Äggproduktion 24/1 Flashcards

(65 cards)

1
Q

Hur många värphöns finns ungefär i Sverige?

A

Ca 8 miljoner värphöns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vanlig flockstorlek?

A

Vanlig flockstorlek 20 000-30 000 hönor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många företag med äggproduktion som har fler än 200 hönor?

A

Ca 268 företag med äggproduktion (>200 hönor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ser den årliga konsumtionen av ägg ut per invånare?

A

Konsumtion ca 235 ägg per invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka djur importeras?

A

Inte GP vi importerar utan P (parents), behöver inte GP för att uppföröka utan räcker med P - inte lika många värphöns som slaktkycklingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara aveln i kort från föräldradjur till äggpackeri?

A

Aveln sker internationellt

Uppfödning, föräldradjur
Föräldradjur produktion
Kläckägg

Kläckeri

Uppfödning, värphöns
Värphöns, produktion
Konsumentägg

Äggpackeri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Föräldradjur (parents)?

A

Införs som daggamla från internationella företag (det genetiska materialet hanterar dessa företag - avelsföretag)
- Hendrix Genetics, Holland (Bovans)
- Lohmann Breeders, Tyskland (LSL) - Lohmann selective leghorn

Levereras dag efter kläck via klimatkontrollade lastbilar.

Hönlinje och tupplinje korsas (8-10 % tuppar, resten hönor)

Avkomma – hönor blir värphöns

Tuppkycklingar avlivas
- Liten andel kan sparas om det är någon kycklingproducent som vill ha någon - ex. frigående utomhus eller eko (bra för att de ex. varnar hönorna om ev faror)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kläckeriet - från ägg till kyckling?

A

Ruvare i 18 dagar

Kläckare i 3 dagar

21 dagar från ägg till kyckling (samma som för

Äggen ligger på äggbrickor som vickas fram och tillbaka - ska efterlikna vad hönan gör när hon ruvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kläckbarhet på vita och bruna?

A

Vita: 40 %
- de som är hönor och som används
- av 100 är det 40% som kläcks och blir en hönkyckling

Bruna: 35 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Könssortering?

A

Många asiater som gör det - tittar i kloaken för att könsbestämma

Försöker hitta nya metoder - krav på att de ska göras så tidigt som möjligt, gärna i embryonala stadiet
- Holländarna har kommit långt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tuppkycklingar avlivas?

A

med gas eller genom kvarn

går till Zoo eller liknande - de som behöver kyckling som föda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vaccination av kycklingar?

A

Hönkycklingar vaccineras:

Marek
- kan bli förlamade

Paracox (koccidios)

IB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Uppfödning av värphöns?

A

Temperaturschema
- ca 36º C vid insättning
- sänks successivt till 21-22º C

Utfodringsprogram – vanligtvis tre fasfoder

Ljusprogram

Vaccinationsprogram - under uppfödningen
- Spray eller i vattnet

Salmonellaprov och spolmaskprov innan utleverans - för att säkerställa att de är fria

Flytt till äggården vid 15-16 veckors ålder
- Viktigt att de är uppfödda på ett sätt som överrensstämmer med det systemet som de ska in i - så lika som möjligt (bur, aviärsystem, frigående osv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Värphönan i produktion - könsmogen?

A

vid ca. 17 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Värphönan i produktion - slaktas?

A

Slaktas vid ca 85-95 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Värphönan i produktion - antal ägg under produktionsperioden?

A

450 ägg per höna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Värphönan i produktion - kg ägg/höna?

A

28,5 kg ägg/höna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Värphönan i produktion - kg foder?

A

69 kg foder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Värphönan i produktion - färg?

A

Vita eller bruna hybrider (i Sverige har vi 95% vita och 5% bruna)
- Vita är bättre pga att vi inte näbbtrimmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Värphönan i produktion - förbrukning under uppfödningen (FCR)?

A

Här (i 69 kg foder) ingår även förbrukning under uppfödning- dra bort 7,5 kg (FCR -2,15)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

” Modern” äggproduktion började på 1950-talet i Sverige?

A

Burar – separering av hönor och gödsel
- pga nätgolv
- men inte bra burar ur djurvälfärdssynpunkt

Tillgång till vaccin

Ljusprogram

Avelsarbete

Friskare hönor, ökad produktion, större besättningar
- Mer specialiserad
- Inte lika mycket som för kor - men går också mot mer intensivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

EU:s handelsnormer - 4 olika produktionssystem (fördelning 2022)?

A

Inredd bur < 3%
- troligen gått ner lite till - går ffa till läkemedelsindustrin

Frigående inomhus 78%

Ekologisk prod <12 %
- Tappat lite mer

Frigående med utomhusvistelse ca 7,5 %
- Ökat lite mer
- Vissa som var eko har gått över till detta, pga lättare med bla. fodret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur har Svenska Ägg anpassat sig efter produktionssystemen?

A

Svenska Ägg har anpassat sin organisation till alla produktionssystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Äggproduktion i inredda burar? Fördelar?

A

Svenska ”modellen” – liten grupp
e.g. the ”Comfort cage” for 8 hens (LSL layers 45 wks of age).

Ska finnas:
Rede

Sittpinne

Ströbad
- Svag punkt i en inredd bur - svårt att det ska finnas kvar hela dagen
- Svårt att sandbada tillsammans pga trångt - gör det gärna i grupp

Fördel:
- liten gruppstorlek
- bildar en rangordning som de håller
- mindre problem med fjäderplockning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Inredd bur (furnished/enriched cage/FC) - regleringar?
European regulations regarding FCs (COUNCIL DIRECTIVE 1999/74/EC) - Minst 750 cm² buryta per höna av vilken 600 cm² ska vara tillgänglig; * ingår inte rede eller sandbad i den tillgängliga ytan - Alla hönor ska ha tillgång till rede, sittpinne och ”scratching area" Tillgänglig yta = För hönsen ständigt tillgängliga yta. - Redesarean får inte medräknas.
26
I redet får fåglarna inte ligga direkt på?
rutnät av metall
27
Vilket golv är ok i redet?
Astro-turf - skönare men mindre hygiensikt Netlon (plastrutnät) - har fungerat bra Golvet lutar - äggen rullar ut i äggrännan
28
Skötsel i inredda burar?
Kör utgödsling minst 2 ggr i veckan (gödselband under varje våning) Ge unghönsen tillgång till strö redan från början Öppna ströbaden 8 h efter att ljuset tänts (om stängning finns) Inte för mörkt på nedersta våning - har svårt att urskilja saker i buren annars Belysning med soluppgång/solnedgång - ska simulera detta - vill hinna kliva upp på pinne inför natten osv max 3 brurvåningar i Sverige
29
Vanligaste produktionssystemet i Europa?
Majoriteten i Europa är i inredda burar
30
Äggproduktion i system med frigående hönor?
Frigående inomhus (barn egg production) Ekologisk produktion (organic) Frigående med utomhusvistelse (free range)
31
Traditionell golvhållning- lågbeläggning (single-tier, deep litter)?
Betecknas som omodernt i SE - Rör sig i ett plan - a - rede - c - upphöjt plastgolv, sittpinnar, foder och vatten - b - ströytan Har gärna sittpinne ovanför fodertråget - stjärten är åt andra hållet så träcken hamnar inte i fodret 9 hönor per kvm
32
Aviär/flervåningssystem?
Ett sätt att få in fler hönor i befintligt utrymme - på samma sätt som bur Ofta en spegelvänt system på andra sidan - hönorna gillar att saxa emellan för att ta sig uppåt Vill gärna ha vattennipplar och reden nära varandra Positivt att se fjädrar i ströbädden - då är de inte på varandra och försöker äta fjädrar utan då faller de av naturligt Gödselband under varje våning - våningarna är nätgolv - träcken trampas ner Ägg rullar bakåt, insamling via band (som de inte kommer åt) - redena stängs på natten för att undvika att de övernattar där - bajsar där och blir smutsigt - gör detta i alla frigående system Tycker om att sitta högt upp - känns säkrare
33
Frigående inomhus (Barn eggs) - regler i EU?
(COUNCIL DIRECTIVE 1999/74/EC) Minst 30 % av golvytan ska vara ströad 9 hönor/m² tillgänglig yta
34
Frigående inomhus - regler i Sverige?
I SE – max 7 hönor/m² tillgänglig yta i flervåning. Om vissa krav uppfylls tillåts 9 hönor/m² (SJVFS 2019:23) tillgänglig yta = golvet och alla våningsplan Dessa krav inkluderar: - hälsokontrollprogram salmonella & spolmask - god djurvälfärd - reservel - åtgärdsplaner vid olika problem
35
Frigående med utomhusvistelse (Free Range)?
Samma beläggning som frigående inomhus, men 4 m² per höna i rastgård och tillgång året runt! Har begränsat produktionen i Sverige pga vårt klimat Många länder i Europa har relativt hög andel höns i detta system Får säljas som frigående inomhus vid utbrott av ex. fågelinfluensa - inga får gå ut vid sådana utbrott
36
Ekologisk produktion (Organic)?
6 hönor/m² tillgänglig yta inomhus (lägre beläggningsgrad) 4 m² per höna utomhus - stort för att det inte ska överackumuleras med fosfor från gödsel osv - vill gärna ha skydd när hon går ut - men man vill inte ha växtlighet för lära stallet då det drar till sig djur - en konflikt Utevistelse; minst 1/3 hönans liv, minst 4 sammanhängande månader Samma hönor som i konventionell produktion, men krav på ekologisk uppfödning Särskilt regelverk för utfodring
37
Vad kan vara en utmaning i frigående system?
Golvägg Stort problem med många hönor Måste plockas Ägget är fuktigt när de föds - paneras av gödseln - blir smutsiga - kanske inte kan skicka till packeri
38
Åtgärder för att undvika golvägg?
Unghöns uppfödda i liknande system (för att de ska lära sig) Reden bör vara placerade på våningarna på avstånd från ströytan, nära vattennipplar Reden ska vara attraktiva (lite omslutet), speciellt materialet på redesbotten (redesmatta) Anpassa ljuset – undvik mörka hörn Vissa genotyper (hybrider) är sämre på att använda reden - ffa bruna höns Plocka golvägg ofta - Lägger annars gärna ägg där det ligger ägg Tunt lager av strö? - är ofta tunt - men måste finnas för att minska förekomsten av ex. stereotypa beteenden
39
Ljuset styr?
könsmognad
40
Ljusprogram?
Minskande ljustid = Höst Ökande ljustid = Vår - Lurar dem att det är vår hela tiden Vecka 1 - mycket ljus för att de ska lära sig att hitta foder, vatten etc Minskar ljus fram till vecka 8 Konstant ljus 8 - 17 18-22 - ökar ljuset
41
Fjäderfän behöver vad för typ av ljus?
Fjäderfän behöver UV-ljus för fullgod syn Fjäderfä ser UV-ljus och behöver UV-ljus för att utnyttja sin syn full ut. Människor uppfattar inte UV-ljus Behöver lägre våglängderna från UV
42
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.; SJVFS 2019:23 Sakn L 111 För värphöns gäller följande?
Minst 8 h sammanhängande mörker per dygn Tändning och släckning via dimning (gryning resp skymning) Flimmerfri belysning (fjäderfän uppfattar flimmer som vi inte ser) Dagsljusinsläpp ska ge jämn ljusfördelning Direkt solinstrålning leder till problem - Kan lägga sig på varandra och kväva varandra Vill ha ljus högt upp för att undvika problem I vissa fall är artificiell belysning med dagsljusspektrum tillåtet, spektralbredd på minst 300 Nm samt innehålla ljus i UVA-området UV-ljus måste komma från något annat än utifrån - slås bort när det träffar ytan - Dock inget krav på UV-ljus om man har dagsljus från fönster (inget krav med stall byggda innan 94)
43
Aktuella utmaningar - Fjäderplockning?
Könsmogna djur Förekommer i alla produktionsformer, men ju större flock – desto fler potentiella offer Men alla skador på fjädrar beror inte på fjäderplockning Allmän uppfattning att problemet är mindre omfattande idag jmf med för 20 år sedan
44
Vad innebär att vi håller hönorna i en äggläggningscykel i SE?
I sverige håller vi hönorna i en äggläggningscykel och försöker göra den så lång som möjligt - de byter fjäderdräkt men hinner ofta inte detta och “tillåts” inte pga ljusprogrammet - i vissa länder håller man de längre - då kan man tvångsrugga hönorna - vill göra alla samtidigt - inte en så trevlig period
45
Varför uppkommer fjäderplockning?
Avvikande beteende Ska inte förväxlas med dominans En typ av födosöksbeteende (pickande) som spårat ut? Genetik Inlärt beteende under uppfödning eller senare som värphöna Brist på sysselsättning Stress Nutrition
46
Kannibalism?
Kan uppkomma tillsammans med fjäderplockning eller separat Kan riktas mot olika delar av kroppen - snabb och dramatisk utgång är då de pickar på kloaken - kan dra ut tarmarna och leder således till död Kan ha dödlig utgång
47
Förebyggande åtgärder mot fjäderplockning och kannibalism?
Undvika stora grupper (svårt i dagens äggproduktion) Undvika hybrider som lättare utvecklar problem Ge tillgång till strö tidigt i livet Sysselsättning; strö, “leksaker”, lucernbalar etc Byta ut en del av vetet i fodret mot havre Balanserad fodersammansättning – större utmaning i eko Lämpligt ljus – spektrum, tillräcklig styrka, undvika flimmer Bra inomhusklimat Undvika golvägg (kannibalism) Naturlig nötning av näbben - tar inte bort orsaken men kan ge lite sysselsättning
48
Näbbtrimning?
Förbjudet i Sverige, Finland och Norge Begränsad tillämpning i Danmark, Nederländerna m.fl. Förbud diskuteras i EU Laser eller varmt rakblad Tar man för mycket blir det som en amputation - kronisk smärta Diskuteras förbud inom EU
49
Vad orsakar sköra ben?
Sköra ben - osteoporosis bidrar till skeva bröstben och frakturer Hög andel av värphönsen har läkta eller akuta frakturer vid slakt Mikrofrakturer på bröstbenets spets särskilt vanliga Frigående hönor har fler frakturer än hönor i bur, men frakturer i bröstbenets spets är vanliga i alla inhysningsformer Plockar ut kalcium ur benet varje natt för att bilda äggskalet - tas tillbaka efteråt men blir tillfälligt sköra I hög grad sköra på bröstbenets spets Frigående har i regel mer benskörhet än burhöns
50
Skelettstyrka tibia hos 100 veckor gamla hönor?
Starkare ben när de är frigående - rör sig mer Trots det löper de större risk att göra sig illa - därför mer frakturer hos frigående hönor
51
Bröstbensdeformation?
Känner på bröstbenet, om det är skevt eller inte - vill att det ska vara rakt Lägre poäng - mer skevt Lägre poäng i bur - kan ha och göra med sittpinnens utformning
52
Vad påverkar sittpinnens utformning?
Sittpinnens utformning påverkar bröstben och fothälsa Blir stort tryck på bröstbenet när sittpinnen är rund
53
Olika sittpinnar?
Ofta runda metallrör idag Raka träpinnar är bättre för hönorna
54
Bumble foot?
Bumble foot - hård varkula - halta - läker ut av sig själv men gör ont och tar tid Sittpinnens material Genotyp Hygien
55
Stallklimat – ammoniak?
Max gräns på 10 ppm i fjäderfästallar i SE Svårt att klara gränsvärdet ffa vintertid Ströbädden är en källa till ammoniak Höga ammoniaknivåer påverkar djur och människor negativt När gasen ventileras ut bidrar den till försurning, övergödning och kan leda till mer potenta växthusgaser
56
Ammoniak – flera pågående forskningsprojekt?
Kan alternativa strömaterial minska avgången (jmf med kutterspån)? - biokol, torv, mikrober Kan vi sänka råproteinhalten i fodret, utnyttja mer syntetiska aminosyror, utan att påverka hönorna negativt?
57
Inhalable dust in different housing systems?
Bildas mycket damm av hönor i sig I bur så lägger sig dammet - ligger kvar Frigående - dammet flyger runt och rör på sig hela tiden
58
Andra utmaningar – som tas upp i andra delar av blocket?
Spolmask – mycket vanligt vid frigående hönshållning Röda hönskvalstet – suger blod, svår att helt bli av med E-coli infektioner Fågelinfluensa Salmonella Avlivning av daggamla tuppkycklingar Proteinförsörjning av ekologiska värphönor
59
Slaktålder i olika produktionssystem?
Slaktålder i snitt 80 till 85 i alla Inredd bur: 79,3 Traditionellt golv: 77,4 Aviär: 81,6 Frigående med utomhusvistelse: 85 Ekologisk: 78,3
60
Dödlighet i olika produktionssystem (%)?
Inredd bur: 3,8 Traditionellt golv: 7,7 Aviär: 6,5 Frigående med utomhusvistelse: 5,8 Ekologisk: 5,9
61
Foderkvot i olika produktionssystem (FCR)?
Inredd bur: 2,1 Traditionellt golv: 2,3 Aviär: 2,15 Frigående med utomhusvistelse: 2,19 Ekologisk: 2,23
62
Hur många värphöns slaktas i Sverige?
Vissa hönor slaktas inte i Sverige utan transporteras till andra länder Totalt 55% slaktas i Sverige - finns bara 1 slakteri i Sverige i väster götaland - Håkanstorp Chickpulp - allt görs på gården - danskägt företag - mals ner och syras - mycket går till minkindustrin Avlivning med gas - 6% - går ffa till biogas, kan inte bli livsmedel Avlivning på gård - gårdsslakteri?
63
Ekonomiska nyckeltal?
Alla led måste få lönsamhet: Handeln Äggpackeriet Äggproducenten Foderföretaget Unghönsuppfödaren Företag som säljer inredning Etc Ägget ska täcka alla kostnader och samtidigt ge vinst till alla led
64
Huvudsakliga kostnader?
Foder – ca 70 % - viktigt att behålla hönan väl befjädrad - dels för välfärd, dels för ekonomin Rekrytering av unghöns – 13 % Arbetskostnad – 7 %
65
För- och nackdelar med alla produktionssystem?
Social hållbarhet Miljömässig hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ex. fjäderplockning hamnar inom alla aspekter