MCQ - fjäderfä Flashcards
1
Q
Nämn 10 st stärkelserika energifodermedel
A
Majs
Vete
Korn
Havre
Råg
Rågvete
Ris
Kassava (tapioka, yuca, maniok)
Biprodukter från spannmål (vetefodermjöl, vetekli och maltgroddar)
Drank
2
Q
Nämn 11 st proteinråvaror?
A
Soja
Raps
Bomulls-, jordnöts-, solros-, linfrömjöl
Hampa
Ärter
Åkerböna
Lupiner
Potatisprotein och risprotein
Fiskmjöl
Majsglutenmjöl, lucernmjöl och andra pigmentkällor
Köttfodermjöl och insekter
3
Q
På fjäderfäfoder ses ofta termen Omsättbar energi (WPSA) vilket innebär att?
A
den omsättbara energin i fodret är beräknat utifrån de enskilda råvarornas omsättbara energi vilken beräknats utifrån analyserat innehåll av olika komponenter (tex. ts, aska, stärkelse) som kan variera beroende på råvarans bakgrund och hantering.
De enskilda foderråvarornas beräknade omsättbara energivärden används sedan vid foderoptimeringen och det totala omsättbara energiinnehållet fodret kan på så sätt optimeras.
4
Q
Enligt foderföreskriften Föreskrifter och allmänna råd om foder (SJVFS 2018:3; 2022;3) och bestämmelserna för salmonellakontroll är det sedan 1993 obligatoriskt att?
A
låta värmebehandla
(upphettning till minst 75°C) alla foderblandningar till fjäderfä, vilket för ett fjäderfoder i
praktiken innebär pelletering med en 3- eller 5 mm matris, eller ett upphettat mjölfoder.
5
Q
Vad kan vara problematiskt för mindre producenter när det kommer till värmebehandling? Undantag?
A
Värmebehandling kan vara problematisk för små fodertillverkare och hemmablandare att
åstadkomma. Men som primärproducent behöver du inte värmebehandla ditt foder om du
använder foderråvaror som du producerat själv eller om du köpt värmebehandlade foderråvaror eller värmebehandlade kompletteringsfoder.
6
Q
En överambitiös upphettning kan?
A
försämra fodrets smältbarhet och ge upphov till ökat vatteninnehåll i gödseln.
Detta i sin tur
ger upphov till smutsiga ägg, kladdiga ströbäddar och sämre inomhusklimat vilket också kan påverka djurhälsan.
7
Q
Hur ska foderstrukturen vara till höns?
A
Grov
Hönsfåglar är utrustade med en muskelmage för att kunna äta och omsätta hela frön och kärnor. Det är en vanföreställning att de behöver grus för att detta ska fungera väl. Dock är det viktigt att strukturen på fodret inte är för finmald och fjäderfä kan med fördel ges hel spannmål.
8
Q
Vad händer om man utfodrar med ett finmalet foder?
A
Med ett finmalet foder får inte muskelmagen tillräcklig stimulans, vilket kan få effekt på både djurhälsa och produktionsresultat, och misstänks kunna ge en blöt gödsel med samma konsekvenser som en för hög pelleterings- temperatur.
9
Q
Vad utgör den största delen i foderblandningar till värphöns och kycklingar?
A
Spannmål av olika slag utgör den största delen i foderblandningar till värphöns och kycklingar
10
Q
Hur stor andel av foderblandningen till värphöns utgörs av spannmål?
A
50-60%
11
Q
Hur stor andel av foderblandningen till kycklingar utgörs av spannmål?
A
60-70%
12
Q
Vilka spannmål används huvudsakligen i Sverige?
A
I svenska blandningar används idag huvudsakligen inhemsk spannmål, vete, rågvete, korn och havre med en stark övervikt för vete
13
Q
På världsmarknaden finns spannmål såsom?
A
t.ex. majs, sorghum (durra, milo), cassava (tapioka, maniok) och ris som i vissa prislägen kan vara intressanta om den hygieniska kvaliteten är god.
14
Q
Vad klassas spannmålen huvudsakligen som för typ av fodermedel?
A
Spannmålen räknas huvudsakligen som ett “energifodermedel”, då proteininnehållet är lågt.
15
Q
Hur mycket av proteinbehovet tillfredsställs av spannmålen i ett värphönsfoder respektive slaktkycklingfoder?
A
Med spannmålen tillförs även ca 50% av
proteinbehovet i ett värphönsfoder och ca 40% i ett slaktkycklingfoder.
16
Q
Energiinnehållet i
spannmålen varierar med?
A
dess innehåll av fibrer som grovt kan skattas genom rymdvikten
Totalfiberinnehållet fås som en restkomponent av torrsubstans (ts) minus summan av aska,
protein, fett och stärkelse samt lösligt socker efter analys av dessa. Variationerna är av naturliga skäl (skalfraktionen) betydligt större för korn och havre än för vete.
17
Q
Vid en foderoptimering väljs spannmålen som regel för att?
A
uppfylla det krav man ställt på en foderblandnings innehåll av omsättbar energi (OE).
Spannmålen värderas därför i första hand
med hänsyn till priset på innehållet av OE.
Med den prissättning man under senare år haft på
svensk spannmål premierar detta som regel vete och rågvete framför korn och havre. För att
t.ex. havre ska ingå i en foderblandning måste den värderas också med utgångspunkt från andra egenskaper än energiinnehåll.
18
Q
Finns det några restriktioner och begränsningar för majs?
A
kan användas utan några
nutritionella restriktioner
Av prisskäl är användningen sparsam i svenska foderblandningar och majs används därför huvudsakligen till speciella nischprodukter (t.ex. Bjärekyckling).
19
Q
Hur mycket vete kan ingå i kyckling-
och värphönsfoder i praktiken?
A
Vete av god hygienisk kvalitet kan i stort sett ingå som enda spannmålslag i såväl kyckling-
som värphönsfoder och i praktiken består ett foder ofta av minst 60% vete.
20
Q
Vilken sort av vete ingår ffa i foder?
A
Då det odlas ca 10 ggr mer höst- än vårvete så kan vi ju också räkna med att det huvudsakligen är höstvete som används till foder.
Från utfodringssynpunkt skiljer foderhandeln inte på olika sorter varför vi aldrig kan vara säkra på härkomsten
21
Q
Vad eftersträvas vid malningen av vete?
A
För fjäderfäfoder eftersträvas en grov struktur vid malningen.
22
Q
Vad kan finmalet vete orsaka för problem?
A
Finmalet vete ger, i synnerhet i mjölfoder (d.v.s. ej pelleterat), en klibbig (gluten) konsistens då det blandas med vatten. Sådant foder kan fastna i näbben på kycklingar och höns med infektioner och begränsat foderintag som följd.
23
Q
Vete har rykte om sig att kunna ge upphov till?
A
fjäderplockning och kannibalism då stora mängder ges till höns och kycklingar av värphönsras
Känsligheten skiljer dock mellan olika djurmaterial
24
Q
Hur ska veteinnehållet begränsas till höns som är känsliga och i flockar och system med känd problematik kring fjäderplockning?
A
Veteinnehållet kan begränsas till 30% i foderblandningar till dessa kategorier
25
Vad är den begränsande faktorn i vete?
Vete innehåller en del svårsmältbara kolhydrater, s.k. non-starch polysccharides (NSP) i form av pentosaner och arabinoxylaner
Finmalet vete - fastna i näbben - infektioner och begränsat foderintag som följd
26
Möjlig behandling av vete?
användbarheten till framförallt slaktkycklingar har visats kunna förbättras genom tillsats av enzympreparat med xylanas aktivitet.
Ska ej malas för fint
27
Vad är den begränsande faktorn i korn?
Korn innehåller svårsmältbara kolhydrater (NSP), t.ex. 𝛃-glukan, som framförallt kycklingar har problem att omsätta då de enzymer som behövs saknas i digestionsvätskorna.
Problemen yttrar sig i form av en förhöjd viskositet hos tarminnehållet vilket ger en klibbig träck som kan fastna i stjärtdunet på kycklingarna under första veckan och orsaka förstoppning. Samtidigt ökar vattenintaget och ströbädden blir våt och klibbig vilket ger sämre hygien och stallklimat. I samband med dessa problem ökar också risken för att kycklingarna skall få en tarminfektion, nekrotiserande enterit (NE), orsakad av en toxinbildande klostridiumbakterie (Clostridium perfringens). Samtidigt försämras tillväxt och foderutnyttjande.
28
Vad är en möjlig behandling av korn?
En stor del av de problem som här nämnts och som orsakas av svårsmältbara kolhydrater (NSP) kan elimineras genom att man i samband med fodertillverkningen, liksom när det gäller vete, blandar in enzympreparat med 𝛃-glukanas-, pentosanas- och cellulasaktivitet.
29
Vad är max inblandningen av korn i foder till värphöns respektive slaktkyckling?
30% till värphöns
20% till slaktkyckling
30
Vad är max inblandningen av havre i foder till värphöns respektive slaktkyckling?
20% till båda
31
Vad är den begränsande faktorn för havre?
skalfraktionen (som utgör ca 30% av totalvikten)
ej pelleterat foder kan hänga sig i silo
pelleterat dålig pelletskvalitet (faller lätt sönder)
Lågt energiinnehåll i förhållande till pris (begränsande för slaktkyckling)
32
Vad är en möjlig behandling av havre?
Skalning
(ev pelletering)
33
Vad är bättre med havre jämfört med andra spannmålsslag?
Havre innehåller mer fett än övriga inhemska spannmålslag.
Havre är också vitaminrikare än andra sädesslag, bl.a. av A, E och C-vitamin som är antioxidanter vilket är positivt för immunförsvaret och också verkar konserverande.
Havre har också egna unika hälsobefrämjande antioxidanter, avenantramider.
Proteinets biologiska värde är högre i havre än i andra spannmålsslag.
Fiberinnehållet och/eller eventuellt andra egenskaper hos havren ger ofta antydan till en positiv inverkan på resultaten, framför allt i kombination med vete.
34
Vad kan vete utbytt mot havre förbättra?
har visats att vete utbytt mot havre kan minska problem med fjäderplockning hos värphöns, då sådan förekommer.
Därför kan en inblandning av åtminstone ca 10 % havre rekommenderas om fodret härigenom inte avsevärt fördyras
35
Vad är den begränsande faktorn för råg?
Råg är mindre lämpligt för fjäderfä, särskilt kycklingar, främst pga. innehållet av svårsmältbara kolhydrater (NSP) - pentosaner.
36
Vad är en möjlig behandling för råg?
Tillsats av lämpligt enzympreparat till råg ökar användbarheten.
37
Vad är maxinblandningen av råg till värphöns och slaktkyckling?
Vid ett fördelaktigt pris kan man tillåta max 5-10%.
38
Vad är den främsta skillnaden mellan råg och rågvete?
Rågvete kan i rätt stor utsträckning ersätta vete i foderblandningar till fjäderfä. Näringsmässigt och från användbarhetssynpunkt ligger det närmare vete än råg men varierar med sorten.
39
Vad är den begränsande faktorn för rågvete?
innehållet av svårsmältbara kolhydrater (NSP)
40
Vad är en möjlig behandling för rågvete?
Tillsats av lämpligt enzympreparat ökar användbarheten
41
Finns det några begränsningar för ris för fodermedel?
Olika grader av skalat ris finns också tillgängligt för foderändamål och anses, om den hygieniska kvaliteten är godtagbar, kunna användas relativt obegränsat till fjäderfä.
Den extraherade varianten av risklimjöl är att föredra. (nästa fraktion efter den yttersta)
Inte den yttersta skalfraktionen är inte att föredra pga skarpa kanter
42
Vad är den begränsande faktorn för kassava (tapioka, yuca, maniok)?
Produkten är giftig innan den på olika sätt befriats från sitt innehåll av cyanogena glykosider men kan då ersätta spannmål i fjäderfäfoder om det låga proteininnehållet balanseras på lämpligt sätt.
Som andra produkter från tropiktrakterna måste man alltid vara uppmärksam på den hygieniska kvaliteten.
43
Vilka biprodukter från spannmål kan användas i fjäderfäfoder?
vetefodermjöl
vetekli
maltgroddar
drank
44
Kvarnbiprodukter som är aktuella att använda i fjäderfäfoder? (Biprodukter från spannmål?
vetefodermjöl och
vetekli
45
Vad är skillnaden mellan vetefodermjöl och vetekli (begränsande faktorer)?
Fodermjölet, som är den fraktion i kärnan som sitter närmaste endospermet (frövitan), har lägre växttrådhalt och högre energiinnehåll än kliet.
vetefodermjöl - lägre andel växttråd högre energiinnehåll
vetekli - högre andel växttråd lägre energiinnehåll
46
Vad är en möjlig behandling av vetefodermjöl och
vetekli?
Utvecklingen av lämpliga enzympreparat som ökar utnyttjandet av de växttrådrikare delarna kan komma att öka användbarheten av dessa produkter i framtiden.
47
Vilka maxinblandningar finns för vetefodermjöl och
vetekli till slaktkyckling respektive värphöns?
Upp till ca 10% vetefodermjöl och 5% vetekli kan accepteras i kycklingfoder, något mer i värphönsfoder.
48
Vad är maltgroddar?
Maltgroddar är de avputsade rotspetsarna från korn vid mältningen (groningen) vid öltillverkning.
49
Vilka maxinblandningar finns för maltgroddar till slaktkyckling respektive värphöns?
Maltgroddar är ett utmärkt fodermedel som kan ingå med upp till 10 %.
50
Vilka råvaror används för framställning av drank (biprodukt från etanoltillverkning)?
I Sverige används idag huvudsakligen höstvete som råvara, men även andra spannmålslag och restprodukter kan användas som substrat.
I Nordamerika där majs är den huvudsakliga råvaran rekommenderar en användning av ca 10 % av restprodukten (s.k. distillers dried grains with solubles, DDGS) i fjäderfäfoder.
51
Vad är maxinblandningen av drank till slaktkyckling och värphöns?
Försök med vetedrank till fjäderfä är sparsamma, men det som gjorts tyder på att den kan jämföras med majsprodukten, dvs. 10%
52
Vad är begränsande faktorn i drank?
drank har ungefär tre gånger mer NSP än vete vilket begränsar dess användbarhet i fjäderfäfoder.
Hygienen är också mycket viktig, ty eventuell förekomst av mögelgifter förstörs inte under processen utan anrikas i dranken.
53
Vad är en möjlig behandling av drank?
Tillsatts av NSP-nedbrytande enzym skulle kunna öka dess användbarhet, men behöver undersökas närmre i försök.
54
Vad är den främsta skillnaden mellan vegetabiliska proteinråvaror och spannmål (energifodermedel)?
Innehållet av kolhydrater är lägre i vegetabiliska proteinråvaror men andelen av svårsmältbara kolhydrater (NSP) ofta större än i spannmål vilket sänker innehållet av omsättbar energi.
55
Förekommer behandling med enzympreparat som förbättrar utnyttjandet av NSP i vegetabiliska proteinråvaror?
Det pågår en forskning och utveckling för att ta fram enzympreparat som förbättrar utnyttjandet av NSP i vegetabiliska proteinråvaror på samma sätt som i spannmål.
56
Vanliga vegetabiliska proteinråvaror för fjäderfä är?
Sojamjöl, rapsmjöl och ärter. Majsglutenmjöl och potatisprotein kan också förekomma i lägre inblandning. Lupiner är aktuella i mån av kvalitet, tillgång och pris.
57
Vad gäller för ekologiska foder med mjöl vs kakor?
I ekologiska foder kan man endast använda sig av kakor/expeller då reglerna sätter stopp för användning av råvaror som varit utsatta för kemiska lösningsmedel.
58
Protein är sammansatt av aminosyror och proteinets kvalitet avgörs bl.a. av?
hur väl
proportionerna av för djuret livsnödvändiga aminosyror överensstämmer med dess behov.
Vid fullständig (100 %) överensstämmelse säger man att sammansättningen är ”ideal”.
59
Livsnödvändiga (essentiella) näringsämnen är?
sådana som inte kan bildas i kroppen från andra med födan tillförda näringsämnen utan måste utgöra en del av det dagliga foderintaget som svarar upp mot djurets behov.
60
De 3 viktigaste essentiella aminosyrorna för fjäderfä?
Den viktigaste essentiella aminosyran från fjäderfäsynpunkt är metionin. I andra hand kommer lysin och därefter treonin.
61
Fodermedel med bra innehåll av metionin?
Majsgluten
Potatisprotein konc.
Fiskmjöl
62
Fodermedel med bra innehåll av lysin
Soja
Raps
Potatisprotein konc.
Ärter
Lupin
Fiskmjöl
63
Fodermedel med bra innehåll av metionin och lysin
Potatisprotein konc.
Fiskmjöl
64
Vad är den begränsande faktorn med soja? (sojamjöl, sojaböna, sojakaka)
Bönan innehåller en del ANF, bl. a. trypsininhibitorer, som måste elimineras för att öka användbarheten.
hygien
låg metioninhalt
65
Vad är en möjlig behandling av soja? (sojamjöl, sojaböna, sojakaka)
Värmebehandling - upphettning (rostning)
kontroll av
hygienisk kvalitet
66
Vad är maxinblandingen av sojamjöl?
Under förutsättning att den hygieniska kvaliteten är god behöver man inte införa någon övre gräns på hur mycket som får ingå i blandningen utan man låter sojamjöl konkurrera fritt med andra tillgängliga proteinråvaror med hänsyn till pris och näringsinnehåll.
67
Hur mycket sojamjöl ingår nästan alltid i kommersiella foderblandningar till höns och kycklingar?
Sojamjöl ingår nästan alltid med ca 10-20 % i
kommersiella foderblandningar till höns och kycklingar.
68
Vad är maxinblandingen av sojaböna och sojakaka?
om de är värmebehandlade finns inte heller något behov av att införa någon övre inblandningsnivå
69
Vad är den begränsande faktorn i raps? (rajsmjöl, rapsfrö, rapskaka)
Raps innehåller ANF i form av s.k. glukosinolater.
Sinapin
- Ger rapsen dess bittra smak
- omvandlas i tarmen till en starkt illaluktande förening (rutten fisk) - påverkar smak och lukt på kött och ägg
70
Vad är det som är det begränsande med ANF i form av glukosinolater i raps?
Glukosinolaterna i sig är inte giftiga utan det är deras nedbrytningsprodukter som bildas i samband med att de kommer i kontakt med myrosinas, ett enzym som finns i fröet och som frigörs då fröet skadas/krossas. Dessa ämnen påverkar framförallt kycklingarnas sköldkörtelfunktioner.
71
Vad är en möjlig behandling av raps? (rajsmjöl, rapsfrö, rapskaka)
Värmebehandling av fröet före krossning kan inaktivera myrosinas och minska denna risk
val av vita hybrider
och nya bruna
hybrider
72
Vad är maxinblandningen av rapsmjöl till slaktkycklingar och värphöns?
10 % till kycklingar och värphöns i konventionell produktion.
73
Vad är maxinblandningen av rapsfrö och rapskaka till slaktkycklingar och värphöns?
16% till båda
74
Ge exempel på mjöl från andra oljeväxter av mindre betydelse för fjäderfä i Sverige?
Bomulls-, jordnöts-, solros-, linfrömjöl
75
Vad är begränsande faktorer för bomulls och jordnötsmjöl?
Bomulls- och jordnötsmjöl är uteslutande importerade råvaror och den hygieniska kvaliteten är osäker. Vidare begränsar förekomsten av ANF användningen.
76
Vad är den begränsande faktorn för solros?
Ett högt innehåll av växttråd och mycket skal är en begränsning genom att ge ett lågt energiinnehåll
77
Vad är en möjlig behandling av solros?
skalning av fröna ökar därmed energiinnehållet och användbarheten.
78
Vad är maxinblandningen av solroskaka till slaktkyckling och värphöns?
upp till 20% solroskaka har visats fungera i slaktkycklingfoder och liknande nivå anses möjlig för värphöns
Solros - betydelse för djurhälsan (minska fjäderplockning), stabiliserar tarmfloran och stimulerar tarmens immunförsvar.
79
Vad är den begränsande faktorn för linfrö?
Linfrö innehåller linamarin, vilket i närvaro av enzymet linas frigör vätecyanid i fuktiga miljöer med lågt pH
80
Vad är en möjlig behandling av linfrö?
Under normal processing som inkluderar hög temperatur förstörs linas, och då försvinner denna risk
81
Vad är maxinblandning av linfrö till slaktkyckling och värphöns?
15% inblandning är möjlig för värphöns och 12% för slaktkyckling
82
Hur kan kött och ägg berikas av linolja från linfrön?
Linolja innehåller -linolensyra som av djuren omvandlas till långkedjiga (marina) ⍵-3 fettsyror. Ägg (t.ex. Kronäggs ”Omega-3” ägg) och kött kan härigenom berikas med dessa ur kostsynpunkt åtråvärda fettsyror
83
Får hampa odlas i Sverige?
Ja, sedan 2003 är det lagligt igen. Den industrihampa som får odlas enligt EG:s lagstiftning får dock innehålla högst en bestämd mängd narkotiska substanser. Odling får endast ske enligt fastställda regler efter tillstånd (gårdsstöd) från jordbruksverket.
Hampan kan karaktäriseras som en kombinerad spånads- och oljeväxt och ur fjäderfäsynpunkt är det de fett- (30-32 %) och proteinrika (20-24 %) fröna som är intressanta, inte minst ur ekologisk synvinkel. Efter att en del av oljan utvinns genom pressning så får man en från utfodringssynpunkt både fet och proteinrik restprodukt (hampfrökaka).
84
Vad är maxinblaning för hampa till slaktkyckling och värphöns?
20% inblandning är möjlig för både slaktkyckling och värphöns
85
Vad är den begränsande faktorn för hampa?
innehåller narkotiska substanser
odling får endast ske enligt fastställda regler efter tillstånd (gårdsstöd) från jordbruksverket.
Hampfrökakan har ett högt växttrådsinnehåll, vilket kan sänker smältbarheten och energivärdet
86
Vilken sort av ärtor är att föredra?
Vitblommiga sorter (matärt) är att föredra då de innehåller mindre mängd tanniner som finns i högre koncentration i brokblommiga (foderärt) sorter.
87
Vad är den begränsande faktorn för ärtor?
Innehåller ANF i form av tanniner som ger antinutritionella effekter, sänker bl. a. proteinets smältbarhet.
Proteinets biologiska värde är relativt lågt p.g.a. lågt innehåll av aminosyran metionin.
88
Vad är en möjlig behandling för ärtor?
Sortval - vitblommiga
komplettera fodret
med metionin från
andra källor
Då ärter används måste man alltså vara speciellt uppmärksam på fodrets innehåll av svavelhaltiga aminosyror och komplettera detta genom tillsats av rent metionin.
89
Vad är maxinblandningen av ärtor till slaktkyckling och värphöns?
upp till 30 % ingå i foder till både höns och slaktkycklingar
90
Vilken sort av åkerböna är att föredra?
vitblommiga sorter är att föredra framför de brokblommiga som har högre innehåll av antinutritionella faktorer (ANF), främst tannin
91
Vilken är den begränsande faktorn i åkerböna?
Innehåller ANF i form av tanniner, trypsininhibitorer och lektiner
Åkerböna innehåller också vicin och convicin, vilka inte är ett problem för växande djur, men kan ge problem hos värphöns - minskat foderintag, lägre äggvikt sämre fertilitet och kläckbarhet
92
Vad är en möjlig behandling av åkerböna?
ett sätt att reducera ANFs negativa inverkan är upphettning, om fodret är upphettat anses därför inte dessa som något problem
Det finns sorter av åkerböna som har ett lägre innehåll av vicin och convicin vilka rekommenderas till värphöns, men detta är inte kopplat till blomfärg och någon separation av sorter sker inte i foderindustrin.
93
Vad är maxinblandningen av åkerböna till slaktkyckling och värphöns?
20% inblandning av vitblommig sort till slaktkyckling kan rekommenderas
max 5% inblandning i värphönsfoder
94
Vad är den begränsande faktorn i lupiner?
innehåller en del ANF som alkaloider och tanniner
och NSP som uppgår till 50% i ts
Dessutom finns oligosackarider, galaktosider, som enkelmagare saknar enzymsystem för att kunna utnyttja
fattiga på
svavelhaltiga aminosyror
förhållandevis höga och omättade fettinnehållet som snabbt oxideras vid malning
95
Vilken sort av lupiner är att föredra?
Söta sorter
Det finns s.k. bittra och söta (sweet) sorter där endast de senare kommer ifråga som foder p.g.a. lägre innehåll av alkaloider än i bittra sorter.
96
Vad är en möjlig behandling för lupiner?
Välja söta sorter
foderblandningar med lupiner bör utfodras utan onödig fördröjning eller tillsättas antioxidationsmedel
97
Vad är maxinblandningen av lupiner till slaktkyckling och värphöns?
Lupiner bör inte ges till kycklingar utan förbehållas värphöns där 10-15% anses kunna vara acceptabelt
98
Ge exempel på två biprodukter från stärkelseframställning?
Potatisproteinkoncentrat
Risprotein
99
Vad är maxinblandningen för potatisprotein till slaktkyckling och värphöns?
Ingen begränsning
100
Vad är den begränsande faktorn för potatisprotein?
Ett högt pris begränsar hur mycket som används i
foderblandningen
(importeras ffa från Holland)
101
Får potatisprotein ges till ekologiska fjäderfän?
Ekologiskt finns inte tillgängligt på marknaden, kan ingå som konventionell
råvara till fjäderfä under 35v
102
Vad är den begränsande faktorn för risprotein?
förknippad med hög risk för salmonella och höga halter av ämnen såsom arsenik
103
Vart kommer fiskmjölet huvudsakligen ifrån?
Det är mestadels av dansk, isländsk eller norsk härkomst
104
Vad är maxinblandningen av fiskmjöl till värphöns och slaktkyckling?
6 % (Sv.Ägg) - branschöverenskommelse som säger att det får ingå max 6% fiskmjöl i värphönsfoder
0% Sv. Fågel - . För konventionell kyckling har dock Svensk fågel har en policy att det
inte ska ingå något fiskmjöl alls i foder till deras kycklingar
10% KRAV - då det
klassas som icke-jordbruksursprung får 10% användas i ekologiska foder
105
Vad är den begränsande faktorn i fiskmjöl?
Dioxiner
PFAS
Hög fetthalt - Fettet är känsligt för oxidation och härskning och kan ge bismak till kött och
ägg. Vid oxidationsprocessen bildas också s.k. fria radikaler. Effekten av detta är något oklar men forskningen hittills talar för att de är ohälsosamma (cancerogena).
överfiskning och därmed
reducerade fiskbestånd
106
Vad är en möjlig behandling för fiskmjöl?
provtagning för
PFAS och dioxin
Antioxidationsmedel - Det är viktigt att fodret innehåller tillräckligt med antioxidativa ämnen för att förhindra sådana reaktioner och oftast tillsätts därför ett antioxidationsmedel. För fiskmjöl i ekologiska foder krävs att sådant är en godkänd naturprodukt.
Antioxidanter
Användandet av fiskmjöl med låg fetthalt (minimera fiskmjölsråfett)
Minska användningen av fisk i djurfoder. Vi söker därför efter andra metioninrika råvarualternativ till fiskmjöl. Ett tänkbart sådant är musselmjöl, om priset kan göras konkurrenskraftigt.
107
Ge exempel på 4 st "naturliga" pigmentkällor?
Majsglutenmjöl
Lucernmjöl eller annat "grönmjöl"
Algmjöl
Paprikapulver
108
Vilket ämne innehåller dessa pigmentkällor?
innehåll av pigment, xantofyll, ger färg åt
äggulan
109
Vad är speciellt med majsglutenmjöl när det kommer till proteinkvaliteten?
Proteinkvaliteten är speciell då den har
ett lågt lysin men högt metionininnehåll till skillnad från de flesta andra vegetabiliska råvaror.
110
Vad är den begränsande faktorn med majsglutenmjöl?
risk för förekomst av mykotoxiner och salmonella (pga härkomst, ex. Sydamerika)
Mycket xantofyll
(konsumentperspektiv - för "djup" gulefärg)
priset är högt, vilket begränsar inblandningen
111
Får "syntetiska" färgämnen användas i fodret i Sverige?
1990 inte längre tillåtet att använda "syntetiska" färgämnen i fodret i Sverige. EU medlemskapet har inneburit att det åter är
tillåtet att tillsätta rena gulepigment, men man avhåller sig i Sverige idag frivilligt från sådan
inblandning.
112
Får majsglutenmjöl användas i ekologisk produktion?
Vad det gäller
ekologisk produktion så är det precis som för potatisprotein så att ekologiskt och konventionell produktion av majsstärkelse inte hålls isär och därmed så finns endast konventionellt majsglutenmjöl att tillgå och därmed kan det idag endast ges till ekologiska
fjäderfän som är yngre än 35 veckor.
113
Vad är maxinblandningen av majsglutenmjöl till värphöns och slaktkyckling?
Ca. 4% till värphöns (högre inblandning än så fås
en djupare gulefärg, vilket inte är önskvärt av konsumenten)
Används ffa till värphöns pga innehåll av xantofyll - kan ges som en bra proteinkälla till slaktkyckling - ingen begränsning
114
Lucern eller annat "grönmjöl" används huvudsakligen i värphönsfoder för att?
ge färg åt gulan men ger också ett visst proteintillskott
115
Vad är den begränsande faktorn i lucernmjöl?
färgpigmentet inaktiveras genom oxidation
Mycket xantofyll (konsumentperspektiv)
116
Vad är en möjlig behandling av lucernmjöl?
Torkningsprocessen och lagringsbetingelserna har också stor inverkan då färgpigmentet inaktiveras genom oxidation
117
Vad är maxinblandningen av lucernmjöl till värphöns och slaktkyckling?
5% inblandning till värphöns
Används ffa till värphöns pga innehåll av xantofyll - ej slaktkyckling
118
Andra pigmentkällor?
En annan råvara i detta sammanhang är algmjöl, som i ytterst liten mängd (ca 2 mg/kg) ger en
djupare färg åt gulan, t.ex. Kronäggs ”Guldgula” och Stjärnäggs ”Solgula” är sådana produkter. Andra förekommande pigmentkällor är paprikapulver och extrakt från tagetesblomma. Även andra fodermedel innehåller en del xantofyller. Rapsexpeller innehåller t. ex. ca 16 mg, rapsmjöl ca 5 mg och ärter ca 3 mg xantofyll per kg.
119
Varför blev köttmjöl förbjudet?
P.g.a. kopplingen till ”galnakosjukan” var det mellan 2001-2021 totalförbud mot användning av köttmjöl till livsmedelsproducerande djurslag inom EU
120
Är det tillåtet att använda köttmjöl idag?
sedan 2021 är det tillåtet att ge så kallat bearbetat protein från gris till fjäderfä samt vice versa. Idag är det som sagt tillåtet att ge bearbetat protein från gris till fjäderfä, men det finns strikta krav att foder till gris respektive fjäderfä inte får kontamineras med protein från egna arten vilket gör att det i princip krävs separata foderfabriker för grisfoder respektive fjäderfäfoder. Detta sker inte idag i Sverige och därmed används inte bearbetat protein från gris i svenska fjäderfäfoder. Vad det gäller ekologisk produktion skulle det dessutom krävas en ekologisk råvara och särhållning av ekologiska och konventionella grisar vid slakt.
121
Är det tillåtet att ge bearbetat protein från insekter till fjäderfän?
sen 2021 är det tillåtet att ge bearbetat protein från insekter till fjäderfä
122
Vad är den begränsande faktorn i insektsmjöl?
Det höga fettinnehållet kan vara begränsande
123
Vad är en möjlig behandling för insektsmjöl?
ett insektsmjöl där en stor del av fettet tagits bort att föredra rent näringsmässigt
124
Fettillsats i fjäderfäfoder?
Fett tillsätts nästan allt fjäderfäfoder då det är en förhållandevis billig energiråvara. Fettillsats
ökar fodrets smaklighet och smältbarhet samt utnyttjandet av fettlösliga näringsämnen. Vidare binder fett damm och minskar risken för separation av foderpartiklar.
Dessa positiva egenskaper gör att man gärna "tvingar" in ca 2 % även om datorn inte anser det ekonomiskt motiverat.
125
Fett anses ge ett s.k. extra?
energitillskott (”extra caloric value”) som för de första
tillsatta 2-3 procenten i vissa fall motsvaras av fettets bruttoenergivärde
126
Maximinivån i foderblandningen beror på?
Kvaliteten
Vid pelletering minskar fettillsats pellettens hållbarhet. Hållbarheten beror också på vilka övriga råvaror som ingår, t ex ger vete bra hållfasthet och havre sämre.
127
Hur mycket fett kan tillsättas före pelletering och efter?
Maximalt kan man före pelletering blanda in ca 4-6% fett. Ytterligare 2-3% kan tillföras genom att spruta det på pellettarna efter själva pelletterings-processen, om sådan utrustning finns.
128
Vad är animaliskt fett?
Animaliskt fett är oftast s.k. slakterifett som utvinns genom extraktion, ofta i samband med
köttfodermjölstillverkningen, ur t.ex. svinsvål, slakterikassationer och -rester, styckningsrester och ben.
129
Vilket typ av fett används ffa i fjäderfäfoder?
I fjäderfäfoder används idag huvudsakligen vegetabiliskt fett
130
Exempel på vegetabiliskt fett?
Vegetabiliskt fett kan vara t.ex. majs- eller sojaolja, som dock som regel ställer sig för dyrt att använda. Använda friteringsoljor (s. k. spent oils) från restauranger eller livsmedelsindustrin kan få sin slutanvändning inom foderindustrin.
131
Hur kan man berika fjäderfäkött och ägg med
hälsosamma ⍵-3 fettsyror?
Genom att tillsätta linolja
132
Raffinering av vegetabiliska oljor?
Vid raffinering av vegetabiliska oljor neutraliseras förekommande fria fettsyror (ca 2%) med
lut, härvid fås samtidigt en lika stor mängd emulsion av själva oljan. Genom tillsats av en stark
syra får man sedan en blandning, ca 50/50, av oljan och fria fettsyror som används av
foderindustrin. Detta kallas i engelskspråkig litteratur för ”soap stock”. Akofeed från Århus-
Karlshamns oljeindustri är ett sådant foderfett
133
Varför tillsätts rena aminosyror i fjäderfäfoder?
I konventionella fjäderfäfoder tillsätts rena aminosyror som en strategi att uppfylla djurens krav på enskilda aminosyror samt öka proteinets biologiska värde.
Användning av rena aminosyror är en strategi som möjliggör att införande av maximigränser för proteinfodermedlen, t ex fiskmjöl är möjligt.
134
Vilka rena aminosyror tillsätts i fjäderfäfoder?
Traditionellt har metionin, lysin samt ibland treonin satts till i fodret. Men då utvecklingen har gått mot ökad kostnad för
proteinfodermedel och en ökad tillgång och relativt lägre kostnad för rena aminosyror sätts det idag ofta till betydligt fler rena aminosyror till fodret så som tryptofan, valin, leucin, isoleucin, arginin och histidin.
135
Olika former av metionin?
Av metionin är både D- och L-formerna biologiskt aktiva. DL-Metionin framställs syntetiskt.
För foderändamål finns en produkt som innehåller 99 % dl-metionin (DLM) men idag används också ofta en s.k. hydroxyanalog (Alimet®) där aminogruppen på aminosyramolekylen bytts ut mot en hydroxylgrupp, som ersätts med den erforderliga aminogruppen i levern efter att molekylen tagits upp i tarmen. Effekten av hydroxanalogen i jämförelse med DLM är föremål för en utdragen vetenskaplig diskussion, vissa undersökningar anger aktiviteten till ca 65 % av DLM, andra att effekterna är likvärdiga på molbasis. Variationen mellan studier anses kunna bero på skillnader i kolininnehåll, basfodrets sammansättning och innehåll av cystin.
136
Olika former av lysin?
Beträffande lysin är endast L-formen biologiskt aktiv. L-lysin framställs genom en jäsningsprocess. Den rena formen är hygroskopisk och svår att hantera, därför förekommer L- lysin i form av sin hydroklorid, L-lysinmonohydroklorid (l-lysin-HCl) som innehåller 78,8 % l-lysin.
137
Vad gäller för rena aminosyror i ekologisk produktion?
Enligt gällande ekologiska regler är det inte tillåtet att använda rena aminosyror i
foderblandningar. Detta gör det svårt att göra ett näringsriktigt sammansatt ekologiskt foder för fjäderfä.
Ekologiskt odlade ärter blir t.ex. mindre intressanta p.g.a. ärtproteinets låga
metionininnehåll se fig. 2). Tabell 4 visar olika fodermedel sorterade efter proteinets innehåll
av metionin. Som framgår hamnar ärter långt ner och trots att proteininnehållet (21- 22 %) är
dubbelt mot innehållet i spannmål så motsvarar metionininnehållet det som finns i spannmål.
138
Mineralämnen brukar delas in i?
makro- och mikroelement
139
Vilka makroelement diskuteras i fjäderfäsammanhang?
kalcium, fosfor, magnesium, natrium, kalium och klor.
140
Aktuella makroelement som behöver tillföras fodret är som regel?
kalcium, fosfor och natrium.
Fodermedlen innehåller normalt mer än behovet av magnesium så det är snarare risk för över- än underskott av detta i foderblandningen.
141
Den vanligaste kalciumkällan är?
kalciumkarbonat, foderkalk
142
För att uppfylla fosforbehovet är?
kalciumfosfater, mono- eller dikalciumfosfat anrikade ur mineralet apatit, som regel billigast. Tillgängligheten av kalcium och fosfor i dessa föreningar är hög, 80-90%. Om tillgängligheten vore lika hög av den vegetabiliskt bundna fosforn skulle inga oorganiska fosforråvaror behövas.
143
Tillgängligheten av fosfor kan öka med enzymtillskott?
Sant
144
Växtfosfor förekommer till största delen i form av?
Fytin och man kalkylerar med att endast ca
30% av fytinfosforn är tillgänglig. Härigenom kommer mycket osmält fosfor ut i naturen genom gödseln.
145
Inblandning av fytas?
Inblandning av ett enzym, fytas, i fodret ökar tillgängligheten av vegetabiliskt bunden fytinfosfor. På så sätt kan man spara oorganiskt fosfat och samtidigt minska mängden fosfor som kommer ut i naturen och fytas används därför i de flesta konventionella fjäderfäfoder. Tillgången till ekologiskt fytas är begränsat och därmed ingår det inte som standard i ekologiska foder.
146
Natrium tillförs billigast i form av?
natriumklorid (koksalt)
147
Vad måste man se upp för vid användning av natriumklorid (koksalt)?
Härvid måste man dock tillse att
kloridjonkoncentrationen inte blir för hög (
148
I stället för natriumklorid (koksalt) kan det därför vara aktuellt att använda?
natriumbikarbonat eller något natriumfosfat
149
Vad är rekommenderat intervall för innehållet av natrium?
Det är viktigt att innehållet av natrium inte blir vare sig för lågt (kan ge upphov till kannibalism) eller för högt (ökad vattenkonsumtion)
1,4-1,7 g/kg anses vara ett rekommenderat intervall.
150
Samtliga vitaminer tillsätts i regel i form av?
en förblandning, premix
151
Vad kan påverka hållbarheten i premixen?
Om kolinklorid ingår i
premixen kan detta påverka hållbarheten, speciellt kan aktiviteten av K-vitamin nedsättas. Ska premixen kunna lagras under en längre tid brukar man i så fall hålla kolinklorid utanför själva premixen och i stället tillsätta detta vitamin separat.
152
Hållbarheten av vissa vitaminer blir också sämre om?
mineralsalter även ingår i premixen
153
För att öka premixens hållbarhet kan ett?
oxidationsmedel tillsättas
154
Vitaminer som normalt ingår i premixen är?
A, D, E, B2, B3, B6, B12, Biotin, K3, Folinsyra, Pantotensyra, Kolinklorid
155
Spårelement som brukar tillsättas i premixen?
Av spårelement brukar tillsättas Jod, Järn, Selen, Mangan, Kobolt, Zink, Koppar och Järn vanligen i form av kalciumjodat, järnsulfat, natriumselenit, manganoxid, koboltsulfat, zinkoxid respektive kopparsulfat.
156
Vad kan tillsättas som "bärsubstans" i premixen?
vetefodermjöl och foderkalk (proportionerna 1:1)
157
Premixen koncentreras så att storleksordningen?
0,2 till 1% blir lagom att tillsätta vid
fodertillverkningen
158
Anpassad mikroflora hos fjäderfä för att hantera NSP?
I litteraturen finns uppgifter om att djuren under hälsosamma betingelser med tiden får en anpassad mikroflora med mjöksyrabakterier som producerar enzymer i tillräcklig mängd för neutralisera antinutritionella effekter av svärsmältbara kolhydrater (NSP) .
159
Är det tillåtet att använda foderantibiotika?
Alla nordiska länder har sedan 1998 (Sverige redan 1984) infört förbud mot användning av
s.k. foderantibiotika, och även inom EU är det numera ett sådant totalförbud.
Däremot är det
fortfarande tillåtet inom EU att i förebyggande syfte mot koccidios använda koccidiostatika
som fodertillsats.
160
Vad är koccidios?
Koccidios är en av de vanligaste och kostsammaste sjukdomarna hos fjäderfä som orsakas av
en encellig tarmparasit. Hittills har slaktkycklingar skyddats mot denna sjukdom genom en
förebyggande inblandning av s.k. koccidiostatika i fodret.
161
Användningen av koccidiostatika är kontroversiell då?
de vanligast använda (s.k. jonoforer) preparaten även har antibakteriell effekt och verkar alltså på liknande sätt som foderantibiotika och skyddar härvid även mot
klostridieinfektioner
162
Vad gäller för värphöns och koccidios?
Värphöns som ska gå på golv vaccineras idag mot koccidios.
Höns i bur smittas som regel inte
163
Vad gäller för slaktkycklingar och koccidios?
En av de största utmaningarna inom slaktkycklingnäringen idag är därför att hitta alternativ till koccidostatika. Betydelsen av en utfodring som stimulerar bildningen av en hälsosam och stabil tarmflora som kan motstå attacker från opportunistiska och patogena organismer är då uppenbar.
Det kan då vara intressant att se vad bruket av foderantibiotika innebär och jämföra detta med
tillsats av enzympreparat. Antibiotika och enzymer har helt olika verkningsmekanismer.
164
Antibiotika och enzymer - vad är skillnaden?
Antibiotika verkar direkt på tarmfloran med den risk för resistensbildning som detta visat sig innebära.
Enzymerna verkar på fodret och gör näringen lättare tillgänglig vilket har en indirekt effekt på tarmfloran.
Båda tillsatserna förbättrar tillväxt och foderutnyttjande, antibiotika dock bara till dess bakterierna blir resistenta.
165
Vad är mjölksyrabakterier?
Mjölksyrabakterier tillhör den hälsosamma tarmfloran som hämmar
etablering av sjukdomsalstrande bakterier.
166
Vad är probiotika?
Fodertillsatser bestående av levande organismer som hämmar etablering av sjukdomsalstrande bakterier, kallas populärt för probiotika, där mjölksyrabakterier är det främsta exemplet
167
Vad är prebiotika?
Prebiotika är andra naturligt förekommande föreningar som tillsätts med syfte att stimulera utvecklingen av en hälsosam tarmflora
168
Exempel på prebiotika?
olika slags kortkedjiga kolhydrater, s.k. oligosackarider, t.ex. mannan-oligosackarider (MOS)
169
Disackariden laktos verkar i tarmen genom att?
sänka pH och gynnar härmed bakterier som trivs i en lite surare miljö, t.ex. mjölksyrabakterier, vilket försvårar för salmonella och clostridium infektioner att få fäste.
170
Andra aktuella tillsatser är t.ex.?
organiska syror och olika slags växtextrakt
