Aktuella sjukdomsutbrott, slakt, regelverk, sjukdomsregistrering, djurvälfärd 6/11 Flashcards

Question

Primära (2 st) och sekundära (3 st) ögonsjukdomar?

Answer 1

Primärt - Herpesvirus - Klamydia (Bakterie) Sekundärt (bakterier) - Pseudomonas - Klebsiella - Moraxella bovoculi sp.

Answer 2

Ger skador på hornhinnan > ger sekundär bakterieinfektion > inkörsport till nekrobacillos Artspecifik Stress ger utbrott (rovdjur, transport, hantering, väderförändringar) Renar i Sverige har Herpes (spritt i hela Sapmi), men nöt har inte det - ungefär hälften som har herpes latent Går ej att behandla

Answer 3

Bakterie Kan behandlas (bredspektrumantibiotika, tetracykliner)

Answer 4

inte så vanlig men gör att ögonvävnaden smälter vilket är väldigt smärtsamt för renen - uppkommer ofta efter herpes - allvarlig men finns ingen behandling som är godkänd för livsmedelsproducerande djur Smälter ner vävnaden i ögat Går inte att behandla* * Finns läkemedel, men får inte användas i Sverige på livsmedelsproducerande djur

Answer 5

Går att behandla Ovanlig

Answer 6

Moraxella bovoculi sp. vanlig och kan orsaka problem men går att behandla Vanligaste bakterien, lätt att behandla

Answer 7

Utfodring vanligare – praxis vid utfodring? Stor risk för sjukdomar vid utfodring i hägn Står tätt Det naturliga för renen är att gå in i en katabol fas under vintern

Answer 8

Känsliga för infektioner Känslig mag-/tarmkanal: mycket känslig för foderbyten eller plötsligt insatt foder Snabb tarmpassage Visar ogärna symtom Kunskapsbrist, många har inte utfodrat länge i Sverige I Finland har man utfodrat sedan 80-talet, särskilt i södra området där det inte är samisk renskötsel

Answer 9

Acidos/svalpmage Diarré (vanligaste att man ser först) Enterotoxinemi (någonting har blivit fel i tarmen så att gifter bildas i tarmen och går ut i kroppen) Blöt buk Inpackningar i förmagar eller löpmage Tympansin (trumsjuka) Munhåla/tänder, inpackningar Gastrit/magkatarr Avmagring Främmande föremål (plast, snören) Träkrubbor - sår av stickor som kan leda till infektioner såsom Nekrobacillos För grovt grovfoder kan också leda till sår och orsaka infektioner Viktigt att de har tillgång till ren snö eller en rinnande bäck vid utfodring i hage

Answer 10

Trauma (trafik, rovdjur, hantering) Fotosensibilitet (vita renar) Abort (inte ovanligt) Livmoderframfall (inte ovanligt efter aborter) Rovdjur Tumörer Svält

Answer 11

Trängsel Bristande hygien Stress (kyla, temperaturväxlingar, hantering, foderomställning, flytt) – djur i sämre kondition känsliga Näringsbrist - energibrist alt. brist på specifika näringsämnen Väder - mycket kallt i kombination med annan påfrestning - snabba väderomslag, störningar, låst bete (när de inte hittar maten på vintern)

Answer 12

På slakterierna kodar veterinärerna för sjukdomar Ansvar för rapportering? Många renägare vet inte vad som dokumenterats - Livsmedelsverket ska meddela renägarna vid inspektionsresultat men de gör de inte - Renskötarna kan kontakta slakterierna för resultat men många vet inte om att de kan göra det - Rapporteringen fungerar inte - ett omtalat ämne Viktigt att djurägare får information Renarna är inte individmärkta vilket gör att det inte går att spåra till individer Dokumentation på kodningen finns digitalt sedan 2014

Answer 13

14 slakterier som är godkända för att slakta ren varav 11 aktiva (2023)

Answer 14

Samma regler som för andra arter + specifika bestämmelser för slakt Specifika bestämmelser för: - Samling/drivning och skiljning (för att undvika stress och säkra att det finns tillräckligt bra snöunderlag gör drivning) - Transport - Vistelse vid slakteri före slakt (max 5 dagar) - Avlivning

Answer 15

Renar är inte nödvändigtvis handtama Renar är extrema flockdjur Inte vana vid att vara instängda

Answer 16

Hantering, frakturer, stressrelaterad diarré och magsår (renarna utvecklar magsår och gastrit relativt snabbt) Utfodringsrutiner (inte vana vid foder eller foderrutinerna på slakteriet)

Answer 17

Drivning, flyttning Skiljning Märkning Transport Slakt Utfodring Kastrering

Answer 18

Idag har renskötare mindre kontakt med renarna än för 100 år sen (pga större hjordar och hjälpmedel som används t ex drönare, helikopter, skoter, fyrhjuling). Bestämmelser: - Terräng, skare, snödjup, tid på året (finns bestämmelser för dessa vid drivning) - Tempo (inte snabbare än hur en renskötare hade rört sig till fots) - Dräktiga djur (får inte drivas) - Inte högdräktiga och djur som precis kalvat Drivning med helikopter: - Alltid en renskötare med i helikoptern - Får inte gå snabbare än vad hundarna och renskötarna till fots hänger med - Snödjupet inte mer än 30 cm Drivning med snöskoter och hund: - Går långsamt för att renarna inte ska bli stressade - Håller kanterna med snöskoter och hund för att driva dem åt rätt håll

Answer 19

Hösten och början av vintern Samlar in för slakt Större grupper under vintern Familjegrupper under sommaren Skiljning till slakt och vintergrupper Lasso har minskat - Under sarvslakt förekommer lasso - på vintern Problem: - Ökad risk för smittspridning av sjukdomar och skador, undvikande av långvarig stress - Stressade under så kort tid som möjligt - Kortvarig stress är inget problem, men pågår det i 5-6 timmar kan det orsaka problem

Answer 20

Juli Under nätterna på sommaren när det är svalare T.ex. temperatur över -5ºC vid märkning, inte kallare än så för att blodet koagulerar snabbt

Answer 21

Säsongsvisa transporter Transport mellan betesmarker, till slakt Transport på grund av infrastruktur och annan markanvändning Exempel artspecifika bestämmelser: - Ej transport av renar 23 dagar före beräknad förlossning - Transport högst 8h - Ej transport av renar med basthorn (blodförsörjning i hornen)

Answer 22

Vilket foder är lämpligast? Risk för smittspridning. Effekter på renens betesbeteende? Kostsamt Svårt att utforda tusentals djur, utfodrar de svagaste individerna såsom kalvar Effekter på beteende: Utfodring av kalvar i hägn minskar deras förmåga att hitta lav kommande vintrar Ökad tamhetsgrad (indirekta effekter: minskad vaksamhet för rovdjur och trafik) Minskad anknytning mellan vaja-kalv? - Inte undersökt experimentellt - Men många renskötare i Finland har observerat att vajorna lämnar kalven efter sig - kalven hamnar efter och har svårare att överleva Renarna springer efter och vill ha foder Renarna kan associera skotern med foder - privatpersoner med skoter kan bli jagade av renarna för att de tror att de kommer med mat

Answer 23

Betesro Avlivning Tillgång till veterinärer Sjukdomsregistrering Väder och klimatförändringar Infrastruktur (vägar, järnvägar)

Answer 24

Bygga upp kroppsreserver under sommaren för att klara vintern och även våren

Answer 25

Viktigt att renskötarna får information om eventuella smittor när de lämnat in djuren för slakt - för att förhindra smittspridning Fungerar inte optimalt idag

Answer 26

Renar omfattas av samma djurskyddslagstiftning och förordningar som andra tamdjur Specifika bestämmelser finns när det gäller bl a transport, slakt och helikopterdrivning Transport: EU-förordningen 1/2005 och nationella tilläggsbestämmelser Slakt: Föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning Helikopterdrivning: Allmänna råd gällande helikopterdrivning av renar

Answer 27

Avvakta och inte göra något - Avvakta eftersom renarna är i bra hull och det har varit bra bete Driva till hägn och utfodra - Håller sig i bättre hull till våren - Skydd mot rovdjur - Inte beblanda sig med hjordar och vintergrupper - Sämre för renen - Mag- och tarmproblem Arbetsinsats, tid och resurser - vissa tycker hägn är bättre och andra tycker stödutfodring är bättre Var går gränsen? hur länge ska man utfodra? - Lätt att inte sluta utfodra när man väl börjat - Kan bli väldigt riskabelt om man väntar för länge med att utfodra Vissa utfodrar med lav, vilket är mer naturligt - men det är inte tillräckligt näringsrikt om renen är i dåligt hull och skick Driva till platser där det finns bättre bete Stödutfodra istället för att utfodra i hägn - Kan påverka uppkomsten av lav igen Infrastruktur är en risk Kan vara låst bete många år i rad och kan vara vanligt förekommande - mer frekvent idag än förr

Answer 28

Bättre informationsöverföring och utformning av rapporteringssystemet så att det blir mer lättillgängligt för renskötarna Kontrollprogram under en viss period - ett samarbete mellan renskötare och slakterier för att undersöka hur vanligt förekommande det är men också för att hitta källan till orsaken Undersöka hur gamla revbensbrotten är för att kunna koppla dessa till specifika händelser Observera från kalvning till kalvmärkning och fram till slakt för att se om eventuella trauman uppstått Skulle kunna vara skador från varg och rovdjur - Vargen skapar panik i hela flocken - kan både leda till direkta och indirekta skador - Varg får inte skapa revir i renskötselområden men de får vandra förbi - Skyddsjakt är tillåtet Transportskador Kommer renarna från samma ställe eller olika - spåra vart det har hänt

Answer 29

Upphör behandlingen är det större risk att fler renar blir sjuka, sämre produktion osv Dels avmaska i mindre utsträckning - fokusera på yngre djur som är mer mottagliga Hålla koll på anmärkningar från slakterier - Hur mycket korm har renarna - Har de behandlat alla renarna men att det ändå finns korm så vet man om att det finns resistens Förekomst av parasiter på markerna - undvika så gott som möjligt områden med högt parasittryck Inte lika mycket avmaskningsmedel - inte lika stor risk för resistens Korm - flugor lägger ägg i pälsen - svåra att slippa undan eftersom det är flygande parasiter som lägger ägg i pälsen eller sprutar in ägg i nosen En problematik är att alla djur inte kommer in i skiljning osv - alla behandlas inte Skulle alla behandlas skulle man kunna undkomma många av problemen En risk med underdosering är att alla parasiter inte försvinner - skapar resistens Viktigt att dosera tillräckligt - i princip alla uppskattar vikten på renarna - kan leda till resistens - bättre att överdosera än att underdosera Hjärnhinnemask som når hjärnan rekommenderas avlivning - går inte att behandla

Answer 30

Hur mycket material har de möjlighet har de med vid drivning? Sätta upp en avskiljningshage för att skilja den skadade renen - svårt i praktiken Naturliga barriärer såsom vattendrag Skapar panik i hela hjorden vilket riskerar att flera renar i hjorden blir skadade Utmaning: De får inte ta med vapen på snöskotern hur som helst för att avliva enskilda individer Pga risken att skada andra renar - så kräver inte lagen att man hanterar den enskilda renen där och då om den inte går att få tag på Är de påväg till ett hägn - låt individen vara och vänta tills man kommer fram Avlivning vid alla benbrott Ett fåtal har sjukbox hemma men det är ffa de som har tamrenar i hage hemma

Aktuella sjukdomsutbrott, slakt, regelverk, sjukdomsregistrering, djurvälfärd 6/11 Flashcards

(54 cards)