Föreläsning 2 Flashcards
Vad är målet i preventionsprogram?
Påverka individens psykiska hälsa genom att påverka risk och/eller skyddsfaktorer genom förändrat beteende hos individen
Vad kan du säga om insatser för vuxna?
Universella insatser i skolan vanligare för barn och ungdomar. För vuxna ser det annorlunda ut, mer utspridda preventionsprogram beroende på sektor/arbetsområde du arbetar inom. Kommunal/statlig verksamhet lagt pengar på. Vården finns inkopplat på annat sätt: elevhälsoteam har en stor roll i skolan.
Forskning har påvisat vikten av prevention av psykisk ohälsa på arbetsplatser…varför?
För att ohälsan kostar:
- Samhällsnivå: ersättningar, vård, rehab etc
- Organisationsnivå: produktion, kostnader, etc
- Individnivå: lidande, ekonomi etc
Man pratar om 2 sorters kostnader när man diskuterar psykisk ohälsa på arbetsplatser..?
Två sorters kostnader:
- Sjukfrånvaro: minskad produktivitet
- Sjuknärvaro: minskad produktivitet, misstag
Andra får dra större lass - stress och missnöje - sämre psykosocial miljö - svårt att behålla personal
Ska man främja eller förebygga psykisk ohälsa?
Patogenes, patogent - sjukdomsperspektivet där man arbetar preventivt.
Salutogent - friskhetsperspektiv. Där man fokuserar på skyddsfaktorer som residens.
Prevention - förebyggande av riskfaktorer
Promotion - ökande av hälsofaktorer
Finns olika mål-nivåer i organisationens arbete?
Den anställde:
- har låg sjukfrånvaro
- orkar med vardagen
- upplever välbefinnande
- känner arbetsglädje
Innan man funderar på om man ska arbeta prevention eller promotion?
Frågor:
- vad menas med (o)hälsa? exa sjukfrånvaro, nedstämdhet, konflikter, blodtryck?
- vilka faktorer som påverkar hälsan? hur stor roll spelar ergonomi, psykosocial arbetsmiljö, stress, hemförhållanden, ensamhet, anknytningsstil och träning?
- vems ansvar är detta? är det organisationen, chefen, individens ansvar?
Organisatorisk och social arbetsmiljö: arbetsgivarens ansvar!
Tydligare ansvar hos AG, komplettering av tidigare bindande regler.
- Ge chefer och arbetsledare kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning samt kränkande särbehandling
- Formulera mål för organisatorisk och social arbetsmiljö som alla känner till
- AG ska se till att motverka att arbetsuppgifter orsakar ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till krav i arbetet (t.ex. mer tid, mer personal, återhämtning)
- Ha tydlighet kring arbetsuppgifter, förväntade resultat, arbetsmetoder, prioriteringsordning och var stöd finns
- Motverka att arbetsuppgifter och situationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till psykisk ohälsa
- Motverka att arbetstiderna leder till ohälsa
- Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras. Vidta åtgärder för att motverka kränkande särbehandling.
- Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras: - vem som tar emot info, vad som händer med “anmälan” och vad mottagaren ska göra och hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp
Vad finns det för evidensbaserade korttidspsykoterapier som bör erbjudas om ovanstående problem leder till exempelvis depression hos den anställde?
- Dynamiska interpersonella terapin (DIT) - en semi-strukturerad integrativ psykodynamisk korttidsterapi om 16 terapisessioner. DIT är framförallt framtagen för behandling av affektiva sjukdomar såsom depression och ångest. Med grund i interpersonell psykoanalytisk teori ligger fokus i DIT på att facilitera klientens förståelse för sina nuvarande relationer utifrån tidigare erfarenheter och att hjälpa klienten förstå de dynamiska faktorer som formar deras beteende.
- Depression och mentalisering (B-DIT) - vet genom forskning att interpersonell stress har en central roll. Betydelsen av anknytning och interpersonella bekymmer som ursprung till depression. Relationen mellan depression och minskad motståndskraft vid stress och motgångar. Betydelsen av interpersonella faktorer i behandling. De evolutionära fördelarna och riskerna som är associerade med förmågan att mentalisera. Viktigt med de affektiva aspekterna av depressionen. I en studie av Wright & Abraham (2015) skattade 75 % av klienterna
förbättrat mående efter avslutad behandling (mätt med
självskattningsformulären PHQ-9 och GAD-7). I en RCT av Fonagy med kollegor (2020) jämförde man DIT med KBT och en kontrollgrupp (lågintensiv behandling med guidad självhjälp) för patienter inom primärvården med egentlig depression. Studien visade att DIT var signifikant bättre än kontrollgruppen, både i mätning direkt efter behandlingen och vid uppföljning, och likvärdig KBT. Patienterna som erhållit DIT upplevde inte bara en generell symtomreduktion utan också bättre social anpassning och färre hälsorelaterade problem än kontrollgruppen.
Kan du beskriva Dynamiska interpersonella terapin (DIT)?
Dynamiska interpersonella terapin (DIT) - en semi-strukturerad integrativ psykodynamisk korttidsterapi om 16 terapisessioner. DIT är framförallt framtagen för behandling av affektiva sjukdomar såsom depression och ångest. Med grund i interpersonell psykoanalytisk teori ligger fokus i DIT på att facilitera klientens förståelse för sina nuvarande relationer utifrån tidigare erfarenheter och att hjälpa klienten förstå de dynamiska faktorer som formar deras beteende.
Kan du beskriva Depression och mentalisering (B-DIT)?
Depression och mentalisering (B-DIT) - vet genom forskning att interpersonell stress har en central roll. Betydelsen av anknytning och interpersonella bekymmer som ursprung till depression. Relationen mellan depression och minskad motståndskraft vid stress och motgångar. Betydelsen av interpersonella faktorer i behandling. De evolutionära fördelarna och riskerna som är associerade med förmågan att mentalisera. Viktigt med de affektiva aspekterna av depressionen. I en studie av Wright & Abraham (2015) skattade 75 % av klienterna
förbättrat mående efter avslutad behandling (mätt med
självskattningsformulären PHQ-9 och GAD-7). I en RCT av Fonagy med kollegor (2020) jämförde man DIT med KBT och en kontrollgrupp (lågintensiv behandling med guidad självhjälp) för patienter inom primärvården med egentlig depression. Studien visade att DIT var signifikant bättre än kontrollgruppen, både i mätning direkt efter behandlingen och vid uppföljning, och likvärdig KBT. Patienterna som erhållit DIT upplevde inte bara en generell symtomreduktion utan också bättre social anpassning och färre hälsorelaterade problem än kontrollgruppen.
Kan du beskriva KBT som en del av ‘tillbaka till jobbet’-program?
God evidens för symtom, måttlig för frånvaro och produktivitet
–Beteendeaktivering
–Förändra kognitioner
–Förbättra sömn
* Behandlingsmekanismer: samma som KBT för depression
–Beteendeaktivering
–Ändrade (negativa) kognitioner
* Joyce, S., Modini, M., Christensen, H., Mykletun, A., Bryant, R., Mitchell, P. B., & Harvey, S. B. (2016). Workplaceinterventions for common mental disorders: a systematic meta-
review. Psychologicalmedicine, 46(04), 683-697.
Vad kan man säga om forskningsstudier kring prevention på arbetsplatser?
- Stor spretighet bland studier
- variation mellan insatser
- bristande forskningsmetodik (men svårt att bedriva sanna experiment i verkliga miljöer)
- lovande insatser kan ha sorterats bort
Arbetsplatsen god arena prevention - Där vuxna tillbringar mkt tid
- Ofta orsak till ohälsa
Vad är viktigt att ta hänsyn till gällande stigmatisering och prevention?
Ta hänsyn till stigmatisering, dvs garantera anonymitet i den mån det går. Ska inte bli negativa konsekvenser av att ingå i preventiva insatser via jobbet, dvs man blir stämplad av ngn som blir påverkad av jobbet. Kopplad till upplevda attityden till ohälsa på arbetsplatsen.
Glöm ej gällande debriefing!
Idé om att vid trauma i arbetssammanhang ska man sitta i grupper och prata med varandra om saker som har hänt. “Lufta”. Finns stark evidens för att det kan förvärra och är direkt overksamt. Större risk för PTSD.
