Bakteriella infektioner i urinvägarna

Question 1

UVI hur vanligt?

Answer 1

vanligaste bakteriella infektionen hos kvinnor
.- akut cystit har årsincidens på 10% hos svenska kvinnor

Vanligaste vårdrelaterade infektionen hos både män o kvinnor

Question 2

Hur delas UVI in kliniskt?

Answer 2

Asymptomatisk bakteriuri (ABU) - bakterier i urinvägarna utan symptom (ej UVI)

Akut cystit (inflammation i själva urinblåsan, men ej högre upp). Kallas även

• distal uvi / nedre uvi
• man ser bara lokalsymptom som miktionssveda, täta trängningar. Ej dunksmärta

Febril uvi / hög uvi / pyelonefrit

• njurbäckeninflammation
• feber, dunksmärta, illamående o kräkningar
• urinodla alltid

Urosepsis
- allvarligast, sepsis utgången från urinvägarna

Question 3

vad är skillnaden mellan nedre UVI/akut och hög UVI?

vilka är de olika sakerna som skilljer dem åt, så man kan lättare känna igen vad det är för något patienten har

Answer 3

Man behandlar olika 
Akut cystit 
- mer lokal 
- miktionssveda
- frekventa miktioner
- täta trängningar 
- suprapubisk smärta
- EJ crp/LPK stegring

hög/febril UVI

• feber
• flanksmärta
• dunkömma njurloger
• illamående/kräkningar
• CRP/LPK stegring

Question 4

okomplicerad vs komplicerad UVI

Answer 4

Okomplicerad är den som sker i normala urinvägar.

Komplicerad UVI är en som sker hos person med strukturella eller funktionella avvikelser i urinvägarna och leder till försmrat avflöde vilket predisponerar för bakteriuri. T.ex någon med

• KAD
• någon som är gravid
• barn

Question 5

Sporadisk vs recidiverande UVI

Answer 5

Sporadisk UVI
- högst 1 antibiotikabehandlad UVI senaste halvåret eller två senaste åren. Alltså inte en UVI som förekommer ofta hos patienten (ovanligt).

Recidiverande UVI
- minst 2 antibiotika-behandlade UVI det senaste halvåret eller 3 behandlade senaste året

Question 6

vad menas med reinfektion och relaps?

Answer 6

Dessa kan man få i en recidiverande UVI (en som återkom mer än 2 gånger det senaste halvåret -året)

Reinfektion innäbär att en ny stam har infekterat

Relaps innebär att samma stam har återinfekterat.

Question 7

Vårdrelaterad UVI innebär?

Answer 7

Om det debuterar mer än 48h efter inläggning på sjukhus eller mindre än 48h efter utskrivning.

• eller infektion som har uppkommit strax efter ett ingrepp i urinvägarna (cystoskopi, prostatabiopsi osv)

Question 8

Samhällsförärvad UVI innebär?

Answer 8

Alla övriga infektioner som inte skett i samband med sjukhusinläggning eller kirurgiskt ingrepp i urinvägarna

Question 9

Ge ex. på vårdrelaterad vs samhällsförärvad UVI

Answer 9

Vårdrelaterad: en person ligger på sjukhus och får KAD, några dagar senare får den en UVI

Samhällsförrvad: en flicka sätter sig på en kall sten och sitter på den i nån timme. Nästa dag har hon en UVI

Question 10

Predisponerade faktorer för UVI, nämn några mekaniska,

• vad händer om man har kateter och
• varför lättare för UVI hos kvinna?

Answer 10

Mekaniska
Allt som förhindrar normalt flöde, ex prostataförstoring, graviditet, njursten, tumör, missbildning, vesikouretral reflux, neurogen blåsrubbning.

Kateter
Bakterier förs in eller tar sig upp till blåsan.

Kvinna
Kortare (ca 5 cm) urinrör jämfört med män (ca 20 cm). Närhet till rectum och vagina.

Question 11

patogenes av UVI

Answer 11

UVI orsakas av bakterier från den egna tarmfloran.

Först koloniseras det periuretrala området.
- Hos kvinnor underlättas detta av störningar i den vaginala mikrofloran genom minskad halt laktobaciller.

• pessar eller spermiedödande medel
• ny sexualpartner
• Menopaus ger minskade östrogennivåer som i sin tur ger atrofiska slemhinnor
• antibiotikabehandling senaste månaderna kan också bidra till UVI.

Question 12

Febril UVI / Pyelonefrit

hög UVI

• symptom
• vad saknar 1/3
• vad ses hos äldre, gravida och de som är immunsuprimerade

Diagnos hur?
Behandling?
vad gör man vid terapisvikt/när antibiotika ej hjälper?

Answer 12

Symptom: feber, frossa, flanksmärta, öm över njurloger, illamående och kräkningar.

1/3 saknar miktionsbesvär.

Endast feber utan fokala symtom (lokaliserade till en specifik plats) ses hos äldre, gravida, immunsupprimerade.

Diagnos:
- Urinsticka + odling
- Blodprover inklusive CRP, LPK, kreatinin
- Inneliggande vård?
Allmänpåverkan (frossa), kräkningar, äldre, gravida.
Blododling (positiva hos 15-30%)

Behandling:
Starta med iv antibiotika (cefotaxim eller pip/taz) om påverkad patient. Övergång till per oral behandling (ciprofloxacin) vid förbättrat allmäntillstånd och odlingssvar.
(hos kvinnor 7-10 dagr behandling)

Terapisvikt: misstänk avstängd pyelit eller njurabscess. Kolla också om du valt rätt antibiotika, det kan också vara felet om du valt fel.

Question 13

Vad behandlar vi Febril UVI/Pyelonefrit/ hög UVI med hos kvinnor?

Answer 13

iv först: cefotaxim eller piperacillin/tazobactam

per oral: ciprofloxacin
- andrahandsval: trimetoprim-sulfa (efter odlingssvar) eller ceftibuten (Isocef®).

Question 14

Hur behandlar vi Febril UVI/Pyelonefrit/ hög UVI med hos kvinnor?

Answer 14

alltid 14 dagar hos män, samma som hos kvinna när det gäller medicin - cefotaxim eller pip/taz

Question 15

urosepsis

• vilken bakterie är vanligast att orsaka detta?
• vad gör man vid septisk chock?

Answer 15

Urinvägarna vanligt fokus vid sepsis.

E. coli en av de vanligaste bakterierna vid sepsis.

Vid febril UVI positiva blododlingar hos 15-30%.

Vid septisk chock ges en dos aminoglykosid som tillägg till betalaktamantibiotika för snabb baktericid effekt och breddat spektrum

Question 16

vad menas med sepsis, definition

Answer 16

Sepsis = dysregulerat systeminflammatoriskt svar på en infektion som leder till livshotande organdysfunktion.

Question 17

vad är ESBL?

Answer 17

Extended Spectrum Beta-Lactamases – resistensmekanism ffa hos E. coli och Klebsiella.

Question 18

är ESBL UVI mer svårbehandlad? varför?

• vad är dessa oftast känsliga för och vad är viktigt att betänka här?

Answer 18

Ja
- bakterierna är ej mer virulenta, men mer svårbehandlade pga resistens.

Ökande problematik, 5-8% av e.coli i urinodlingar.
 Vanligare än MRSA!
Därför är det vitkigt att ordinera antibiotika utifrån resistensbesked. Har man tidigare resistens bör det kollas på.

Cystit med ESBL-bildande E. coli oftast känslig för pivmecillinam och nitrofurantoin.

Question 19

Recidiverande UVI

• riskfaktorer
• diagnos
• behandling

Answer 19

Riskfaktorer

• Sjunkande östrogennivåer efter menopaus
• Ny sexualpartner
• Användning av pessar eller spermiedödande medel
• Antibiotikabehandlad UVI senaste månaderna
• Antibiotikabehandling senaste månaden
• Diabetes mellitus

Diagnos:

• CT av urinvögarna (urografi).
• gynekologiska undersökningar
• cytoskopi
• urodynamik

Behandling:
- Ev långtidsprofylax med antibiotika.
OBS! Hiprex® & tranbärsjuice saknar evidens.

Question 20

Urinvägspatogener

- vanligaste pimärpatogener hos personer med normala urivägar.

Answer 20

Primärpatogener:
E. Coli
Staphylococcus saprophyticus

Orsak till UVI hos individer med normala urinvägar.

E. Coli vanligaste patogenen för både män och kvinnor i alla åldrar. Orsakar ca 65-80% av all UVI.

S. saprophyticus näst vanligast hos kvinnor i fertil ålder under sensommar och höst.

Question 21

vilka är våra sekundärpatogener för UVI?

• vad menas med det?
• vad är specifikt för dessa?

Answer 21

Sekundärpatogener

• Klebsiella,
• Enterobacter,
• Proteus,
• Pseudomonas,
• Enterokocker

Det menas att dessa sällan orsakar förstagångs UVI i normala urinvägar.
oftast är det 
- Recidiverande, 
- komplicerad eller
- vårdrelaterad UVI.

Selekteras fram av antibiotikaanvändning

Mer antibiotikaresistenta

Question 22

ureasbildande bakteirerna (stenbildare)

• vilka har vi?
• vad är det som händer
• vad gör att antibiotikabehandling kräver längre tid/försvåras i dessa fall?

Answer 22

• Proteus,
• Morganella,
• vissa Klebsiella,
• vissa Pseudomonas,
• Ureaplasma
• urealyticum

Ureas alkaniserar urinen så kristaller fälls ut.

Det som gör antibiotikabehandlingen svårare är att Biofilm bildas på stenarna och hindrar utläkning av infektionen med antibiotikabehandling.

Vid upprepade fynd av ureas-bildande bakterier – överväg cystoskopi och DT-urinvägar.

Question 23

diagnostik av UVI

Answer 23

Urinsticka - kolla på nitrit, leukocyter.

Urinodling
för Art och resistensbestämning
ska tas på Mittstråleprov
> 4 h blåsinkubation

Blododling
- vid febril UVI om patienten ska läggas in och behandlas med iv antibiotika.

Question 24

När ska man urinodla?

Answer 24

Febril UVI/pyelonefrit
UVI hos män
UVI hos gravida
UVI hos barn
Komplicerad, recidiverande eller vårdrelaterad UVI
Känd eller misstänkt resistensproblematik (tex nylig utlandsvistelse/sjukhusvistelse)
Terapisvikt

Question 25

Akut cystit - symptom - diagnostik - behandling - vad gör jag vid terapisvikt?

Answer 25

Symptom: Miktionssveda, täta trängningar, frekventa miktioner, ibland suprapubisk smärta, ev makroskopisk hematuri, EJ temp >38° Diagnostik: Urinsticka Ev. urinodling (behövs ej om okomplicerad cystit hos kvinna). 30 % spontanläker inom 1 vecka utan behandling. Behandling ges för att minska symtomdurationen och minska risken för pyelonefrit. Vid terapisvikt – Överväg: Resistens?  odla Annan diagnos? - uretrit (t ex klamydia), candida-vaginit.

Question 26

Akut cystit hos kvinnor | - behandling första/andrahands- alternativ

Answer 26

Förstahandsalternativ: - Selexid® (pivmecillinam) 200 mg x 3 i 5 dagar /400 mg x 2 i 3 dagar (<50 år) - Furadantin® (nitrofurantoin) 50 mg x 3 i 5 dagar. Andrahandsalternativ: - Trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar (Efter odlingssvar) - Cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dagar.

Question 27

Akut cysteit hos män

Answer 27

Tidigare har UVI hos män alltid betraktats som komplicerad. Behandling akut cystit: Förstahandsalternativ: Selexid® (pivmecillinam) 200 mg x 3 i 7 dagar Furadantin® (nitrofurantoin) 50 mg x 3 i 7 dagar Andrahandsalternativ: Trimetoprim 160 mg x 2 i 7 dagar

Question 28

ABU, vad äre det och hur behandlas det?

Answer 28

Det är en asymptomastisk bakteriuri med Inga UVI-symptom och 2 konsekutiva odlingar med samma bakterie (hos män 1 odling). Oftast lågvirulenta. Skyddar mot mer virulenta bakterier. Behandling av ABU ökar risken för symtomgivande UVI och resistensutveckling. Vanligare hos äldre, nedsatt rörlighet, inkontinens, diabetiker. På äldreboenden 25-50% av kvinnor och 15-40% av män. Screening och behandling: Gravida Inför urologisk åtgärd med risk för slemhinneblödning. Ureasbildande bakterier

Question 29

UVI hos gravida

Answer 29

1-2 % gravida i Sverige har ABU. Muskelrelaxation i urinvägar samt mekanisk kompression av livmodern  risk för uppåtstigande infektion i uretärer. Om gravid och ABU – 20-40% risk pyelonefrit. Optimal screeningtid graviditetsvecka 16. Antibiotika - cefalosporiner, nitrofurantoin, pivmecillinam kan ges hela graviditeten. Trimetoprim 2:a och 3:e trimestern om känslig stam. Vid pyelonefrit initialt iv antibiotika då risk för prematur födsel och svår sepsis. Alltid kontrollodling efter UVI/ABU hos gravida.

Question 30

länk https://www.youtube.com/watch?v=YOI7S8lB45A&ab_channel=MargieMorgan

Answer 30

https://www.youtube.com/watch?v=YOI7S8lB45A&ab_channel=MargieMorgan

Question 31

KAD bärare, hur lång tid tar det innan det är risky med infektion? - vilken profylax finns? - Vad ska man göra vid kateterbyte?

Answer 31

Efter ca 10 dygn har alla KAD bärare bakterier i ta bort den innan man har nått 10 dagar. Febril UVI vanligen vid obstruktion av urinflöde eller byte av kateter. Ev antibiotikaprofylax vid byte av kateter om upprepade infektioner. Byt kateter under pågående antibiotikabehanding.

Question 32

``` FALL 50-årig man, tidigare frisk Reagerat på Kåvepenin i ungdomen Söker vårdcentralen, 2 dagar med sveda vid miktion, täta trängningar Allmäntillståndet gott, ej haft feber. ``` Status: AT gott och opåverkat, temp 37,1. Buk mjuk men visst obehag vid palpation över blåsan. Ingen dunkömhet över njurarna Diagnos? Förslag på åtgärd?

Answer 32

Diagnos: - via urinsticka (visar 3+ LPK, neg nitur) - urinodling Vad är det? - nedre UVI hos man Behandling med - nitrofuratoin 50mg x 3 i 7 dagar

Question 33

FALL 2 22-årig tidigare frisk kvinna. Student, ingen fast partner. Tidigare frekventa UVI. Söker akuten. 3 dagar sveda vid miktion. Nu feber. Provtagning? Status?

Answer 33

Provtagning: - urinsticka - urinodling - blododling (pga hon har feber) kolla buken om den är mjuk eller hård. Kolla dunkömhet

Question 34

FALL 2 - forts 22-årig tidigare frisk kvinna. Student, ingen fast partner. Tidigare frekventa UVI. Söker akuten. 3 dagar sveda vid miktion. Nu feber. Du bestämde dig att kolla dunkömhet och buken. Du hittar en dunköm vänster njurloge. Lab: CRP 160, LPK 14, urinsticka med 2+ LPK, positiv nitrit Temp: 38.9, puls 89, BT 110/70, AF 22, sat 99% Vad är din diagnos och åtgärd efter detta?

Answer 34

Diagnos: Pyelonefrit /febril UVI/hög UVI skicka urinodling för att se vilket antibiotika Börja med antibiotikabehandling med Tablett ciprofloxacin 500mg x2 i 7 dagar ska komma åter om hon försämras/om antibiotika ej hjälper.

Question 35

FALL 3 Kvinna 83 år Socialt: Bor själv, medföljande barn, går med rollator. Tid sjukdomar: nefrektomerad 1991 pga cancer, därefter friskförklarad. Upprepade uvi som ung, även febrila uvi. Nuv sjukdomar: astma, hypertoni. Aktuellt: Debut av miktionbesvär samt feber för 4 dagar sedan. Fortsatt lätta miktionsbesvär och fortsatt feber. Svårt att få i sig mat och dryck och klara sig hemma. Allergier: reagerat med andningsbesvär på något antibiotika, oklart vad. STATUS: - AT: gott. - Temp: 39,2. - BT 155/50, puls 102. - Buk: mjuk och oöm, ej dunköm över njurloger. Lab: CRP 227, LPK 10, natrium 130, kreatinin 82. U-sticka pos nitur, LPK 2+.

Answer 35

Blod och urinodling görs Behandling: inläggs med cefotaxim efter provdos odling visar gram negativa stavar e.coli hemskrivs med ceftibuten i ytterliggare 10 dagar (totalt 14 dagar antibiotika) eftersom hon var resistent mot cefotaxim

Question 36

FALL 4 Man 80 år Aktuellt: Sedan 3 dagar besvär med sveda vid miktion samt även en del hosta, hostat upp lite slem. Har tidigare haft en stroke samt har Parkinsons sjukdom, hypertoni & prostatahyperplasi. Status: AT: opåverkad men temp 38,8 grader. Lungor: slembiljud bilat. BT 145/70, puls 82, saturation 95% på luft. Lab: CRP 124, LPK 10, kreatinin 78, u-sticka pos nitur, LPK 3+. Vad gör vi med han?

Answer 36

det var en proteus = stenbildande UVI Rundodlas, lungröntgen beställs, inlägges och insätts på inj. Cefotaxim Lungröntgen visar ingen pneumoni. - Förbättras på Cefotaxim. U-odling: >100.000 P. mirabilis, ampicillin S, cefadroxil S, ciprofloxacin S, mecillinam S, nitrofurantoin R. Utskriven efter 3 dagar med ciprofloxacin. Totalt 14 dagars antibiotikabeh. Kontrollodling 2 veckor efter avslutad behandling (proteus=stenbildare)