Produktion i renskötseln 7/11

Question 1

Vad är en sameby?

Answer 1

Dels en ekonomisk förening som renskötarna har gemensamt och dels ett område där man driver renskötseln

Varje privat företag äger sina renar och ingår tillsammans i den ekonomiska föreningen och får nyttja området med sina renar

Question 2

Hur många renar finns det på ett ungefär i en sameby?

Answer 2

Mellan ett par tusen och tiotusen

Som egenföretagare behöver man ungefär 500 st för att gå runt

Släktingar till ägare osv kan ha 10 st renar med egen märkning

För att ha renar måste man vara medlem i samebyn - styrs av rennäringslagen

Question 3

När föds kalvarna?

Answer 3

I maj

Pik omkring 15de till 20de maj

Question 4

När sker kalvmärkningen?

Answer 4

I början på juli

Question 5

När är brunsten?

Answer 5

Början på hösten, omkring oktober

Question 6

När sker sarvslakt?

Answer 6

I september innan brunsten

Question 7

När slaktas kalv? Vajor?

Answer 7

Kalv i oktober/november

Vajor också innan vintern - men det är få som slaktas eftersom man vill ha så många producerande djur som möjligt

Question 8

Vad äter renarna på sommaren?

Answer 8

Lättsmält föda

Fint gräs, gärna precis när snön har smält (ljusgrönt gräs)

Svamp vid ett bra svampår

Question 9

Vad äter de på vintern?

Answer 9

Lav

Stora klövar som gör att de lätt kan komma åt laven

Vid låst bete får de satsa på lav som hänger i träden

Question 10

Hur mycket styr renskötarna renarnas bete vid olika årstider?

Answer 10

På sommaren går de ganska fritt - samlas bara in för kalvmärkningen

På senhösten och innan vintern - renskiljning där renarna delas in mellan ägarna - renskötarna delas in i familjegrupper och de hålls tillsammans inom ett område - man för renarna till ett område med bra bete i skogen (olika delar av skogslandskapet)

Question 11

Hur mycket väger en kalv vid födsel, kalvmärkning och höstslakt?

Answer 11

ett par kilo vid födseln (4-6 kg)

ca 20 kg vid kalvmärkning (varierar från 10-30 kg)

ca 40 kg vid höstslakt

Hankalv ca 2,5 kg tyngre än honkalv vid höstslakt

Question 12

Hur mycket väger en vaja vid 1,5 års ålder och som fullvuxen?

Answer 12

drygt 60 kg vid 1,5 års ålder

fullvuxen drygt 70 kg (kan variera mycket, kan vara upp till 90 kg)

Question 13

Hur ofta får en vaja kalv?

Answer 13

Under goda förhållanden får en vaja kalv i stort sett varje år från 4- till 10-års ålder

Question 14

När får en vaja första kalven?

Answer 14

1-3 år

Ett fåtal vajor kan få kalv redan efter 1 år

Majoriteten av vajorna får kalv vid 2-års ålder

Question 15

Hur gammal kan en vaja bli?

Answer 15

En vaja kan bli 15 år (ovanligt)

Vanligtvis produktiv till 10-12 års ålder

Question 16

Ruvhten Sijte sameby

Answer 16

Ruvhten sijte är en fjällsameby i Jämtlands län. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun

Data från 1986-1997
Ca 10 000 kalvvikter och 2000 vikter på vajor

Väger vid kalvmärkning och inför slakt - ser till att samla ihop de tyngsta kalvarna

Började med individmärkning här på 80-talet (ca. hälften av renskötarna) - då kan man hålla koll på ålder och vikt

Question 17

Varför individmärker inte alla?

Answer 17

Dels tradition

Mycket manuellt arbete (papper och penna)

Inte jättestor kostnad

En stor andel kalvar - inte jättestor avkastning per kalv - en extra kostnad per kalv - alla insatser som man behöver göra på varje enskilt djur måste hållas nere

Question 18

Sannolikheten att ha en kalv på hösten?

Answer 18

De som hade en kalv året innan (kurvan med trianglar)
- 80% sannolikhet att man har en kalv som följer med till hösten

Haft nån gång i sitt liv men inte året innan
- 80% sannolikhet att man har en kalv som följer med till hösten

Aldrig haft en kalv
- Sannolikheten droppar snabbt

Question 19

Hur vajans vikt beror på sannolikheten att få en kalv?

Answer 19

Sannolikheten att få en kalv ökar med vikten på vajan

Ökar mer och mer för de olika åldrarna, vid toppåldern 5 år är sannolikheten störst

Question 20

Vajans ålder och koppling till kalvens vikt i slutet på oktober?

Answer 20

1-åriga vajor - små kalvar

Toppåldern: 5-8 år - får som störst kalvar

Från omkring 10 år sjunker vikten på kalvarna - försöker slakta ut då

Question 21

När väger vajan som mest?

Answer 21

Väger mycket vid 6-7 års ålder, ca. 70 kg

Question 22

Varför kan det bli en snabb uppgång i diagrammet där man plotat medelvikten för vajor utifrån rådata i olika åldrar?

Answer 22

Vajornas vikt ökar när de blir äldre

Varför ser det ut så här?
- Inte får någon kalv och ökar i vikt (inte främsta förklaringen)

• De slaktar undan de lättaste och sparar de tyngsta (renskötarna gallrar), när man ritar upp medelvärdet så ökar det när de när de lättaste är slaktade

Question 23

Men sarvarna då?

Answer 23

Man vet mycket mindre om dem

Question 24

Hur går parningen till?

Answer 24

Under brunsten är det fri parning - avlägsna ställen - man håller inte koll på renarna under den perioden - omöjligt att styra

Question 25

Hur många sarvar behövs i en renhjord?

Answer 25

Sarvarna bildar harem/grupper under brunsten Mer än 5% i renhjorden tycks räcka Åldersfördelning på sarvarna varierar mellan samebyar

Question 26

Hur gamla blir sarvarna?

Answer 26

Kan bli upp till 7 år. Väldigt få sparas så länge dock

Question 27

Andelen kalv, vaja, tjur i renhjorden?

Answer 27

Så stor andel vaja som möjligt i vinterhjorden - omkring 8% tjurar Ex. 70% vajor 24% kalvar 8% sarvar

Question 28

Andelen kalv, vaja, tjur som slaktas?

Answer 28

I norge och finland slaktas större andel kalv än i sverige I sverige slaktas mer vaja Ex. 70% kalv 20% vajor 10% sarvar

Question 29

Resultat från Kaamanen: Experimental herd in a largae corral

Answer 29

Dominanta sarvar får flest kalvar. Den största gruppen honor som bevakades av en sarv bildades då könskvoten var som jämnast.

Question 30

Jämför Norrbotten och Jämtland. Är det någon skillnad i andel vajor? Vad beror skillnaden på? Vad ligger slaktvikten på i medel för kalvarna?

Answer 30

Ca. 84 000 vajor i Norrbotten - 65% Ca. 35 000 vajor i Jämtland - 73,74% Vad beror skillnaden på? - Fler handjur i Norrbotten Vad ligger slaktvikten på i medel för kalvarna? - 20,3 kg (medel)

Question 31

Vad kan påverka kalvarnas slaktvikter?

Answer 31

När kalvarna föds (när i maj eller början på juni) Vajornas ålder Han eller honkalv Hur man väljer att selektera i samebyn - slaktar man de lättaste ökar medelvikten Hur stor andel han- och honkalv man slaktar

Question 32

Hjordstruktur och produktion - ett exempel

Answer 32

Renhjord A: 20% handjur Slaktar lika mycket hon- som hankalv Mindre andel handjur slaktas Vuxna hondjur slaktas också Producerar mindre än renhjord B Får ut mindre av produktionen Renhjord B: 5% handjur Slaktar de flesta hankalvarna Producerar mer än renhjord A Man har fler vajor som producerar

Question 33

Vad är fördelarna med id-märkning?

Answer 33

Id-märkning i örat. Kan vara praktiskt att ha ett tydligare nummer som en klave runt halsen

Question 34

Skulle inte inavel kunna bli ett problem?

Answer 34

Få handjur och dålig kontroll på parning, vilka sarvar som slaktas När man selekterar på vikt (som är ärftligt) så sparar man släktningar Sparar kalvar från bra vajor - långsiktigt blir det ännu smalare selektion - maternella effekter Man jämförde hur den effektiva populationsstorleken påverkas av inavel Slutsatsen är att risken för inavel är väldigt låg - men det finns för lite data för att exakt veta Pilotstudie 2023 med mikrosatellit-markörer: - Stor variation i alla 14 markörer - dvs inget problem med inavel - Stor effektiv populationsstorlek och att det finns mycket variation i markörerna Stor population - liten inavel Det här är det bästa man vet gällande genetiken hos renar och risken för inavel

Question 35

Genetisk variation hos renar

Answer 35

18 mikrosatelliter (och den mitokondriella kontrollregionen) hos renar från 31 olika renskötselområden i Norge, Sverige och Finland. Den tydliga differentieringen i de nukleära markörerna tyder på att renarna härstammar från en gemensam ursprungspopulation, som senare utvecklades till de två huvudsakliga genpooler som kännetecknar tamrenar. Det finns en gemensam ursprungspopulation av renar, som sedan utvecklats till två huvudgrenar - en nordlig och en sydlig

Question 36

Vad är slaktvikten normalt?

Answer 36

slaktvikt = 50% av levande vikt

Question 37

Vad är det viktigaste att tänka på ekonomiskt generellt i renskötseln?

Answer 37

Större investeringar möjliga på hjordnivå. Kostnader per ren behöver hållas låg.

Question 38

Sammanfattning

Answer 38

En kalv väger ca. 40 kg på hösten (slaktvikt = 50% av levande vikt) Hankalv ca 2,5 kg tyngre än honkalv En vaja börjar få kalv andra året och börjar åldras vid 10 års ålder Stor variation mellan vajor Hjordstruktur. Kalvslakt har blivit vanligare de senaste 30 åren Större investeringar möjliga på hjordnivå. Kostnader per ren behöver hållas låg.