Aggression och hjälpbeteende Flashcards
(34 cards)
General aggression model
Anderssons modell som inkluderar både personliga och situationella faktorer och kognitiva och affektiva processer i att förklara aggression.
Hjälpbeteende
Underkategori. Ett beteende med intention/handling som gynnar en annan person eller grupp.
- Trycker på att den som utför handlingen vinner något på det.
- Du får en fysisk/materiell eller psykologisk belöning(vinst), hur vi ser på oss själva, glädje, skiftar sinnestämning.
Individuella variationer inom aggression
Personlighet
Typ A-personlighet, (överaktiva, tävlingsinriktade), arbeta ensamma, vill ha mycket kontroll. När dessa personer klättrar och blir chefer hamnar de i mycket konflikter med andra.
Hormoner, testosteron kan påverka i både män och kvinnor
Genus och socialisering, fostras i olika sociala roller, kulturella variationer
Katharsis
Alkohol
Disinhibition, deindividuation och dehumanisering
Situationella variabler inom aggression
Värme och crowding
Prosocialt beteende
Större kategori. Beteende som värderas positivt av samhället. Gemensamt för vissa kulturer men kan också skilja sig åt.
Underkategorier:
- Hjälpbeteende
- Altruism
Altruism
Underkategori.
- Hjälpbeteende där hjälparen själv inte kan förvänta sig att vinna något på det. Helt utan både fysisk/materiell och psykologisk vinst/belöning.
- Svårt att forska på.
- Olika discipliner i frågan, filosofiskt, livsåskådning, religiöst osv.
Social inlärningsteori (Bandura)
Aggressivitet är ett inlärt beteende.
Att uppvisa aggressivt beteende utvecklas för att människan blir belönad av att göra det.
Huruvida en person är aggressiv i en viss kontext beror därför på:
Tidigare erfarenheter av andras aggressiva beteende
Hur framgångsrikt det aggressiva beteende har varit förr
Sannolikheten för belöning eller bestraffning
De komplexa kognitiva, sociala och miljömässiga faktorerna.
Frustration –aggressions hypotesen
Om någon blir frustrerad så leder det till aggression.
Kritik: Svag definition av frustration
Excitation-transfer model
Inlärt aggressivt beteende
Upphetsning från en källa leder till att man uttrycker aggression mot en annan källa.
Aggression: Psykodynamisk teori
Enligt Freud härstammar den från ”dödsinstinkten” som är motsats till livsinstinkten.
Den är i början självdestruktiv men riktas sedan mot andra människor.
Aggression byggs upp naturligt och måste få ett utlopp.
Människan ondska är medfödd.
Aggression: Etiologiska teorier
Djurs beteende ska studeras i deras naturliga och sociala miljö . Beteende är genetiskt bestämt och kontrollera genom naturlig selektion
Det finns en positiv och funktionell aspekt av aggression.
Utlöses av specifika stimuli i miljön.
Aggression: Evolutionär socialpsykologi
Beteende som hjälper individen, nära släkt och arten att överleva.
Aggressivitet hjälper oss att leva så länge så vi hinner att fortplanta oss.
Exempel tänk på hur stark en björn mammas aggression är när hennes barn blir hotat. Detta gäller många arter.
Evolution: Varför hjälper människor andra?
- Tendens att hjälpa närbesläktade individer. Genuppsättningen ska överleva!
- Reciprok altruism: Hjälpsamhet i utbyte mot hjälpsamhet (kan vara mellan arter).
- Gruppselektion: Gruppens intressen gynnar de egna intressena och ökar chanserna för överlevnad
Biologiska förklaringsmodeller - vad grundar aggression sig i?
Aggression är en inneboende aktionstendens- en instinkt
Aggression: Kritik till biologiska förklaringsmodeller
Baseras helt på instinkt:
Som är en energi som är okänd och omätbar
Som stöds endast av subjektiva empiriska observationer av mänskligt beteende
Som inte fyller någon funktion för prevention eller kontroll av aggression
Som bygger på cirkelresonemang
Kostnad/nyttoanalys
Människor hjälper mer gärna om det medför hög belöning och liten kostnad. Ibland tänker man på det och ibland är det en automatiserad process.
- Får oss att må bättre
- Positiv självbild
Definitioner av aggressivitet
Beteende som resulterar i personlig skada eller förstörelsen av egendom (Bandura)
Beteende som är tänkt att skada en annan individ eller varelse ( Scheerer; Abeles & Fischer)
Beteende som har som mål att skada en annan levande person som är motiverad att undvika en sådan behandling (Anderson and Huesmann, 2003)
Threat-to-self-esteem model
Personer som har hög självkänsla har hög motstridighet mot att bli hjälpte för det stör deras starka självbild.
Self-threatening - när den som hjälper liknar en själv framhäver detta känslan av att vara i underläge
Self-supportive - när någon nära vill ta hand om en, dessa känslor uppstår inte när det gäller personer nära oss.
Vem hjälper vi?
Attraktiva människor
Personer som råkat ut för saker bortom sin kontroll (råkat ut för naturkatastrof vs. hemlös missbrukare).
Vi hjälper hellre människor som liknar oss än andra.
Vi hjälper personer som står oss nära
- Gemensamma-förhållanden: Relationer där man känner ett gemensamt ansvar för varandras välbefinnande som t tex vänner, partners.
- Utbytes-förhållande: Relationer i vilka vi ger hjälp med förväntan om att få något tillbaka tex affärsmässiga förhållande, bekanta.
Könskillnader inom vem vi hjälper
Män är mer benägna att hjälpa kvinnliga främlingar i akuta situationer än tvärtom.
Kvinnor hjälper vänner och bekanta i vardagliga situationer mer än män.
Scrooge effekten
Personer blir mer hjälpsamma när de står inför sin egen dödlighet.
Altruism vs. Egoism - Batson
Batson menade att kognitiv empati låg till grund för altruism. Genom perspektivtagande kan vi förstå hur en annan människa upplever någonting och det kan få oss att handla och hjälpa personen. Man hjälper till men gör inte det utifrån ett egoistiskt perspektiv.
Vem hjälper?
Mer hjälpsamma i en situation tenderar att vara mer hjälpsamma i andra Situationer.
Mer hjälpsamma i förskoleålder tenderar att vara mera hjälpsamma senare i livet.
Verkar finnas en genetisk bas för detta (tvillingsstudier).
Stämningsläge - Är man på gott humör är man mer hjälpsam.
Personens attribut - Om man är från en liten stad är man mer hjälpsam.
Personlighetsdrag - Positiv korrelation mellan tron på att ödet är i vår kontroll, moralisk mognad, samt tendensen att ta ansvar för andras välmående.
Anknytningsstilar - Trygg anknytning = mer hjälpsam
Kompetens = mer hjälpsam
Ledare = mer hjälpsamma
Batsons tre punkter om egoistiska perspektiv:
Undvika skuldkänslor, reparera negativ sinnesstämning, empatisk glädje
