancer?

A
  • Idag har cirka 15-18 % av patienter med nydiagnostiserad njurcancer metastaserad sjukdom.
  • För gruppen av patienter med symptomgivande njurcancer har ca 30 % metastaserad sjukdom vid diagnos.
  • De vanligaste lokalerna för metastaser är lungor + mediastium, följt av skelett, lever, hud och hjärna.
  • Även små tumörer (< 4 cm) kan ha metastaser vid primärdiagnos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad finns att säga om klarcellig njurcanser?

  • vanlig?
  • består av

skada på ____

sitter

  • 10% risk för ____
A

Klarcellig njurcancer (konventionell)

  • 75 % av fallen
  • Består av bland annat fosfolipider och kolesterol vilket ger den en gul färg makroskpiskt
    • Detta tvättas bort vid histo è där av namnet klarcellig
  • Finns tre subtyper
    • Klarcellig
    • Grandulär
    • Blandad
  • Ofta skadad 3p på kromosomer
  • Majoriteten är spontana men det finns en familjär form associerat med von Hippel-Lindaus sjukdom (VHL).
  • Har sitt urspung i proximala tubuli
  • Har en 10% risk att ge trombslosning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är en papilär njurcancer?

  • vanlig?
  • kromsom ____
  • morfologi
A
  • Näst vanligaste på 10 – 15%
  • Finns två subtyper (1 och 2)
  • Urspung: proximala tubuli
  • Drbbar kromosom 7 och 17 (kollar mer på GEN)
    • Har sitter met-genen (som är en proto-onokogen) som nu kommer att öka è ger ökat tillväxt av det troximala tubulusepitelet
  • Morfologi
    • Välavgränsad med typsik tjock fibrös kapsel
    • Ger en gul-brun färg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad finns att säga om en kromfob njurcancer?

  • plats
  • histo
  • kromsomer
  • prognos
A
  • Ca 3-5 % är denna
  • Uppstår från intercalated celler i samlingsrören.
  • Tumörcellerna färgas mörka vid histofärgning.
  • Tumörerna är helt unika i att de har förlorat flera hela kromosomer, inklusive kromosom 1, 2, 6, 10, 13, 17 och 21.
  • Är en god prognos (för att vara cancer)
  • Hiso: ganska lik klarcelliga, men har även Halo –vilket är de gräna pilarna i bilden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är collecting duct njurcancer och oklassificerad?

A

Collecting duct

  • Endast 1%
  • Urspunger från collecting duct
  • Kan likna uretelial cancer och njurbäckencancer

Oklassificerad

  • Endast 1%
  • Så dåligt difinerade celler att man inte ser va de är
  • Dålig prognos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilka är de två vanlig abeninga tumörerna?

  • morfoligt
  • fynd
A

Onkocytom

  • Är en benign epitelial tumör – alltså inte cancer!
  • Är svår att sjilja från njurcancer med röntgen
  • Morfoligi
    • Bruna och ofta ingen nekros
  • Mirkoskopisk
    • Runda, fulla med mikokdrier och eosinofila celler

Angiomyolipom

  • Är en fettinnehållade bening mesenkymal tumör från på tjockvägadekärl, glatt muskler och fett.
    • På histo ser man dessa
  • Syns på DT
  • Är ev hormonberoende
  • Vanligare hos kvinnor och ger en ökad blödningsrisk under graviditet
  • Ger tubulär skleros
  • Ger särkila ”utslag” i ansiktet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

när utreder man makrohemturin?

A

Det är vikitgt att utreda misstänke om cancer i njuren – men när misstänker man det? Jo vid t.ex:

  • Makrohematurin över 50 år
  • Makrohematurin under 50 år med riskfaktorer (t.ex. rökning)
  • Misstänke som uppkommit vid bilddiagnostik

(detta kallas att man går efter standardisert vårdförlopp, SVF och är att man ska skicka direkt till urologen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur går DT-njurar och DT-thorax till vid njurcancer utrednign?

A

DT njurar

Man gör först en DT njurar med kontrast. Detta är en multifasundersökning i 4 faser – vilka är:

  1. Utan kontrast
  2. Ärtärfas
  3. Venfas
  4. Utsöndringsfas

DT-thorax

DT- thorax gör även på alla patieinter! Detta främst för att se så inga metastaser finnns (eftersom de vanligvis hamnar i lugan och buk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad finnsd ett för mer utredning än DT vid njurcancer?

A

Vid symtom

Dessa undersökningar görs inte per automatik, utan endast vid symtom på organen. Exemepel är:

  • Symtom från skelett – gör skelettscint
  • Symtom från hjärnan – gör DT/MR huvud

Biopsi

Gör för diagnostik av tumröern, eller om för att avgöra om tumören kan ha utspungar från en matasas från annan tumör.

Njurkoll före operation

Vid förhöjt S-kreatinin eller misstanke på reducerad njurfunktion bör njurfunktionsutredning alltid utföras, inklusive utvärdering av fördelning av funktionen mellan njurarna med renogram.

17
Q

vilken behadnling finns vid njurcancer?

A

Operation är enda botemedlet – detta eftersom njurcancer svarar kalssikt ej på strålning eller vanliga cytostatika.

Olika operationer

Man kan göra två olika operationer, vilka båda kan göras öppen och laparoskopiskt. Man kan även bräna bort. De olika är:

  • Nefrektomi
    • Kirurgiskt borttagande av njure
  • Njurresektion
    • Operation varvid en del av njuren avlägsnas
18
Q

vad är minimalinvasiv terpier vid njurcancer?

A

Minimalinvasiv behandling är alternativ till nefronsparande behandling. Dessa metoder är förenade med en större risk för lokalt tumöråterfall än vid nefrektomi. Dessa behandlingar betraktas därför som en metod som kan användas i de fall där kirurgi inte är lämplig eller riskabel.

Exempel på olika sådana här är:

  • Radiofrekvensablation – bortbräning mha radiofrekvenser
  • Cytoterapi – alltså cytostatika
19
Q

vilka skundär behanling finns vid njurcancer?

A

Denna behadnling är inte sekundär! Utan vid konsekvenser av njurcancer – så som vid metastasering. En singelmetastas går att ta bort – men man kan vid svårare fall ge Onkologisk medicinsk behadnling – vilken består av:

Målinriktade LM

Är sk. multikinashämmare så som tyrosinkinashämmare och M-ToR-hämmare. De kan t.ex. reglerar VEGF och PDGF vilker misnskar blod angiogenesen – vilket gör att tumörer inte kan växa.

Immunmodelerande

IFN-alfa går de på

Checkpointhämmare

Blockerar bromsar i immunförsvaret så att de egan immunsystmet lättare kan angripa tumören

20
Q

hur delar man upp urinblåsecancer?

A

Indeling urinblåscancer

  • 90% är urothelialcancer
  • 5 – 10% är skvepitelcancer
  • 3 – 5 % är adenocarcinom

Drygt varannan tumör växer enbart i urinvägsslemhinnan medan 25 % är allvarligare och växer in i urinblåsans muskulatur (muskelinvasiva).

21
Q

hur vanligt är urinblåsecancer?

diskuter män vs kvinnor

A

Urinblåsecancer är den vanligaste cancerformen i urinvägarna och drabbar ungefär 2800 personer per år i Sverige. Sjukdomen är ungefär 3 gånger vanligare hos män än hos kvinnor – dock så drabbas kvinnor oftast av mer avancerade. Cirka 700 personer dör varje år i Sverige till följd av urinblåsecancer.

Medelåldern är 70 och folk under 40 är mycket ovanligt

Varför drabbas kvinnor mer är mer avancerade?

Kvinnor får lättare urinvägsinfektion i högre åldrar än men. Detta medför hematurin vilket gör att cancer ibland inte misstänks è går längre tid tills de upptäcks. Kvinnor har även tunnar vägg è vilket ökar chansen för muskelintasiv.

22
Q

vad utgår urinblåsecancer ifrån?

A

Tumören utgår alltid från urotelet och förekommer vanligast i urinblåsan – detta gör att urin är har längst och då är kontakttiden längre med cancer-farliga-ämnen.

Om man har haft eller har en urotelial cancer i de övre urinvägarna är risken för urotelial urinblåsecancer 30%. Men om man har haft/har en urinblåsecancer så är risken för urotelial cancer i de övre urinvägarna endast 1%.

23
Q

vilka riskfaktor finns för urinblåsecancer?

A
  • Rökning är vanligaste orskaen (50%)
  • Tidigare erhållen joniserande strålning mot urinblåsan (strålbehandling vid till exempel gynekologisk cancer, ändtarmscancer eller prostatacancer)
  • Cellgift
  • Arsenik och färg/metal-industi
  • Kronisk infektion som finns i parasiter i vatten i t.ex. Egypten

Även Lynch syndrom (ärflighet) har vissat sig ha en liten roll.

24
Q

vilka symtom finns vid urinblåsecancer?

A

Makrohematurin

  • Man ska alltid förutsätta att makrohematuri är orsakat av malignitet tills motsatsen är bevisad
    • Dock brukar de bara 15%
  • Makrohematuri ska utredas fullständigt även om man upptäcker en eller flera tänkbara orsaker innan utredningen avslutats
    • Detta är felet vid kvinnor och urinvägsinfektion
  • Valigaste orsakerna till makrohemaurin är:
    • Kombinationen av flanksmärta och makroskopisk hematuri orsakas av sjukdomar som engagerar de övre urinvägarna – detta kan var:
      • Infektioner – urinvägar eller njure
      • Cancer/tumör – urinvägar eller njure
      • Njursten – med obstruktion
    • Man säger att dessa är diff-diagnoser
  • En droppe blod färgar 1 liter urin – så man förblöder inte bara för urin är rött

Mirkohematurin med samtidgia urinbesvär

Om inga besvär finns è utreder ej

Irritativa vattenkastningsbesvär, upprepade urinvägsinfektioner eller smärtor

25
Q

vad measterar urinblåsecancer?

A
  • Kommer ofta till lymfkörtlar, skelett, lever och lungor
  • Tidigare okända lymförtlarmetasaser återfinns i cirka 20–25 av fallen
  • De misnkar cansen för överlevand att ha metastaser till reginala lymförtlar
26
Q

hur går status, anamnes och labprov till för urinblåsecancer?

A

Status

Rutinmässig status tas. Prosta kollas. Även varicocle (åderbräck i pungen)

Anamnes

Har man ofta urinvägsinfektion? Ärflighet?

Labprover

  • SR, CRP – för infektioner
  • S-kretion – för att se njurfunktion för att se om njure klara av rötgenundersökning med kontrast
  • Hb – kan dock vara falsk lågt vid massiv hematurin
  • PSA – tas inte rutinmässigt eftersom den ofta är falsk förhöjd vid infektion
27
Q

hur kollar man övre vs nedre urinvägar vid urinblåsecancer?

A

Övre urinvägarna

Man gör en 4-fasig CT som likt njurcancer. Det kan vara svårt ibland, då det t.ex. kan finns koaguel

Nedre – blåsan

Här görs cystoskopi med lokalbedövning

28
Q

vilken stadieindeling för man vid urinblåsecancer?

skiljer man på T1 till T4?

A

Stadieindelning görs

Detta är viktigt för prognos, samt val av terapi. Förutom TNM kan man gradera efter diffretenringsgrad – enligt:

  • G1 – hög differentierad (bra)
  • G2 – medelhögt (ok)
  • G3 – lågt differnteriad (dåligt)

Skiljer mellan muskelinvasiv och icke

  • Muskelinvasiv står för 25% av fallen och botas endast 50% av fallen. Detta är på TNM skalan T2 – T4
  • Icke muskelinvasiv är Ta, T1 eller Cis
29
Q

Vad är primär behadnling och TUR-B?

A

Ta, T1 och Cis kan behadnlas med Transuretral resektion av blåstumören (TUR-B) och är primär behadnling. De går till:

  1. Bedövning ges
  2. Instrument skickas in genom urinröret
  3. Ström går genom intrsumenter och skär bort bitar av tumrören
    1. Blödningen koaguleras av strömen
    2. Akta så man inte går på nervus obturatorius med strömen
    3. Man vill ha med muskelager med för att se gradering av tumören
  4. Man suger ut bitarna
  5. Bitarna skickas gör patologisk kontroll
30
Q

hur behadls muskeivasiv tumrö i urinblåsan?

A

Vid T2-T4 tar man bort hela urinblåsan (cytektomi), men även borttag av: prostatan + sädesblåsan hos män och hos kvinnor livmodern, ovariet samt lymfkörtlar i bäckenet + 2/3 av vaginalväggen.

  • Man försöker spara kontralaterala ovariet hos de som inte kommit in i menopaus

Man kan även stråla urinblåsecancer om det inte är skivepitelcancer, då ska man ge cytostatiska.

Så för invasiv tumör gäller:

  • Första hands val – cytektomi
  • Strålterapi är sekundär behadnling
    • Pga andra sjukdomar (för svaga eller sjukt mediciniskt).

Tyvärr så dör ca 50% av de som operaras på detta sättet

31
Q

njurbäcken + uretärcancer

  • typ ac tumör
  • vanligt var?
  • symtom
A

Dessa cancrar består fortfarnade till 95% av urotelial tumörer (alltså tumörer som sitter i urotelets slemhinna vid njurväcken, uretär, urinblåsan och uretra).

Av alla dessa uriteliala tumörer sitter enbart 5% i övre urinvägarna.

De är tre gånger vanligare med cancer i njurbäcken än i uretären. Och sk. metakron urinblåsecancer (att de uppstår samtidigt/senare under förloppet) sker 40% av fallen.

Obs! cancer är fortfarnade vanligare i urinblåsan då den har längre kontrakt med farliga ämnen

Symtom

  • Makrohematurin
  • Flanksmärta
  • Palpabel tumör
  • Avflödeshinder
32
Q

diagnos och beahndling av njurbäcken och uretär cancer

A

Diagnos

  • Cystoskopi görs
  • DT med kontrast görs
  • Vid oklara fynd kan en pyelografi eller uretäroskopi göras
    • Pyelografi = kontraströntgenundersökning av njurbäckenet
  • Även metastasutredning med DT-thorax

Behadnling

Nurfouretärektomi

Man tar bort hela njuren och urinledaren och den delen av urinledaren som går in i urinblåsan

Endoskopi med flexibel uretäroskop

Tar bort med laser. Detta är frågan om storlek och återfallsrisk

Vid metastaser

Palliativ cytotatikabehadnling

33
Q

vad finns att säga om uretärcancer

A

Mycker ovanligt. Inte lätt att skilja distal uretärcancer från peniscancer hos män. Vad som kan öka risken är HPV-infektion.

Den är oftast urotelialcancer och skivepitelcancer. Behadnling av detta sker emd Laser transuretral kougulation eller kirugi