Artiklar Flashcards
Vad visade resultaten av artikeln “The impact of adult attachment style on organizational commitment and adult attachment in the workplace.”?
Resultaten visade att individer med trygga anknytningsstilar tenderade att ha högre nivåer av organisatoriskt engagemang och anknytning till medarbetare än de med osäkra anknytningsstilar.
Dessutom fann författarna att individer med undvikande anknytningsstilar hade lägre nivåer av organisatoriskt engagemang och anknytning till medarbetare jämfört med de med oroliga anknytningsstilar. Författarna menar att detta kan bero på att undvikande individer tenderar att undvika intimitet och känslomässig närhet, vilket kan påverka deras relationer med medarbetare och deras engagemang för organisationen negativt.
Sammantaget tyder studien på att vuxens anknytningsstilar kan ha viktiga konsekvenser för individers relationer med sina organisationer och kollegor på arbetsplatsen. Författarna föreslår att organisationer kan dra nytta av att förstå sina anställdas anknytningsstilar och vidta åtgärder för att skapa en arbetsplatsmiljö som stödjer positiva anknytningsrelationer.
Vad visade denna artikeln för modell “Civility, Respect, & Engagement in the Workforce (CREW).”?
Författarna till artikeln syftar till att introducera CREW-modellen, som är ett verktyg utformat för att förbättra arbetsplatsens artighet, respekt och engagemang.
CREW-modellen bygger på fyra nyckelprinciper: 1) visa respekt, 2) kommunicera konstruktivt, 3) värdesätta mångfald och 4) främja engagemang. Modellen är avsedd att hjälpa organisationer att skapa en mer positiv arbetsmiljö genom att främja respektfull och konstruktiv kommunikation, omfamna mångfald och uppmuntra medarbetarnas engagemang.
Författarna beskriver hur CREW-modellen kan implementeras på arbetsplatsen genom en rad steg, inklusive att bedöma det aktuella tillståndet i organisationens kultur, utveckla en plan för att förbättra arbetsmiljön och ge utbildning och stöd till anställda.
Författarna hävdar att CREW-modellen kan ha ett antal fördelar för organisationer, inklusive förbättrad arbetsmoral, ökad produktivitet och minskad omsättning. Dessutom föreslår författarna att CREW-modellen kan hjälpa organisationer att ta itu med frågor relaterade till oduglighet, diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen.
Sammantaget antyder artikeln att CREW-modellen kan vara ett värdefullt verktyg för organisationer som vill förbättra sin arbetsplatskultur och främja positiva relationer mellan anställda. Genom att främja en kultur av respekt, kommunikation och engagemang kan organisationer skapa en mer positiv och produktiv arbetsmiljö för alla.
Vad visade resultaten i denna artikeln “The Relationship Between Workplace Stressors and Mortality and Health Costs in the United States.”?
Författarna syftar till att undersöka sambandet mellan stressfaktorer på arbetsplatsen och dödlighet och hälsokostnader i USA.
Studien använde data från en nationell undersökning av amerikanska arbetare för att bedöma sambandet mellan stressfaktorer på arbetsplatsen (som otrygghet på jobbet, långa arbetstider och konflikt mellan arbete och familj) och dödlighet och sjukvårdskostnader.
Resultaten visade att arbetare som upplevde högre nivåer av stressfaktorer på arbetsplatsen hade en större risk för dödlighet och högre sjukvårdskostnader jämfört med de som upplevde lägre nivåer av stressfaktorer. Närmare bestämt hade arbetare som rapporterade höga nivåer av anställningsosäkerhet, långa arbetstider och konflikter mellan arbete och familj en högre risk för dödlighet och högre sjukvårdskostnader jämfört med de som rapporterade lägre nivåer av dessa stressfaktorer.
Författarna föreslår att stressfaktorer på arbetsplatsen kan ha betydande negativa effekter på arbetarnas hälsa och välbefinnande, såväl som på hälsovårdskostnaderna i USA. Dessutom hävdar författarna att minskning av stressfaktorer på arbetsplatsen bör vara en prioritet för arbetsgivare och beslutsfattare, eftersom det kan ha viktiga konsekvenser för hälsan och produktiviteten hos den amerikanska arbetskraften.
Sammantaget tyder studien på att stressfaktorer på arbetsplatsen kan ha betydande negativa effekter på arbetarnas hälsa och välbefinnande, och att minskning av dessa stressfaktorer bör vara en prioritet för arbetsgivare och beslutsfattare i USA.
Vad för modell introducerade denna artikel “A Developmental Approach to Mentalizing Communities: A Model for Social Change.”?
Författarna till artikeln syftar till att introducera en modell för att skapa “mentaliserande gemenskaper” som kan främja social förändring och förbättra individers och samhällens välbefinnande.
Artikeln beskriver hur mentalisering, som är förmågan att förstå och tolka sig själv och andras tankar och känslor, kan tillämpas på utvecklingen av gemenskaper. Författarna föreslår att mentaliserande gemenskaper kan skapas genom att främja utvecklingen av mentaliserande färdigheter hos individer och grupper.
Den modell som författarna föreslagit innefattar tre steg: 1) främja reflekterande funktion, 2) främja anknytningssäkerhet och 3) skapa en mentaliserande kultur. Författarna menar att genom att främja reflekterande funktion, som är förmågan att reflektera över sina egna mentala tillstånd, kan individer utveckla en större förmåga till mentalisering. Detta kan i sin tur leda till utvecklingen av anknytningssäkerhet, vilket är väsentligt för att skapa mentaliserande gemenskaper.
Författarna föreslår att mentaliserande gemenskaper kan ha ett antal fördelar, inklusive förbättrade sociala relationer, ökad empati och förståelse och större välbefinnande för individer och samhällen. Dessutom hävdar författarna att mentaliserande gemenskaper kan främja social förändring genom att skapa ett mer medkännande och uppkopplat samhälle.
Sammantaget föreslår artikeln en modell för att skapa mentaliserande gemenskaper som kan främja social förändring och förbättra individers och samhällens välbefinnande. Genom att främja reflekterande funktion, främja anknytningstrygghet och skapa en mentaliserande kultur kan individer och grupper utveckla större förmåga att mentalisera och skapa ett mer medkännande och sammanhängande samhälle.
Vad för resultat visade denna artikel “Employee Well-being and the HRM-Organizational Performance Relationship: A Review of Quantitative Studies.” ?
Författarna syftar till att granska kvantitativa studier som har undersökt sambandet mellan mänskliga resurser (HRM), organisatoriska prestationer och anställdas välbefinnande.
Granskningen fokuserar på studier som har använt kvantitativa metoder för att undersöka sambandet mellan HRM-praxis (såsom utbildning och utveckling, resultatstyrning och kompensation) och organisationsprestanda (såsom produktivitet, lönsamhet och kundnöjdhet), såväl som effekten av dessa metoder för anställdas välbefinnande.
Resultaten av granskningen tyder på att det finns ett positivt samband mellan HRM-praxis, organisationsprestationer och anställdas välbefinnande. Specifikt fann författarna att HRM-praxis som fokuserar på medarbetarnas utbildning och utveckling, prestationshantering och kompensation kan leda till förbättrad organisatorisk prestation och ökat medarbetarnas välbefinnande.
Dessutom föreslår författarna att organisationer som prioriterar anställdas välbefinnande genom HRM-praxis är mer benägna att uppnå långsiktig framgång och hållbarhet. Genom att främja medarbetarnas välbefinnande kan organisationer skapa en mer engagerad och produktiv arbetsstyrka, vilket kan leda till förbättrad organisatorisk prestation och ökad lönsamhet.
Sammantaget antyder artikeln att det finns ett positivt samband mellan HRM-praxis, organisatoriska prestationer och anställdas välbefinnande. Genom att prioritera medarbetarnas välbefinnande genom HRM-praxis kan organisationer skapa en mer engagerad och produktiv arbetsstyrka, vilket kan leda till förbättrad organisatorisk prestation och ökad lönsamhet.
Vad visade denna artikeln The Role of the Bystander in the Social Architecture of Bullying and Violence in Schools and Communities?
Artikeln “The Role of the Bystander in the Social Architecture of Bullying and Violence in Schools and Communities” undersöker åskådares roll i mobbning och våld i skolor och samhällen. Författarna utforskar hur åskådare antingen kan bidra till eller förhindra dessa beteenden genom sina handlingar eller passivitet.
Författarna hävdar att åskådare spelar en avgörande roll i den sociala arkitekturen för mobbning och våld, eftersom de har makten att antingen förstärka eller utmana dessa beteenden. De diskuterar olika typer av åskådare, inklusive aktiva försvarare, passiva anhängare och oengagerade åskådare, och deras inverkan på dynamiken i mobbning och våld.
Författarna diskuterar också de faktorer som påverkar åskådars beteende, såsom sociala normer, grupptryck och rädsla för repressalier. De hävdar att interventioner som syftar till att förändra åskådars beteende kan vara effektiva för att minska mobbning och våld, och föreslår flera strategier för att ge åskådare möjlighet att vidta åtgärder, såsom att lära ut empati och främja positiva sociala normer.
Sammantaget betonar författarna vikten av att förstå åskådares roll i mobbning och våld och att utveckla effektiva interventioner för att engagera och ge dem möjlighet att främja positiv social förändring.
