Konkurrerande markanvändning och klimatförändringar 5/11

Question 1

Hur många renar finns det i Sverige idag?

Answer 1

240-250 000 renar idag

Question 2

Vad innebar tvångsförflyttningar?

Answer 2

gränserna stängdes från norra sverige och norge och nedåt i sverige - skapade stora sår bland de som var tvungna att lämna familj och inte kunde komma tillbaka - skedde under flera perioder

Question 3

1928 Rennäringslag?

Answer 3

skulle “skydda” den renskötande befolkningen - var du född i en renskötande familj skulle du också bli renskötare - upplärning i nomadskolan (samerna hade inte samma undervisning som andra i landet) - såg ner på samerna som folk

Question 4

Vad hände under nödår?

Answer 4

Nödår - svåra väderförhållanden som gjorde att renantalet sjönk

Question 5

Vad skedde under rationaliseringen?

Answer 5

Rationaliseringen (efterkrigstiden) - började se att det fanns resurser som man ville använda - vore bra om det inte fanns så mycket renar i området

Question 6

Vad innebar att snöskotern kom och mekaniseringen utvecklades?

Answer 6

förenklade skötseln - kom fram till renarna snabbare - komradion kom också på tiden, kunde prata med varandra på plats vilket förenklade vallning och drivning av renarna

Question 7

1971 Rennäringslag?

Answer 7

upplåtelserätt av jakt och fiske - samerna vann - gav upphov till att vi idag utreder rennäringslagen

Question 8

När tog kalvslakten och utfodringen fart?

Answer 8

Omkring 2000

Question 9

Vilken utredning sker i nutid?

Answer 9

2021-2025 Rnemarkskommitén utreder ny rennäringslag - tydliggöra rättigheter kring jakt och fiske bland annat

Question 10

Hur stort är renskötselområdet?

Answer 10

Renskötselområdet - 226 000 km2

55 % av Sveriges landyta - i renskötselområdet

99 % av fjällområdet i renskötselområdet

Question 11

Vilka marker / produktioner ingår också i renskötselområdet?

Answer 11

49% produktiv av skogsmark i renskötselområdet

51 % av energiproduktionen från vindkraft - i renskötselområdet

80 % av energiproduktionen från vattenkraft - i renskötselområdet

10 av Sveriges 13 gruvor - i renskötselområdet

Question 12

Vad innebär skogsbruket för renskötseln?

Answer 12

49% produktiv av skogsmark i renskötselområdet - i princip alla samebyar använder skogsbete under vintern vilket gör att de blir väldigt påverkade av skogsbruket

71 % minskning av lavrika skogar sedan skogsbruket tog fart

Question 13

Nämn 9 faktorer som utmanar renskötseln?

Answer 13

Vägar
Järnvägar
Kraftledningar
Skoterleder
Vattenkraft
Gruvor
Vindkraft
Skogsbruk
Rovdjur

Question 14

Vad påverkar svängningar av renpopulationen?

Answer 14

Studier av vilda och domesticerade population I Eurasien visar att annan markanvändning påverkar populationssväningarna mer än förändringar i klimatet

Ffa markanvändning som påverkar populationssvängningar

Markanvändning har stor påverkan på framtida möjligheter till att hålla renar

Question 15

Förlust av betesmark - fragmentering?

Answer 15

Fragmentering - tillgängligheten till betesmarken minskar pga ökad fragmentering.

Fragmentering (skogsbruk) påverkar ffa vinterbetet

Question 16

Förlust av betesmark - barriär?

Answer 16

Barriär (vattenkraft stängsel, stängsel vid gruvområden) - ett område blir otillgängligt pga en barriär i landskapet.

Question 17

Förlust av betesmark - Undvikelseeffekt?

Answer 17

”Undvikelseeffekt” (zone of influence) – ett större område än själva störningskällan undviks. (renarna undviker områdena pga störningar - kan gå miste om väldigt bra betesområden)

Question 18

Fragmentering av lavbetesmarker pga skogbruk?

Answer 18

Alla samebyar har vinterbete i skogen i Sverige

Fragmentering av lavbetesmarker från skogsbruk

Lavrika skogar har minskat med 70 % sedan 1950-talet.
- Kalhyggen
- Återplantering av täta skogar
- Gallring inte tillräcklig och ”grot” stannar kvar på marken

Skulle kunna gynna tillväxten av laven genom skogsbruket utan att skogsbruket tar skada av det

Question 19

Hur påverkar vattenkraften?

Answer 19

Påverkade sjöar och vattendrag

Vattenkraft skär av flyttleder

Försvårar tidigare flytt över sjöar och vattendrag

Ökad kapacitet och utbyggnad har förändrat isförhållandena.

Påverkar ffa vattendragen - isförhållandena är mindre pålitliga - svårare att flytta djuren

Question 20

Existerade flyttleder används vid?

Answer 20

Goda isförhållanden

Samlad renhjord

Behöver ha en samlad renhjord för att kunna ta sig över - blir allt svårare med skogsbruk och utbredd markanvändning - kan nyttja stödutfodring för att hålla de samlare men det är dyrt och inte så man vill hålla renarna

Sedan 1975 har möjligheten att kunna passera vattendrag minskat - enbart ett fåtal ställen

I början av 2000-talet började man stängsla in dammanläggningarna - mycket pga säkerhet - har gjort det svårare för renarna att ta sig fram och passera dessa områden

Question 21

Höglandsleden?

Answer 21

“Höglandsleden” kompensation 1975 för förlorade flyttleder längs Stora Luleälv

Mycket svårare att förflytta i skogen - mörkare och svårare terräng än på isen

Question 22

Höjdområdet Kaddivaara, nuvarande Aitikgruvan?

Answer 22

utgjorde hjärtat och beskrivs som ett “kolossalt fint betesområde” som länkade samman vinterbetesmarker på nordsidan och barmarksbete på sydsidan om berget.

Aitikgruvan växer fram över området där renarna hade betesgång över Kaddivaara mellan vinterbetet i norr… och barmarksbetet i söder

Söder om klarningsdammen går en järnväg till gruvan – här är det svårt att komma förbi för renarna

Question 23

Störningar – renarna undviker dessa områden?

Answer 23

Vägar, järnvägar
Kraftledningar
Gruvor
Vindkraft
Rekreation, turism
Infrastruktur

Question 24

Hur många vindkraft finns i renskötselområdet?

Answer 24

Idag 4000-5000 vindkraftverk varav ca. hälften är i renskötselområden (ca. 2500)

Question 25

Studier om påverkan av vindkraft: Kalvning och sommarbetes- områden i skogen: Malå sameby

Answer 25

FÖRE - Kalvningsperioden (maj-juni) 2008 i Malå sameby: - Rörde sig fritt över vägen och nyttjade hela betesmarken BYGGFAS Kalvningsperioden (maj-juni) 2010 i Malå sameby - Mycket aktivitet - Även väldigt mycket under kalvningstiden då det var mycket ren här - Renarna stannar upp och passerar inte vägen och nyttjade inte hela betesmarken DRIFT Kalvningsperioden (maj-juni) 2015 i Malå sameby - De är tillbaka men använder inte området och betesmarken på samma sätt som tidigare - Renarna undviker ofta områden med vindkraft - Verkar som att de använder områden där vinkraftverken inte syns Renarna valde områden där de inte såg (eller hörde) vindkraften Ökad användning av områden där de inte såg eller hörde vindkraftverken - Bakom berg osv - Kunde se i Malå att renarna använde markerna vid vindkraftverken mer under sommaren pga mindre tryck av insekter vid vägarna osv - Renarna kan undvika störningar under perioder med ex. mycket insekter

Question 26

Vintern 2014/2015 i en vinterbetesgrupp i Tåssåsens sameby

Answer 26

Dagboksanteckningar från renskötare - två bröder som har renarna i området Tydligt med de kumulativa effekterna som renskötarna måste hantera pga vindkraftverken

Question 27

Projekteringsområde för Storlandets vindkraftsanläggning i Gällivare skogssameby?

Answer 27

373 verk, 295 m höga, ca 500 km2 Ansöker om nya områden för att anlägga vindkrafverk Vattenfalls ansökan - påverkar hela kalvningsområdet för en grupp Storleken påverkar - anläggningarna växer och även vindkraftverken (på höjden - behövs färre)

Question 28

Vilka framtidsstrategier finns?

Answer 28

Skogsbruk - hyggesfritt Ekodukter där renarna kan passera över - renodukter - behöver inte vara så mycket växtlighet som för annat vilt - renskötarna kan styra och lära dem Gäller att få in det i planeringen - stora kostnader och omfattande arbete

Question 29

Strategier för att klara minskade betesmarker - Hjordstruktur?

Answer 29

Saker som man har gjort för att förbättra produktionen men också för att hantera den utbredda markanvändningen Ändrad hjordstruktur - övergång till kalvslakt - behövs inte lika mycket djur på betesmarken

Question 30

Strategier för att klara minskade betesmarker - Mekanisering?

Answer 30

Mekaniseringen av renskötsel – möjligheten att använda större betesområden och sprida renarna Går snabbare att komma runt renarna jämfört med skidor - kan klara av fragmenterade beten Drönare - en innovation för att kunna driva renarna - Kan användas varje dag - batteritiden är begränsande - Billigare än helikopter

Question 31

Strategier för att klara minskade betesmarker - Utfodring?

Answer 31

Utfodring för att undvika svält För att hålla renarna samlade För att kunna hålla renantalet Innebär en stor kostnad och kanske inte alltid lönsamt

Question 32

Strategier för att klara minskade betesmarker - Högre betesintensitet?

Answer 32

Högre betesintensitet på de marker som finns kvar Tittade på lavhöjden och hur fasta betespunkter har förändrats över tid Laven växer som bäst när den är lite högre Kompenserar till viss del för de förlusterna av betesmarker som skett