Social Kognition

Question 1

Kognition

Answer 1

Bredare än tänkande, refererar till tänkande och bortom det medvetna tänkandet och i större utsträckning automatiska processer.

Question 2

Social cognition

Answer 2

Kognitiva processer och strukturer som influerar och är influerade av sociala beteenden.

Question 3

Naive psychologist

Answer 3

(or scientist) Modell inom social kognition som karakteriserar människors användande av rationella, vetenskapsliknande, orsak och effekt för att förstå deras omvärld.

Question 4

Cognitive misers

Answer 4

En modell inom social kognition som karaktäriserar människor som att använda det minst komplicerade och krävande kognitioner. Spara på kognitiva resurser.

Question 5

Konfigurationsmodellen (Asch)

Answer 5

Finns vissa traits som är mer centrala och har mycket större bäring i hur vi bedömer en person.

Question 6

Social dimension

Answer 6

Kall –> Varm. (generös, klok, snäll, sympatisk, pålitlig och glad)

Question 7

Intellektuell dimension

Answer 7

Inkompetent –> Kompetent. (Intelligent, skicklig, flitig, bestämd, ordentlig, försiktig)

Question 8

Centrala personlighetsdrag

Answer 8

Traits/egenskaper som kommer ha större vikt i hur vi bedömer en person.

Question 9

Perifera personlighetsdrag

Answer 9

Traits/egenskaper som har en mindre viktig roll i hur vi bedömer en person.

Question 10

Primacy

Answer 10

Informationen som kommer först bedöms som mer central
- Större vikt än recency

Question 11

Recency

Answer 11

Information som kommer efter något viktigt får mer uppmärksamhet.

Question 12

Kognitiv algebra

Answer 12

Helhetsintrycket avgörs av summan eller medelvärdet av all information vi har om en person. En egenskap uppskattas ha ett värde.
- Traits/egenskaper tillskrivs ett värde, ex intelligens får +2
- Summering av alla positiva och negativa egenskaper
- Medelvärdet av positiva och negativa egenskaper (weighted averaging)

Question 13

Implicita personlighetsbedömningar

Answer 13

Initialt uppfattas människor som ok/bra men detta kan förändras snabbt till det negativa (evolutionärt positivt ex. svek) därmed är en positiv bild av en människa mindre robust än en negativ bild. Holism - trait/egenskap triggar helheten.

Question 14

Holism (Halo-effekten)

Answer 14

Ett karaktärsdrag kan trigga helheten, är det ett centralt trait då antar vi att personen besitter andra egenskaper från den sidan av dimensionen.

Question 15

Scheman

Answer 15

Ett kognitivt verktyg, “kognitiva strukturer som representerar vad vi vet om ett begrepp. (person, grupp, händelse.) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaper.”

Question 16

Personschema

Answer 16

Egenskaper förknippade med personer.

Question 17

Rollscheman

Answer 17

Egenskaper förknippat med sociala roller (yrken)

Question 18

Stereotyper

Answer 18

Socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp

Question 19

Script

Answer 19

Egenskaper förknippade med händelser (gå på restaurang)

Question 20

Hur kan man använda scheman som ett kognitivt verktyg?

Answer 20

• Sparar kognitiva resurser
• Uppmärksamhet, inkodning, lagring, ta fram minnen
• Kulturellt betingade
• Stereotyper, skript för olika länder/kulturer (ex. dricks, puss på kinden etc)
• Ett schema + värderande komponent = attityd

Question 21

Scheman och kategorier

Answer 21

För att spara associationer inom ett schema måste en kategori finnas för personen/objektet/händelsen.

Question 22

Luddiga “Fuzzy”

Answer 22

(abstrakta) kategorier - Exempel: fordon, restaurang

Question 23

Väldefinierade kategorier

Answer 23

Exempel: 2001 Seat Leon, karaokebar

Question 24

Förändring av scheman - bookkeping

Answer 24

Man noterar fler instanser och gör schemat bättre. Man adderar erfarenheter i schemat.

Question 25

Förändring av scheman -Förvandling

Answer 25

Efter en tillräckligt stor mängd erfarenheter har samlats ihop sker till slut en påtaglig förändring. Det kommer en punkt i uppbyggnaden av schemat då det klickar. “aha det är så”

Question 26

Förändring av scheman - Undergrupper

Answer 26

Nya erfarenheter skapar nya underkategorier för scheman. Italienska restaurang kontra thai restaurang.

Question 27

Varför hamnar somliga i en kategori och andra i en annan?

Answer 27

Tillgänglighet på scheman Heuristiker (t.ex. priming) Egenskaper hos bedömaren Perceptuell förändring

Question 28

Prototyper

Answer 28

En kognitiv representation som exemplifierar de mest viktiga egenskaperna för en kategori/koncept/medlemmar i en kategori. Kognitiva scheman är representerade av sina prototyper.

Question 29

Priming

Answer 29

Aktivering av tillgängliga kategorier eller scheman i minnet som påverkar hur vi processar ny information. Ex: när man var primad med färgen vit så svarade man att kossor dricker mjölk - Priming är en automatisk kognitiv mekanism som sparar kognitiva resurser och leder till snabbare beslut som ofta är korrekta. - Ett föremål eller en persons faktiska egenskaper är ofta mindre viktiga än vilka scheman som är lättillgängliga. - Ex. om vi i ett experiment får läsa en text som innehåller ord som vi finner attraktiva/åtråvärda är vi primade att skatta personer vi bedömer som mer attraktiv. Priming → personbedömningar

Question 30

Personminne

Answer 30

Generella tanken att vi lagrar olika propositioner som är bestående av noder eller ideer. - Noder är delar av propositioner och noderna har olika associationer mellan varandra och har associationer mellan noder i andra propositioner. - Klustrar människor på olika sätt. Antingen personer -> grupper alltså börja på personnivå eller så kan man göra kluster utifrån gruppnivå; grupp -> personer

Question 31

Två viktiga dimensioner av personlighetsdrag:

Answer 31

Social önskvärdhet: Kall (elak, hämndlysten) → Varm (snäll, trevlig) Kompetens: Inkompetent (dum, lat) → Kompetent (smart, flitig)

Question 32

Personlighetsdrag/traits

Answer 32

Abstrakta minnen om personer och utgör viktiga komplement till mer konkreta personminnen

Question 33

Struktur av personminne: Kluster

Answer 33

Person --> Grupper Grupp --> Personer

Question 34

Användande av personminne

Answer 34

Vi använder oss relativt lite av minnen när vi ska göra bedömningar. Vi använder online bedömningar, alltså att det sker på löpande band/ live. - Om man gör minnes baserad bedömning eller online bedömning beror på ändamålet av bedömningen.

Question 35

Affekt - som personbedömningar

Answer 35

- Affekt påverkar hur vi formar minnen och vilka vi minns. - Affekt kan göra ett minne starkt. - Affekt påverkar personbedömningar. - Situationer → affekt → minnen, beteenden (samma situation kan trigga olika affekt hos olika personer)

Question 36

Affect-infusion model

Answer 36

Sinnesstämning kan färga personbedömningar i olika grad, och genom olika mekanismer, beroende på omständigheterna.

Question 37

Antaganden för affect-infusion model

Answer 37

Har du stabilt schema kommer din affekt inte påverka bedömningen lika mycket, alternativ om du har ett specifikt mål med bedömningen. Direkt tillgång till scheman/bedömningarna lagrade i minnet: ingen påverkan Motiverad bearbetning (vi vill nå en viss slutsats): ingen påverkan Heuristisk bearbetning: “mood as information” affekt används som data i bedömning Systematisk (substantive) bearbetning: “mood-congruent memory”

Question 38

Negativ sinnesstämning → systematisk analys

Answer 38

Problem → mobilisering “Humörreparation” Mindre användning av stereotyper

Question 39

Positiv sinnesstämning → heuristisk tänkande

Answer 39

Inga problem → ingen åtgärd Undvika att förstöra sinnesstämning Undantag: Om systematisk analys väntas bidra till positiv sinnesstämning

Question 40

Mood-congruent model

Answer 40

Vår sinnesstäming aktiverar information i minnet med samma laddning. Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest lättillgängliga.

Question 41

Mood as information

Answer 41

Vi använder vår sinnesstämning som informationskälla: “Hur känner du för det här?”

Question 42

Affektheuristik

Answer 42

Sinnesstämning felattribueras

Question 43

Heuristik

Answer 43

Paraplybegrepp - kognitiva genvägar

Question 44

Representativeness heuristic

Answer 44

En kognitiv förkortning där instanser tillskrivs till kategorier eller typer baserat på att de generellt sätt är lika kategorin

Question 45

Availability heuristic

Answer 45

Drar slutsatser om händelser beroende på det som finns tillgängligt i huvudet

Question 46

Anchoring and adjustment

Answer 46

En kognitiv genväg där slutsatser är kopplade till inititala standarder eller scheman

Question 47

Social inference (paraply begrepp)

Answer 47

Ett sätt att dra sociala slutsatser. Slutsatsprocesser som vi använder för att identifiera, sample och kombinera information för att forma intryck och göra bedömningar

Question 48

Behavioural decisions theory

Answer 48

En grupp av normativa modeller för att göra passande sociala slutsatser

Question 49

Olika sätt att göra social encoding

Answer 49

- Salience - Vividness - Accessibility